Populärvetenskap. Ordet sa mig ingenting. För att reda ut begreppet gick jag och pratade med min Naturkunskapslärare Mats Törnblad. Använder han sig kanske av populärvetenskap i sin undervisning?

När jag knackar på hos Mats i biologisalen och ställer min lite underliga fråga lovar han mig att fundera på begreppet. När vi ses senare samma dag har han både gjort det och pratat med en annan lärare. Vad är då populärvetenskap? Mats pratar om olika tidningar och att det finns tidningar för forskare och tidningar där teorier från dessa framställs enklare och med anledning att väcka intresse hos allmänheten. Vi pratar även om vikten populärvetenskapen har för forskningen vad det gäller företagssponsring, och även rekrytering av nya forskare.
När jag har börjat få en uppfattning om hur populärvetenskap används idag, börjar vi diskutera huruvida Mats själv använt sig av populärvetenskap som ett trick för att fånga vårt intresse. Jag drar mig till minnes en gång när vi diskuterade vilka effekter miljö respektive arv hade på en individ och Mats tog upp exemplet med guevedoce.
Guevedoce är spanska och betyder 'penis vid tolv'. Någonstans i en avgränsad del av Dominikanska Republiken förekommer fenomenet, som vid till en början låter helt osannolikt. Och det är precis vad Mats sa. I början när han hörde om flickor som blev pojkar vid tolv, avfärdade han det som något ur tidningen En Ding Ding Värld. Numera vet han dock att det är sant och jag kan garantera att klassens intresse väcktes, inte bara för guevedoce utan även för biologin.
Normalt sett är det så att tidigt under graviditeten, när fostret fortfarande inte är större än en tumme, är alla foster flickor. Sedan faller äggstockarna ner i blygläpparna och bildar testiklar och klitoris växer ut till penis. Precis detta händer också i Dominikanska Republiken, men när flickorna är i tolvårs-åldern. För att göra en lång historia kort så hade 18 av 19 som fått denna speciella gen sedan anpassat sig till livet som män; gift sig och skaffat barn. Med detta ville Mats påvisa vikten av arvet vägt mot uppfostran och miljö.
När andra terorier kommer med jämna mellanrum för att bevisa samma sak som forskningen om guevedoce säger, väckte denna teori genast vårt intresse. Ett smart grepp för att få eleverna att vilja veta varför och därmed ett sätt att använda en typ av populärvetenskap i undervisningen.

Vi diskuterade också vikten av att vara insatt i vetenskap. Mats menar att vi måste ha bakgrundsfakta för att kunna fatta beslut i olika frågor. Och visst är det svårt att orka vara insatt i allt. Ju mer lättillgänglig informationen är och ju mer attraktivt den läggs fram, desto lättare är det att ta till sig tillräckligt med information för att ta ställning för eller emot något. Jag tycker att skolan är en viktig plats att få ut information i olika frågor, om inte annat ur allmänbildnings-synpunkt. Därför är det viktigt att läraren lägger fram ämnet på ett intressant sätt. Att ha någon att ställa frågor till när funderingar kring vetenskapliga resonemang kommer upp är mycket bra. Man kan inte styra en tidningsartikel efter vad man själv vill veta.

En annan mycket intressant del av vad som absolut måste ses som populärvetenskap, det är boken Tao enligt Puh av Benjamin Hoff. Detta är en bok som Mats kommer att tänka på när vi sitter och pratar. Han berättar hur han har använt boken, som vill visa taoismen genom Nalle Puh och Nalle Puh genom taoismen, vid tillfälle i undervisningen.
Taosimen bygger på förmågan att se helheten utan att strukturera upp den, att kunna göra en sak fast man planerat någon annan helt enkelt. Visst kan det vara svårt att följa stundens ingivelse och intuitionen istället för det iskalla förnuftet.
Detta kan ses som en livsåskådning, men det handlar som Mats säger också om att lära sig använda höger hjärnhalva och är därför en del av Naturkunskapen också. Vi har jobbat mycket med hjärnan och bland annat gjort olika tester för att se vilken hjärnhalva vi använder för att lösa olika problem. Kanske är det lätt att glömma det kreativa sättet att lösa problem, och att istället koncentrera sig helt på det logiska.
Inte nog med att det är forskare som förklarar taoismen idag, menar författaren. De gör det just genom att gå helt emot taoismens synsätt, det vill säga genom att strukturera upp den.
Nalle Puh tilltalar onekligen de flesta, så att använda sig av honom att förklara taoismen är ett populärvetenskapligt drag i allra högsta grad. Så istället för att använda sig av Nalle Puhs goda vän Ugglans sätt i undervisningen nästa gång, kanske det är bättre att som författaren ta hjälp av Puh. Ibland kan de enklaste och allmänpopulära saker förklara de svåraste ting och det är det vi kallar populärvetenskap.

text: LINA GUSTAVSSON