På Kvinnofolkhögskolan
samsas människor med de mest skilda bakgrunder, nationaliteter och
intressen. Men en sak har de alla gemensamt; de är kvinnor. Eleverna,
lärarna och rektorn är alla kvinnor och de enda av motsatt kön
som syns till är ungefär hälften av barnen på skolans
egna dagis.
Kvinnofolkhögskolan med sina 3000 kvm ligger i Masthugget, med Oscar
Fredrikkyrkans karakteristiska tinnar och torn precis runt knuten. Skolan
drivs med statliga medel och studierna är, som på alla folkhögskolor,
gratis.
På Kvinnohögskolan hålls allmänna kurser, för
elever som vill skaffa sig grundskole- eller gymnasiekompetens, blandat
med mer individuellt inriktade kurser och kurser för invandrarkvinnor.
Ungefär hälften av eleverna är invandrare och hälften
är svenskor.
Inför hösten och kunskapslyftet planeras folkhögskolekurser
för invandrarkvinnor i förorter, i Biskopsgården, Västra
Frölunda och Angered, och en folkhögskolekurs med kooperativ profil,
kvinnor i samverkan. Dessa riktar sig främst till invandrarkvinnor
som får undervisning i svenska språket och en inblick i det
svenska samhället, men även blandade grupper planeras. Dessutom
kommer skolan att ha introducerande studier för behörighet i samverkan
med arbetsförmedlingen.
Mångkulturellt dagis
I direkt anslutning till Kvinnofolkhögskolan finns skolans dagis,
med runt 24 barn med lika skilda nationaliteter och bakgrunder som eleverna
på skolan. Dagiset drivs ungefär som ett kooperativ och förskollärarna
är anställda av skolan. Det har funnits ända sedan skolan
startades 1985.
Även kurser med inriktning på kvinnor och arbetsmarknad har funnits
på skolan sedan starten.
- Vi vill belysa kvinnors villkor på arbetsmarknaden. Kvinnor väljer
traditionellt mellan 30-40 yrken och för att motverka det har vi flera
verkstäder som eleverna kan utnyttja. Och data och IT integreras i
alla våra kurser, säger Gunnel Litfeldt, rektor för Kvinnofolkhögskolan.
Med fokus på helheten
Att läsa på Kvinnofolkhögskolan
tror Gunnel Litfeldt (t v på bilden) är annorlunda jämfört
med många andra skolor.
- Här får eleverna lära med alla sinnen. En halvdag i veckan
får man välja något estetiskt eller praktiskt. Här
läser man inte ämne för ämne heller utan studierna bedrivs
tema och projektorienterat. Eleverna får också ta mycket eget
ansvar för sina studier.
- Man lär av varandra hela tiden, man känner alla på skolan
och håller sig inte bara i sin klass. När vi gått ut har
vi fortfarande möjlighet att hålla kontakt med skolan genom någon
av alla de föreningar som startats, tillägger Anne-Marie Jönsson
som går allmän kurs på skolan.
- Jag har haft väldigt bra kontakt med mina lärare och man kan
fråga dem om vad som helst. Vi får också en helt annan
helhetssyn eftersom ämnena flyter ihop, det är ingen korvstoppning.
På skolan går man i sammanhållna klasser, med eget
hemrum, men man väljer även ämnen och nivågrupperas
i engelska och till viss del i matematik.
- Det är för att man både ska få grupptillhörighet
och samtidigt känna sig delaktig i hela skolan, säger Gunnel Litfeldt.
Från svensk morotsbiff till arabisk falafel
All personal och alla deltagare städar skolan själva och försöker
att sköta så mycket som möjligt av renovering och annat.
Vardagsteknik ingår i alla kurser och eleverna får lära
sig hantverk och teknik som att borra, tapetsera och kakla, likväl
som elementära elkunskaper. Matsalen drivs även den gemensamt.
En vecka per termin har eleverna pedagogisk matlagning.
- All mat är vegetarisk. Dels för att många kulturer och
religioner är representerade på skolan, men också för
att alla ska få möjlighet att se på mat på ett nytt
sätt, säger Gunnel Litfeldt.
Vissa år slipper endast KRAV-märkt mat innanför köksdörrarna
och bojkotter mot länder eller företag är ingen ovanlighet
på skolan.
Som en medveten satsning frågar skolan alltid efter kvinnor i alla
sammanhang - ska man göra en resa vill man helst ha en kvinnlig busschaufför
och behöver man hyra in hantverkare vill man ha kvinnliga.
- Många blir oerhört provocerade av det. Men anledningen till
att vi frågar är för att det finns så många
kvinnor som inte har möjlighet att komma fram. Vi har fått statliga
medel för att främja kvinnors utveckling, då vill vi också
använda pengarna till detta, säger Gunnel Litfeldt.
Text och foto: JOHANNA HILLGREN
Illustration: HENRIK LANGE |