Turismforskaren Thomas Blom är den som har uppfunnit
begreppet morbidturism. Och han anser att morbidturismen ökar och
att den är en turistisk produkt av vår tid.
Thomas Blom fick upp ögonen för morbidturismen i
mitten av 1990-talet. Vid en fikapaus utanför Stenungsund hittade
han ett vykort på Tjörnbron; ett foto av bron när den just rasat.
Man hade alltså gjort kommers på olyckan som skedde för 20 år sedan.
Thomas Blom häpnade när han såg att flera av vykorten
föreställde Tjörnbron just när den rammats av ett lastfartyg. Och
istället för hälsningar så stod det "Ett dystert minne".
- Här försökte man alltså
tjäna pengar på en tragedi. Det var faktiskt en kuslig känsla,
säger Thomas Blom, som är turismforskare och universitetslektor
vid Karlstads universitet.
Det här är nu en sex-sju år sedan och numera är vykorten
indragna, men händelsen blev upptakten till den forskning om morbidturism
som Thomas Blom hållit på med i flera år. Han är alltså den som
har myntat uttrycket morbidturism. Det han fokuserar på i sin forskning
och kallar för morbidturism är turistverksamhet som bygger upp kommers
kring olyckor och död.
- Turistbranschen letar hela tiden efter nya nischer
att exploatera och morbidturism är just en sådan nisch. Naturligtvis
har människor länge besökt krigsmonument men morbidturism blir det
först när man tjänar pengar på ond bråd död, säger han. Thomas Blom
har skrivit om Althorp i England där prinsessan Dianas bror tjänar
miljoner på att visa hennes grav och Thomas drar paralleller till
kommersen kring Graceland där Elvis är begravd och kyrkogården där
John F Kennedys grav finns.
- Gemensamt för de här tre kända personerna
är att de inte dog en naturlig död. Deras död omgärdas
av mystik, som i detta sammanhang förhöjer det turistiska
värdet för "produkten". Kyrkogårdsturism
är alltså big business idag och i topp ligger Paris stora
kyrkogård, Cimetiére du Pére Lachaise, där 1,2 miljoner
människor är begravda. Det är en kändistät
begravningsplats med storheter som Oscar Wilde, Edith Piaf och Moliere
men kanske framförallt rocksångaren Jim Morrison i The
Doors.
- Jag var där en sommar
och det var rätt makabert. Man kunde köpa en karta med färgbilder
och nummer på alla gravarna. Jag följde bara strömmen av ungdomar
och hamnade förstås framför Jim Morrisons grav. På något sätt var
det som en orientering där man skulle pricka för kontroll efter
kontroll.
Att gå omkring och titta på Cimetiére du Pére Lachaise
är gratis men däremot finns en välutvecklad kommers runtomkring.
- På barerna i kvarteret spelar man Doorsmusik. Det finns porträtt
på Jim Morrison och kläder tills salu som liknar hans. Till och
med dödsattesten i nytryck går att köpa. Men morbidturism är inte
bara kyrkogårdar.
- Jag besökte Peking 1994 och cyklade en tur till
Himmelska fridens torg och fick köa i timmar för att defilera förbi
Mao Tse Tung. På baksidan var en jättemarknad med försäljning av
gamla kommunistprylar, militärmössor och knappar med bilder av Mao
på. Samma fenomen gäller för Lenin i Moskva, säger Thomas Blom.
Det finns uppenbarligen en efterfrågan på skräckfyllda eller rent
av morbida upplevelser som ger lite lagom rysningar.
- Många i västvärlden lever
i en trygg värld och saknar spänning. Inte heller har vi
någon naturlig kontakt med döden som vi hade under bondesamhället
när vi levde flera generationer tillsammans under samma tak.
Men var är moraliskt försvarbart i jakten på spänning
och kittlade upplevelser?
- Ja hela tiden flyttas ju gränserna fram. Till exempel så var min
fru för inte så länge sedan på en konferens på ett hotell i Mellansverige.
Under middagen så "dog" plötsligt en av servitörerna .Det var upptakten
till en deckarhistoria i Agatha Christies anda där skådespelare
kommer in och håller förhör med middagsgästerna. På det sättet blev
gästerna plötsligt en del i en deckarpjäs.
Men det behöver inte gå så långt som till fejkade
mord. I Sverige används på flera ställen spökvandringar som affärsidÈ.
- Ja det är en sorts ligthversion vi har här hemma. Sådana här spökvandringar
är faktiskt rätt vanliga. Bland annat finns spökvandringar på Örebro
slott och på Ängsö slott utanför Västerås. Där ryktas det att Beata
von Yxkull går igen på slottet, säger Thomas Blom. Men i Sverige
gör vi inte som i USA där man kan följa med en guidad tur till platser
där polisen jagade OJ Simpson, för att avsluta med att besöka huset
där många tror OJ Simpson sköt sin fru och hennes älskare. Och då
har OJ Simpson ändå blivit frikänd för mordet!
Och i Kalifornien är man
inte sämre. Där kan man köpa The Last Tour with James Dean:
en biltur med en Porsche Spyder fram till den plats där James Dean
omkom i september1955. Och i New York har nära fyra miljoner människor
årligen vallfärdat till Ground Zero efter 11 september 2001. Det
ska jämföras med de knappt två miljoner som besökte World Trade
Center.
Uppenbarligen finns det en efterfrågan och en vilja
att betala för det hemska.
- Till och med i guideböcker som Lonely Planet finns morbidturism.
Där kallas det för Fatal Attractions. Ett av tipsen är att åka i
Pol Pots fotspår till Killling Fields i Kambodja, säger Thomas Blom.
I Sverige är det inte lika mycket kommers kring döda
kändisar som utomlands, men enligt Thomas Blom är Olof Palmes mordplats,
ännu 17 år efter mordet, en mycket välbesökt plats. Särskilt av
utländska turister.
Gränsen för vad som är acceptabelt
flyttas hela tiden fram.
- Jag passerade Malexander i somras. Där har man byggt ett stort
minnesmonument över de mördade poliserna, alldeles vid sjön. Det
visade sig att jag inte var ensam besökare, där var många människor.
Men än så länge har man inte börjat att ta betalt eller sälja vykort,
säger Thomas Blom.
En av Grännas stora turistattraktioner förutom polkagrisarna
är AndrÈmuseet.
- Där har man byggt upp turism runt en expedition där deltagarna
förolyckades. Frågan är om dragningskraften varit lika stor om de
lyckats nå fram till Nordpolen? En annan olycka som fångat människors
intresse är Titanics förlisning. Filmen om Titanic gav katastrofen
från 1912 ny aktualitet. Nu över 90 år senare, betalar några få
mycket välbärgade turister upp till 500 000 dollar för att sig ned
drygt 4 000 meter i små miniubåtar för att titta på vraket.
Och nyligen kom filmen Baltic
Storm, som handlar om Estonias förlisning 1994. Till skillnad
från Titanic ligger Estonia på bara 60-70 meters djup.
- Hur länge dröjer det innan man kan åka ned och titta på Estonias
vrak? undrar Thomas Blom retoriskt.
Frågan är befogad. En undersökning gjord vid Göteborgs
universitet visar att 34 procent av de tillfrågade inte har några
moraliska betänkligheter att göra en sådan resa.
Var går då den moraliska gränsen för forskaren Thomas
Blom själv?
- Jag skulle aldrig någonsin kunna tänka mig att åka ner och titta
på Estonias vrak. Men en kyrkogårdsvandring eller en spökvandring
på ett slott, eller för den delen ett besök i gamla fängelsehålor,
kan jag tänka mig, säger Thomas Blom.
I Marstrand, några mil norr om Göteborg, har man
fattat den kommersiella potentialen i Carlstens fästnings morbida
historia. Förutom regelrätta guidningar i fängelsehålorna, både
på svenska och engelska, så finns särskilda skräckguidningar.
Och en iskall mörk kväll
möter oss guiden Gunnar Pedersen utanför fästningen. Han
träder fram under gatlyktan och vi hajar till inför figuren som
står framför oss. Gunnar Pedersen är utklädd till bödel och ser
skrämmande trovärdig ut.
- Så här såg jag ut när jag hade en skräckguidning
för hundra personer från Cloetta, men då hade jag dessutom blod
i mungipan och ett helvitt öga, säger han. Gunnar Pedersen visar
runt i fängelsehålorna och berättar målande om fästningens historia.
Otäckast är nog de tre isoleringscellerna där två fångar dog och
den tredje blev vansinnig. Den mest kände fången är annars Lasse-Maja
som satt 26 år på fästningen innan han 1839 benådades av Karl XIV
Johan.
På Carlstens fästning i Marstrand finns också hotell
och man kan beställa skräddarsydda koncept för grupper och konferenser.
Så för den som önskar kan det bli skräckguidning, middag och inkvartering
som ger en lagom morbid upplevelse.
2004.04.22
|