Lena Magnusason (red)
Den delade staden
Boréa 2001
 
 

Den kraftiga invandringen till Sverige under slutet av 1900-talet samtidigt som ekonomin gick in i en långvarig kris, har skapat en helt ny social situation i landet. Eller en repris på sociala rörelser vi upplevt tidigare, beroende på vad man fokuserar på. Segregation och integration är två motpoler som varit ett ständigt återkommande tema. Det nya är de nya grupper av flyktingar som kommit hit i spåren av internationella, nationella och regionala konflikter.

Boendet påverkar livet i stort, vilka du umgås med, vilka värderingar du utvecklar. När vi i de svenska storstäderna nu har fått kraftig etnisk segregation, går förr eller senare signaler från samhällsmaskineriet till akademierna att forska om fenomenet. Lena Magnusson är forskarassistent på institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Hon har samlat ett antal andra forskare kring i denna natologi.

Många tänker kanske främst på Sverige som ett utvandrarland, främst till USA. Men Sverige har länge varit ett invandrarland. Stockholm med sina kontakter med Österslöländerna har haft starka förbindelser med den tyska kulturen. Till Göteborg har holländare och skottar flyttat och bidragit till uppbyggnaden av staden.

Under den ekonomiska boomen efter andra världskriget raggade svenska företagare arbetskraft i södra Europa. Den svenska sociala ingenjörskonsten såg till att dessa invandrare blev integrerade i samhället. Vid den senaste invandrarvågen mot slutet av 1900-talet däremot orkade samhällsmaskineriet inte med att integrera de nya svenskarna. Nu diskuteras för- och nackdelar med integrationen. Det svenska har fått konkurrens med kulturell månhfald. Vad är bra och vad är dåligt? Det förs flera resonemang i boken och de flesta författare är försiktiga med slutsatserna.

Några infallsvinklar på segregationen är kanske inte nya men tål att upprepas i den allmänna debatten. Segregationen handlar inte främst om att invandrare väljer att bosätta sig på samma ställe, utan på att svenskar väljer att flytta till något annat område. De mest etniskt rensade stadsdelarna är de där samhällets övre skikt bor. När kommunalmän i Malmö vill flytta två familjer med afrikanskt ursprung till ett "vitt" villaområde har detta mötts med protester med tydliga rasistiska undertoner.

Ett tema som inte behandlas i boken är de kulturella tillgångar som skulle kunna lyfta invandrarnas status inom andra områden. Förutsatt att vi erkänner dem som en tillgång. I en alltmer globaliserad värld blir det allt svårare att gömma undan det kulturella kapitalet.

En originell vinkel som finns behandlad i boken är däremot att segregation inte bara behöver handla om uppdelning av staden i rummet. Segregation kan också handla om delning av staden i tiden. Staden koloniseras av olika grupper av hushåll vid olika tidpunkter på dygnet: "Nedskärningar av öppettider på bibliotek, fritidsgårdar och serviceinrättningar får konsekvenser för det rumsliga och tidsliga beteendet hos olika grupper av hushåll."

Boken blir naturligtvis ingen kioskvältade i bokhaldeln. Men det är glädjande att akademiker emellanåt anstränger sig att föra ut sina arbeten till en bredare krets än den inre seminariegruppen.

Text: Christer Wigerfelt
2001.06.07