"Det finns inga kommunala väljare"

Kommunala val avgörs inte av kommunala frågor utan av rikspolitiska partisympatier, rikspolitiska frågor och av nationella valvindar.
Slutsatsen är inte behaglig för tilltron till demokratin, men den är dessvärre sann. Vi har ett högt kommunalt deltagande i Sverige men få kommunala väljare.

Sören Holmberg, professor vid Göteborgs universitet, är inte nådig i sin kritik av de svenska kommunalvalen. Han hävdar att väljarna inte är tillräckligt insatta i kommunala frågor vilket innebär att kommunala väljare röstar fram kommunala politiker utifrån rikspolitiska frågor. Landstingsvalen, menar han, kan avvecklas eftersom människor så dåligt känner till de politiker som sitter där.
Andelen väljare som röstdelar, det vill säga röstar på olika partier i kommunal- och riksdagsval, har visserligen ökat kraftigt från sex procent 1970, upp till cirka tjugo procent i valen 1991 och 1994, och små, lokala partier har ökat sin andel till 3,8 procent i de senaste kommunala valen.
Det är fakta som talar för att röstdelningen ökat, men det är ändå långt ifrån tillräckligt för att man skall kunna tala om väl fungerande kommunalval, enligt Sören Holmberg.

Tonvikt vid nationella frågor
Orsakerna till att kommunalvalen inte fungerar som de borde är flera. Bland annat dras intresset för lokala frågor bort av den gemensamma valdagen för kommunal- och riksdagsval som infördes 1970. Detta förfarande lägger i stället tonvikten vid nationella frågor. Skilda datum skulle minimera inflytandet från nationella och internationella val (EU-val) på de lokala och därigenom förbättra den lokala demokratin.
- Visserligen ger den gemensamma valdagen i Sverige ett högt valdeltagande i kommunalvalet, men kvalitén blir lägre än den borde vara, säger Sören Holmberg, som menar att valen borde genomföras olika år; riksdagsval följs efter två år av ett kommunalval som i sin tur följs av riksdagsval efter ytterligare två år, och så vidare.

Koncentrerad valrörelse
Men det är inte bara datumet för kommunala och nationella val som skulle skiljas åt. Olika delar av Sverige borde hålla lokala val vid olika tidpunkter. Skåne i början av året, mellersta Sverige på vårkanten och slutligen Norrland lite senare. Med ett sådant förfarande skulle man, enligt Sören Holmberg, få en koncentrerad debatt och valrörelse.
- Det blir väl ett slags travelling cirkus med såna som jag som reser över landet, säger Sören Holmberg, och syftar på sin roll som valforskare.
Ytterligare ett problem för kommunalvalen är att kommunstyrelsens utseende ger väljarna en luddig bild av politiken i kommunen. Alla partier sitter med, vilket gör att väljarna inte har en aning om vilka politiker som bär ansvaret för olika beslut. En förutsättning för en klarare ansvarsfördelning är, menar han, att kommunpolitiken politiseras, att parlamentarismen kommer in i kommunhusen.

Snacka lokala val
- Det är ju elementa i en modern demokrati att väljarna känner till de olika partiernas ståndpunkter. Så är inte fallet i dag, men förutsättningarna finns för att kunna få igång en ordentlig valrörelse i kommunerna och engagemang för lokala frågor. Vi har dagstidningarna, vi har lokal-TV, men framför allt har vi lokalradio som medium för en lokal valrörelse. Vi skall snacka lokala val, säger Sören Holmberg.
Att rösta på ett parti i riksdagsvalet och ett annat i de kommunala, är olika vanligt inom olika samhällsgrupper. En grupp med större röstdelning än genomsnittet är unga, vilket förklaras av att dessa i mindre utsträckning än andra fastnat för något speciellt parti och därför är mer rörliga över det politiska fältet. Bland högre tjänstemän är röstdelningen också hög, något Sören Holmberg förklarar med den rörlighet de ofta uppvisar mellan borgerliga partier. Över blockgränsen röstdelar de emellertid inte mer än genomsnittet.

text: PER NILSSON
foto: GÖRAN OLOFSSON

Synpunkter? Skriv till oss
Tillbaka till innehållsförteckning