En norrländsk komiker myntade uttrycket " det är aldrig för sent att ge upp". Men det är helt fel, åtminstone när det gäller byggandet av ett ekologiskt hållbart samhälle. När husen byggs av kloka material och vi samarbetar med våra grannar om kompostering av våra sopor och renar vårt hushållsvatten i slutna lokala system, då är vi framme. Men det är långt dit.

Lena Falkheden arbetar som doktorand på institutionen för stadsbyggnad på Chalmers i Göteborg. Där delar hon sin tid mellan att undervisa blivande arkitekter om ekologiskt tänkande och att skriva en avhandling om tre danska bostadsområden som satsat på ett kretsloppstänkande. Att det blev just Danmark var ingen tillfällighet.
- Jag gjorde en del av min utbildning i Århus men det främsta skälet är att Danmark ligger långt framme när det gäller att skapa långsiktiga strategier för ett ekologiskt byggande och en hållbar stadsutveckling.

GRÖN FOND
Pengar krävs för att genomföra projekt även om de är småskaliga och bara omfattar ett kvarter. I grannlandet är det så fiffigt ordnat att:
- Alla kan söka lättåtkomliga medel genom den Gröna Fonden. Den finansieras av staten och ger pengar till studiecirklar, konferenser och alla upptänkliga miljöprojekt. Samma fond står för 75% av lönen för de gröna guider som verkar lokalt med information och rådgivning om ett grönt sätt att leva och bo. De gröna guiderna används för att undvika miljöpessimism och stimulera nytänkande. Ordentliga och långsiktiga pilotprojekt genomförs också för att samla ihop erfarenheterna av ekologiskt byggande och boende.

LÖNSAM EKOLOGI
Nu är det inte bara en idealistisk stat som öppnat plånboken i idealistisk yra. Nej, tanken är att den samlade gröna kunskapen skall bli en exportvara i stil med den expanderande vindkraftsindustrin. Förutom de eventuella ekonomiska fördelarna som denna erfarenhet av småskalig ekologisk grannsamverkan kan ge, finns det något som är minst lika viktigt. Grannar får gemensamma intressen och fungerar bättre tillsammans.

PYRAMIDER OCH PROCESSER

Den suddiga bilden av pyramiden till vänster är inte från Paris utan från ett kvarter i Koldings kommun i Danmark. I den sinnrika konstruktionen rinner smutsvattnet från toaletter och kök genom en rad reningsprocesser för att till slut kunna användas igen. Just den här typen av lite spektakulära demonstrationer av grön teknik skulle Lena gärna se mer av i Sverige.
- Varje stadsdel behöver ett ekocentrum som kan visa upp ekologisk teknologi. Centret kan bilda bas för en ny folkbildning i gammal demokratisk tradition. Den bygger på människors vilja att skapa livskvalité gemensamt.

STADEN KAN LEVA
Om denna stora förändring av vår livsstil skall kunna genomföras krävs en stor ansträngning av alla i den så kallade i-världen. Enligt Lena står västvärlden för 80% av konsumtionen av jordens resurser. Hur förändringen skall gå till är inte lätt att klura ut men en sak är hon säker på:
- Det måste genomföras med frivillighet, inte med tvång.

Staden, den hånade och smutsiga, kan trots allt få en chans att leva och föra människor samman. Runt den egenhändigt skötta trädgården kan mycket hända.

text och foto: BJÖRN ZETTERLING
(pyramiden: Koldings kommun)