Nätverk istället för gnäll

 Föräldranätverk, ett nytt sätt att värna barnomsorgen. Det talas så ofta om nätverk. Ordet kan stå för allt från informella grannmöten till formaliserade företagarträffar. Uppenbarligen håller det på att växa fram ett nytt sätt att organisera sig, utanför det traditionella föreningslivet. Ett exempel är föräldra- nätverken som dyker upp som svampar i nedskärningstider.  

Gemensamt för alla nätverk, oavsett på vilken nivå de verkar är att de knyter samman individer med starka gemensamma intressen. Oftast handlar det om enskilda, väl avgränsade frågor. Det mest utmärkande för den här typen av organisation är dynamiken. Det finns inga fasta regeler för hur verksamheten ska se ut. Medlemmarna kan bytas ut och formerna för hur man träffas varierar med behoven.
I Linnéstaden i Göteborg har ett antal föräldrar med barn på daghem slagit sig samman i ett sådant nätverk.
­ Vi tycker att det viktigt med en muntlig dialog. Både för att få enskilda föräldrar att ta steget ut och engagera sig och i kontakten med politikerna. Att träffas personligen och prata i lugn och ro om de frågor som engagerar oss, säger Eva Wennström som är en av de aktiva.

Oro skapar engagemang
Föräldranätverket i Linnéstaden bildades så sent som i april 1996. Det var efter att anmälningsärendet "Omstrukturering av arbetsledningen inom barnomsorgen" kommit till föräldrarnas kännedom. Två av föräldrarna till barn på ett av daghemmen i stadsdelen tog snabbt initiativ till en protestlista och fick på två dagar in 511 namnunderskrifter som överlämnades till SDN:s ordförande. Ungefär samtidigt fick de reda på att ytterligare nedskärningar var att vänta under 1997, samtidigt som nämnden tagit beslut om att barnomsorgen skulle utökas med ytterligare 127 platser från och med augusti 1996.

Viktigt med fakta
Anmälningtalonger kom upp på samtliga daghem och Eva Wennström började tillsammans med Marie Strid, en av initiativtagarna, undersöka hur SDN, förvaltning och förskoleverksamhet fungerar. Allt enligt pricipen; det gäller att veta vad man pratar om.
­ Vi vill inte bara vara gnälliga föräldrar. Det är väsentligt att ha faktaunderlag och inte bara komma med känslomässiga argument. Vi tror att politiker är mer mottagliga för statistik och forskningsrapporter än för en mamma som säger att "min son får ont i magen".

Brukarna är experterna
Både Marie Strid och Eva Wennström pratar mycket om de olika språk som talas av politiker och de som ytterst får bära konsekvenserna av besluten. ­ Det är därför den personliga kontakten blir så viktig. Det är nästan så att vi får översätta vad de beslut som går ut egentligen betyder.Varje enskild person måste känna att det här verkligen handlar om mig, för att ta steget ut och engagera sig. Det måste också kännas att det just jag gör spelar någon roll. Annars orkar man inte.
­Vi som "brukare" är de verkliga experterna på verksamheten. Nu pratas det till exempel återigen om att det ska dras ner på mellanmålen på dagis. Det blir löjligt när man tänker på hur stora konsekvenser det får. Det är redan nu en så låg kostnad. 2000 kronor totalt, för alla måltider på ett år, per barn. Hur stor spareffekt ger det att hoppa över det redan så futtiga mellanmålet? Priset som våra barn får betala blir alldeles för högt. Skulle en vuxen acceptera den mathållning som man nu tvingas ha på dagis? Det måste finnas andra områden att spara på om man nu verkligen måste spara.

Snabbrekrytering
Föräldranätverket nådde snabbt sitt mål att få en representant på varje daghemsavdelning. Dessa arbetar kontinuerligt, dels med aktioner och dels uppdelade i arbetsgrupper som samlar in och sammanställer fakta inom olika ansvarsområden. Det gäller: barn- och personalfrågor på daghemmen, lokaler, administration och kostnader för daghemmen och prioriteringar på central nivå inom kommunen.
Föräldrarna i Linnéstaden har uppenbarligen varit mycket effektiva när det gäller att engagera och organisera. Nätverksidén har nu dessutom spridit sig till andra stadsdelar. Finns det då inte en risk i att starka påtryckargrupper gör sig hörda på bekostnad av andra med svagare röster?

Ställ inte barn mot gamla
- Det är väldigt fel att ställa olika grupper mot varandra på det här sättet. Vi möts ibland av argumentet "tycker ni verkligen att vi ska ta pengar från det eller det och ge till era barn". Det är ett felaktigt sätt att se på ekonomin. Visst förstår vi att SDN har en begränsad budget att hålla sig till men två svaga grupper, som till exempel barn och gamla, ska inte behöva slåss inbördes om de små resurserna. Kanske kan vi ge politikerna de argument de behöver för att våga ställa sig upp och säga ifrån på allvar. Det krävs ju att de till slut säger att nu går det inte.
Kan vi uppnå förändringar och skapa opinion inom vår stadsdel kommer det förhoppningsvis också att vara till hjälp för dem som inte bor just här.

text: SIRI REUTERSTRAND
bild: HANS RYDMAN


Synpunkter? Skriv till Alba!
Tillbaka till innehållsförteckning