|
|
Är designyrket på väg att hitta en större kommersiell plats i samhället, eller åtminstone en bredare och något stabilare plattform att stå på? Aldrig tidigare har intresset varit så stort från företagens sida att anlita industridesigners för att stärka sina varumärke, behålla och öka sina produkters marknadsandelar. Företag anlitar också designers för att de önskar att bli ett annat företag med andra produkter med andra värderingar osv. Som ordförande för yrkesorganisationen SID föreningen Svenska industridesigner är jag naturligtvis lycklig. Detta innebär att en mycket liten kår av utövande designers i vårt land ca 600 medl. äntligen kan räkna med avtagande motvind och kanske kan få mer utrymme för viktig reflektion över vart vårt yrke är på väg, hur framtiden kommer att se ut, men framförallt hur vi designers vill och önskar att den ska se ut. Att designyrket är på väg upp kan inte enbart förklaras av en allmän högkonjunktur, utan jag tror att en allmänt ökat intresse och kunskap om design har betydelse. När
jag utan alltför stor eftertanke
kan köpa en produkt och veta att den är bra ergonomisk, har
ett uttryck jag tycker om och är av bra kvallitet utan att behöva
vara en dyr lyxpryl, då är vi ju glada konsumenter. Ingen vill
ju egentligen ha produkter som inte är bra att använda, som
kanske går sönder och saknar "kvalitetsintegritet".
Detta har väl alla varit överens om i många år.
Dock blommar nu att det är viktigt att tycka om att äga de prylar
vi köper. Det är ett ganska bra sätt att bedriva verksam
miljöpolitik på. Om vi tar hand om och sköter våra Ergonomi, funktion, kvalitet, estetik osv, de gamla vanliga käpphästarna räcker dock inte alltid i det moderna designutövandet. Idag förädlar man saker som berättelse och kommunikation i produkterna. Jag menar inte blåtandsteknologi utan att man redan innan något ritas på det tomma pappret, så bestäms en berättelse runt produkten. Denna berättelse eller känsla ska följa produkten ända ut i butik och även finnas kvar under ägandet av produkten. Berättelsen ska förstärka den identitet som produkten, varumärket står för och med utgångspunkt från formen kommunicera med konsumenten. Andra ökade krav på designers kan vara dokumentation och motiv. Många uppdragsgivare har intresse av att designprojekt dokumenteras och förklaras i olika steg. Detta kan kanske vara en önskan om kontroll och förståelse av den kreativa processen. Likaså att allt ska kunna motiveras vilket ju är bra. Det nya är kanske att uppdragsgivare har även här fått ett ökat intresse av att förstå och analysera motiven. Kraven ökar på en mängd andra sätt också som tex bättre visualisering genom dyra 3-d program, miljöarbete och analyser mm. Min oro och fråga är: klarar en svensk designkår av de förändringar vi står mitt i, med tanke på att de flesta designföretagen är små enmanskontor. Min förhoppning är att allt fler industridesigners söker samarbete med varandra som vägen in i förändringarna. Men
en sak är jag säker på,
nämligen att svenska designers är mycket duktiga även i
ett internationellt perspektiv. Det visar också många utifrån
riktade blickar på oss just nu. Slutligen skulle jag på mitt
vanligt ödmjuka sätt vilja avsluta detta lilla inlägg med
en fråga och ett svar. Text: MORTEN
BERGSTRÖM |
 |