| |
|
Medieforskaren Robert Burnett har studerat utvecklingen inom musikindustrin en längre tid. Vi har läst och hört mycket om det svenska musikundret i medierna. Musikindustrin är nu inne i en fas med oviss utgång. Men musiken är bara början, hävdar Burnett. Många andra kulturformer kommer att möta samma förändringstryck. Denna höst har det svenska musikundret diskuterats på många håll. Här finns ett unikt möte mellan kultur och marknad. Ett gränsöverskridande möte mellan marknad, kultur och kreativitet anses ofta vara av strategisk betydelse för det framväxande kunskapssamhället. Men sker dagens möte med en ömsint omfamning eller avvaktande handslag? Tittar man åt ena hållet ser det ljust ut. Den svenska musikkulturen växer starkt. Handelsminister Leif Pagrotsky har lagt sin välsignande hand över verksamheten och hjälper till med marknadsföringen. Men hur ska man beskriva den svenska musikindustrin? - Den svenska musikindustrin är stor och växande, säger Robert Burnett. När vi gjorde en undersökning om omfattningen av denna industri fann vi att det är en betydande verksamhet, men det handlar inte om några jättesummor. Musiken står för mindre än 1 procent av exporten, inklusive de utländska bolagen, där de mesta av pengarna hamnar. Den svenska musikindustrin har haft oväntade framgångar, vilket naturligtvis handelsministern noterar med tacksamhet. Det svenska stålet biter fortfarande, men har en sjunkande andel av exporten. Det gamla industrisamhället förlorar i betydelse till nya industriformer. Många menar att det är upplevelsebaserad industri som har framtiden för sig, manifesterad i Aha-dagarna i Stockholm i oktober (se Albas avdelning Kultur & Ekonomi). Vad ska då hända med musikindustrin när Internet hotar att riva sönder de gamla distributionskanalerna? Med hjälp av förbättrade komprimeringsprogram har det blivit enkelt att distribuera musiken över Internet. MP3 heter programmet för tillfället, som gör att musiken trots ganska hård bantning i datorn låter nästan lika bra som musik på CD-skivor. Med vanliga modem är det enkelt hämta hem musikfiler och att byta låtar med andra. Napster är den mest omtalade symbolen för den nya distributionskanalen. - Under tiden som rättsliga spelet just har påbörjats har det tyska bolaget Bertelsmann tecknat ett avtal med Napster. Tanken är att de tillsammans ska utveckla ett betalningssystem och ta betalt för distributionen av musik. Napster har varit mycket framgångsrika med sitt koncept och har idag ungefär 35 miljoner anslutna personer i sin databas. - Många tvivlar på att samarbetet kommer att bli framgångsrikt. Men det intressanta är att ett stort bolag nu har börjat samarbeta med aktörer på Internet. Det har inte skett tidigare. - Rent tekniskt finns andra system än det som Napster har utvecklat. Den okontrollerade verksamheten på Internet går nog inte att hejda. Det görs exempelvis försök med att koppla ihop persondatorer direkt, vilket gör det svårare att spåra vem som gör vad. Juridiken blir ett verkningslöst instrument. Om dessa försök att skapa nya distributionsformer för Internet lyckas blir konsekvenserna ett dödligt hot mot musikindustrin som den ser ut idag. Men utvecklingen är för tillfället en smula paradoxal, menar Robert Burnett. - Trots MP3 går musikbranschen bättre än någonsin. Försäljningen av skivor har stigit och därmed även vinsterna. Så man kan knappast säga att branschen går dåligt. Folk köper musik trots möjligheterna att ta hem musik på nätet. Det är främst bland ungdomar som MP3-musik ökat på bekostnad av inköp av CD-skivor. - Man kan jämföra med film. När videon kom hette det att folk skulle sluta gå på bio. Så har det inte blivit. Tvärtom. Det stora hotet mot musikbranschen kommer främst inifrån, hävdar Robert Burnett. Det finns tecken på att musikartisterna kan välja att hoppa av från skivbolagen och sälja sin musik direkt till köparna. Om det sprider sig blir det kris i den nuvarande skivbranschen. Musikbranschen har i praktiken länge fungerat som en kartell som lyckats hålla höga priser på skivorna. En skiva kostar idag runt 150 kronor i affären. Det mesta hamnar i fickorna hos skivbolagen och återförsäljarna. Bara en mindre del hamnar hos artisterna själva. - Många artister ifrågasätter skivbolagen. Om flera artister väljer att hoppa av öppnar det för nya former för musikdistribution. Kanske bildas rena MP3-bolag? Det kan också tänkas att telefonbolag går in som aktörer för distribution av musik. Men artisterna kan också välja att samarbeta med bolag som Nokia, MTV eller Sony. - Musiken är föregångare inom den alltmer digitaliserade mediabranschen. Samma tendenser till förändring kan drabba även andra kulturformer. Större än musik är filmindustrin. Inget säger att inte samma kris kan drabba även den. Hela mediebranschen är med fog orolig för vad som väntar. Även TV-branschen kan dras med i den digitala revolutionen. Tidigare överfördes TV-bilderna med analog teknik genom dyra radiomaster. Kabel-TV luckrade upp det statliga monopolet. Men även kommersiella kabelkanaler kan nu känna sig hotade. Dels av ökade möjligheter att programmera sitt eget TV-tittande. Man kommer inte att bli låst av TV-bolagens programtablåer. Därmed uppstår frågan hur kommersiell TV ska se ut. Tekniken blir dessutom billigare och enklare att hantera för gemene man. Distributionsformerna hamnar i fokus. - Men förändringarnas vindar blåser även genom andra medier. I bokbranschen görs försök med distribution av e-böcker. Tidskrifterna har svårt att nå läsare. Men genom Internet blir distributionen enklare. Kanske är det främst inom vetenskapen som detta märks tydligast. De vetenskapliga tidskrifterna på nätet växer starkt. - Dagstidningar kommer nog att finnas kvar länge än. Men de har blivit hotade av gratistidningar. I Toronto finns tre olika gratistidningar. Egentligen är det makabert, de ser i stort sett likadana ut. Internet överskrider alla gränser och fungerar lika bra lokalt som globalt. Detta motstridiga förhållande får återverkningar på medieindustrierna, menar Robert Burnett. Det finns tydliga tendenser att produkterna i olika länder liknar varandra alltmer. Hitlistorna inom musiken är ett exempel. - Samtidigt med de internationella stjärnorna finns tydliga inslag av nationella band. I Sverige är det 70% internationella och 30% nationella artister i MTV. Men i Italien och södra Europa är förhållandet det omvända. - Tidigare gjorde MTV ingen skillnad på produktionerna. Men så blev de utkonkurrerade i Tyskland av Viva, som visade mer tyska band. MTV tog lärdom av det och har delat upp sina sändningar i mer lokalt avgränsade områden. - Men egentligen står detta inte nödvändigtvis i motsättning till den samtidiga tendensen till den internationella utjämningen av kulturformer. Så detta säger väl en hel del om globaliseringens väsen. Text: Christer Wigerfelt |
 |