När man talar om digitalisering av kunskap eller om att den blir elektronisk, anser man vanligen att det inte sker några förändringar i själva innehållet. Formeln E = mc2 är antingen sann eller falsk oberoende av om man har skrivit ner formeln på papper eller presenterat den i digital form. Ÿndå kan man inte neka till att framställningsformatet har någonting att göra med kunskapens innehåll - fastän den inte påverkar själva sanningsvärdet. Då är det frågan om kunskapens användbarhet, funktionsduglighet eller nyttighet. Den här pragmatiska inställningen till kunskap går att försvara därför att den omedelbara nyttan alltid kan fungera som kriterium för eftersträvansvärd kunskap.

Strukturell modellering spelar en viktig roll till exempel inom forskning och i presentationen av forskningsresultat inom medicin, biologi, ekonomiska vetenskaper och mekanik - ja, egentligen inom alla tillämpade vetenskaper. Åskådliggörandet hjälper en att förstå komplicerade fenomen. Formler och modeller hör strikt samman. Det är svårt att föreställa sig att man fortfarande illustrerar människans genotyp och DNA-struktur med klossar i olika färger vilket man förr gjorde. Det digitala formatet och dataprogrammen har öppnat helt andra möjligheter till att presentera detta slags îkunskapî.

Utbudet av digital kunskap (eller rättare sagt information) ökar hela tiden snabbt. Informationsmängden fördubblas vart tredje år. All information presenteras i elektronisk form i något skede. Bilder, ljud, böcker och tidningar konverteras till digital form innan de blir publicerade. Fastän de utkomer i pappersformat blir det alltid kvar en digital version som är lätt och billig att sprida, kopiera och uppdatera. Samtidigt är det enkelt att producera hypertext och multimedia av information i digitalform. Detta är en stor förändring som påverkar kunskapens innehåll.

Man kan säga att både hypertext och multimediaformat automatiskt blir en trend som dominerar i dagens vetenskapsvärld, nämligen det tvärvetenskapliga. Man anser att olika fenomen kan ha mycket oväntade beröringspunkter och detta formar vår verklighetsbild på ett nytt sätt. På samma gång föds det nya vetenskapsgrenar, det vill säga nya sätt att betrakta verkligheten. När barriärerna mellan de olika vetenskapsgrenarna öppnas kan man förvänta sig nya fruktbara synvinklar och forskningsresultat, t.o.m. riktiga vetenskapliga genombrott.

Sökmöjligheterna i digitala databaser är helt överlägsna i jämförelse med de traditionella informationskällorna. Vi kan få en lista över relevanta dokument inom en sekund - naturligtvis förutsatt att vi har lyckats formulera sökfrasen rätt. När det hela tiden eftersträvas mer självständig informationssökning blir användarvänlighet och användbarhet viktigare när man planerar sökformulär och användargränssnitt. Idag är det möjligt, i alla fall i teorin, att söka efter och ta emot information samt att kombinera och uppdatera den oberoende av tid och plats - alltså i en slags virtuell verklighet som mer och mer tar över människans levnadssfär. Att kunna navigera i denna värld är en stor utmaning och att garantera detta och samtidigt skapa nya användarvänliga användargränssnitt är minst lika viktigt som det är att producera ny kunskap. Varje ny innovation på användbarhetens område är en triumf för pragmatismen och det får naturligtvis en att grubbla över hållbarheten hos de traditionella kunskapskriterierna. Till exempel har många ingenjörsstuderanden förstått vilka förmåner och mervärden digitala databaser i hypertextformat kan erbjuda. Många av dem besöker aldrig biblioteken utan använder i första hand e-bibliotekens tjänster.

Kopierings- och redigeringsmöjligheterna hos informationen påverkar inte bara kunskapen som sådan utan har också etiska följder - man kan säga att människornas attityder gentemot källkritik och upphovsrätt är ett slags genombrott. Ÿven om den vetenskapliga kunskapen alltid är offentlig har digitaliseringen förändrat den till något som man kunde beskriva med termen îöveroffentlig egendomî och som är lätt att stjäla och presentera i eget namn. Samtidigt har det uppstått förändringar i attityder: man upplever inte längre kunskapen som ens egen utan som kunskap som sådan (an sich).

Påverkar ökningen i informationsmängden informationens innehåll? Webbsidornas antal ökar med mellan 8-10 miljoner per dag. De innehåller en enorm mängd information som i sin tur kan tjäna som en källa till ny information. En stor andel av internetinformation är ytlig: den är antingen underhållning, officiell information eller dåligt redigerade andra klassens dokument. Gränsen mellan underhållning och vetenskap blir suddigare. Den högklassiga informationen finns i licensbelagda databaser som de stora mediahusen äger och detta kommer inte att öka jämlikheten. Vi kommer aldrig att kunna verifiera kunskapen om inte egenskaper som jämlikhet, offentlighet och tillgänglighet kopplas till den.

Pappret och boken innehåller en viss sorts förtrollning. Dessa två bildar föremålet, artefakten som både utstrålar och vars yta innehar vissa egenskaper, som människan har blivit van vid och förtjust i under historiens lopp. Boken i pappersform är också ett begränsande format. Den digitala informationen, det digitala formatet, möjliggör allt det som nämnts ovan och den är också en öppning till många andra nya tillämpningar och fenomen. Därför måste vi vara öppna för kunskapens alla nya presentationsformer. Den traditionella boken kommer inte att försvinna eftersom den inte bara förtrollar oss utan också är något bekant för oss finländare, nämligen längtan. Men vad har det med kunskap att göra?

2004.04.22