Har hälsa något med sjukdom att göra?
Frågan låter motsägelsefull. Redan i början av 1990-talet skrev emellertid medicinprofessorn Gösta Tibblin i Läkartidningen att "begreppet hälsa nu nått den grad av förvirring att det i fortsättningen endast bör användas i bemärkelsen att ta i hand".

Det är så sant som det är skrivet. Glosor som "hälsa" och "kvalitet" är exempel på gummiord som kan tänjas och bollas med efter behag eller obehag. Ofta används begreppen som förskönande omskrivningar av betydligt otrevligare fenomen. Det låter ju mycket behagligare att gå till "Statshälsan" eller "Bohushälsan" än att gå till "Statssjukan" eller "Bohussjukan" - även om de senare ligger sanningen närmast. Och "kvalitetssäkring" är vanligtvis en kosmetisk omskrivning av begreppen felsökning och felkorrigering!

Vad hälsa och livskvalitet innebär vet vi bäst när vi förlorat dem. Fenomenen är individuella och varierar från tid till tid. Även som handikappad och skolmedicinsk katastrof kan man känna sig frisk och ha god livskvalitet..

I det tvärvetenskapliga UNESCO-/WHO-projektet Kosterhälsan diskuteras dessa frågor med en alert allmänhet. Erfarenheter från studier av förhållanden på små öar anses nämligen vara giltiga även för större befolkningsgrupper. Projektets intervjuer och undersökningar utförs i Sveriges västligaste bebodda arkipelag, Kosteröarna. Verksamheten har sitt väntrum öppet enbart för personer som känner sig friska. Därav projektets namn.

Forskarna vill se vilka medicinska, socialpsykologiska och kulturella problem som en människa kan drabbas av men likväl må bra. I Kosterhälsan studeras vilka strategier som den enskilde individen väljer när hon eller han får hjälp med en översikt - "varudeklaration" - över sitt liv. Djupintervjuer och enklare medicinska undersökningar ingår i programmet och livskvaliteten mäts med olika index. Varje medverkande person är sin egen kontroll utmed tidsaxeln.

Kosterhälsan är världsunik och går nu in på sitt 17:e verksamhetsår. Alla informationer lagras i kodad form i en databas. Grafiska utskrifter ger deltagarna möjlighet att få se vad som händer i deras liv, år efter år, och upptäcka hur olika omvärldsfaktorer påverkar deras välbefinnande. Forskarna varken diagnostiserar eller ger några råd. De kartlägger vilka strategier som människan väljer för att hantera sin livssituation mot bakgrund av bättre kunskaper om sig själv.

Det är åtskilliga aha-upplevelser som forskarna fått genom åren. Det finns en enorm mängd kunskap och sunt förnuft hos allmänheten som bara väntar på att hämtas hem till våra universitet för att berika studenternas medvetande med.

Modellen på Koster har lärt oss att begreppen hälsa och livskvalitet är liktydiga med "aptit på livet trots sjukdom". Den har också bekräftat att vetenskapen inte hinner ikapp verkligheten i en snabbt föränderlig värld med miljöförändringar som ständigt sänker människans biologiska motståndströsklar mot sjukdomar och välbefinnande. Ohälsotalen i världen ökar därför ständigt. I en snabbt föränderlig miljö måste vetenskapliga framsteg paras med intuition och fantasi. Människan måste lära sig ta ett större egenansvar för sin närmiljö och sitt välbefinnande. Och doktorerna måste lära sig ge tröst och lindring när bot ej finns. Nyckelordet är dialog.

2003.06.12