Entusiasmen och vurmandet av e-handel, e-marknad och "e-Europa" har pågått länge. Häromdagen var statsministern i Europaparlamentet och presenterade de svenska prioriteringarna under de kommande sex månaderna då Sverige leder EU-samarbetet. Sverige har tre "e-n" som regeringen skall driva under ordförandeskapet: utvidgning, miljö och sysselsättning. E-na fungerar på franska och engelska (enlargement, environment och employment), men tyvärr inte på svenska. Begreppen utvidgning och miljö talar kanske för sig själva men med målsättningen sysselsättning är det lite klurigare. Skall Göran Persson igångsätta ett stort AMS-projekt i hela Europa? Nej så är tack och lov inte fallet men det handlar om att följa upp den satsning som EU:s regeringschefer sjösatte på ett toppmöte i Lissabon i maj förra året.

I Lissabon beslöt medlemsländerna att EU måste satsa stort för att bli världens mest konkurrenskraftiga region. Det innebär en dynamisk ekonomi, låg arbetslöshet, satsning på teknik, forskning och infrastruktur, välutbildade medborgare samt inte minst förverkligandet av "e-Europe". Ropen skalla, bredband år alla, IT-utbildning i skolan och uppkoppling åt varanda europé. Så är det tänkt. Genom gemensamma mätbara mål, benchmarking och best practice medlemsländerna sporra och inspirera varandra och varje år skall regeringscheferna träffas för att diskutera och jämföra framsteg och idéer. Det första uppföljningsmötet sker i mars i Stockholm och då skall bl.a. e-learning diskuteras. Exakt vad e-learning innebär är inte helt klart men kommissionen har tagit fram en ambitiös rapport som talar om att målet med e-learning är att "mobilisera utbildnings och kulturvärden samt de olika europeiska aktörerna i samhället och näringslivet för att påskynda utvecklingen av systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning samt Europas övergång till ett kunskapssamhälle". (Den svenska översättningen är inte lysande). Det betyder att så många av de europeiska medborgarna som möjligt skall behärska den nya digitala kulturen genom enorma utbildningssatsningar samt att man skapar nya inlärningsmiljöer via webben så att kunskapstörstiga medborgare kan få tillgång till utbildning på alla nivåer. Universiteten, näringslivet och det offentliga skall aktivt samverka i den nya e-learningprocessen.

Mer konkret handlar det om att ta upp kampen med USA och se till skolorna får tillgång till Internet, att det finns gemensamma europeiska nätverk som kopplar samman vetenskap och forskning, att utbilda lärare i IT och att göra det lättare för studenter och forskare att kunna förflytta sig mellan de olika europeiska lärocentren.

Arbetsmarknaden skriker förstås efter lärare, sjuksköterskor etc. men IT-företagen annonserar efter "Webkassörer", Systemvärdinnor" och Waptullare. Då gäller det att hänga med. Utan IT-kunskap är det kört. Utbildning via videoföreläsningar och webben finns redan på flera ställen idag, t.ex. i Falköping på Lärcentrum där. Det är bra och viktigt att människor utanför de stora utbildningsorterna får tillgång till undervisning och handledning via datorerna men självfallet kan dator och storbildsföreläsningar aldrig helt ersätta mänsklig kontakt och den dynamik som genereras i det akademiska samtalet människor emellan. Men som ett komplement är det säkert nätföreläsningar oerhört viktigt och bra.

Visst är det viktigt att så många som möjligt lär sig behärska den nya datortekniken. Det är helt nödvändigt för att kunna konkurrera på framtidens arbetsmarknad och skillnaden mellan de som kan och de som inte kan kommer tyvärr att bli allt större. Icke desto mindre krävs det i framtiden även andra kunskaper och nästan dagligen översköljs vi av larmrapporter från skolan. Men larmrapporter om att barnen inte ens kan läsa och skriva. Många elever går ur skolan utan att kunna läsa ordentligt. I Göteborg saknade år 1999 femton procent av niondeklassarna betyg i svenska, engelska och matematik. För år 2000 har siffran stigit till 18,4 procent enligt en ny undersökning. Enligt skolverket gick 30.000 elever ut högstadiet förra året utan att vara gymnasiebehöriga. I satsningen på e-learning får man inte glömma bort basfärdigheterna. Det är inte acceptabelt att så många ungdomar inte ens har grundläggande kunskaper i svenska och matematik. Men kanske kan dessa elever via datorn lära sig även detta på ett nytt sätt, med en ny pedagogik, med hjälp av webben. Som vanligt gäller den gamla sanningen att det är viktigt att inte kasta ut barnet med badvattnet.

Hur som helst är det inte bara skolelever och arbetslösa på omskolning som skulle behöva ökad IT-kunskap. Även på högsta nivå är det lite si och så med datorkunskaperna. När Frankrikes president Jacques Chirac för ett och ett halvt år sedan besökte det stora franska datorföretaget Bull blev han rundvisad av den stolta personalen. Presidenten lyssnade artigt och pekade sedan på ett föremål vid en dator. Och den här lilla saken, vad är det? Det är en datormus, herr president blev det förbluffade svaret.

2001.02.01

   
 
   
  Besök gärna Cecilias hemsida
En grupp liberaler från olika länder i europaparlamentet arbetar för ett öppnare EU från en egen hemsida