Bandet
en spänningsroman av Kjell E. Genberg

Mälaröbörsen Förlag

 

För alla oss som växte upp med Beatles och den svenska 60-talspopvågen är denna bok en ljuvlig nostalgitripp.
Genberg vet vad han talar om eftersom han var manager och PR-man för flera popgrupper under det mytomspunna decenniet. Och det var inte bara lokala långhårsband som The Panthers från Tallåsen, Ljusdal - utan även Lenne & Lee Kings ansvarade denne numera oerhört produktive författare för.

Han anses väl vara Sveriges meste i antalet utgivna böcker.
Många rynkar på näsan åt hans "kioskdeckare" om Ben Hogan, och allt vad de heter - men det tycker jag är dumt. Jag imponeras av en människa med sådan kreativ fantasi, istället.
Att han sedan kommer från Hudiksvall i Hälsingland, har också en kittlande betydelse för undertecknad, då det även är mina hemtrakter.

Men låt oss koncentrera oss på denna historia. The Diamonds heter popgruppen som bildas i början av 60-talet med Shadowslåtar på repertoaren. I takt med att popen kräver mer av sina utövare så får trummisen "Nicko" Lundberg sparken av de andra. Han övertalas att bli deras manager. Och han accepterar, trots att det var han som bildade bandet.

Sedan följer en tidsexposé över vad som hände under 60-talet. Inte bara i popvärlden, utan samhällshändelser och världsdramatik vävs in - parallellt med 70-talets dansbandskultur eftersom Diamanterna, som de då hade bytt namn till, fortsatte som framgångsrikt dansband under det glassiga 70-talets musikindustri.

Fjärran från proggen, som de aktade sig för att bli jämförda med.
Men det var först på 70-talet de började tjäna pengar. Så pass att det gick att leva ett anständigt liv. Decenniet innan var det inte ovanligt att de fick göra spelningar mot endast reseersättning, eller att arrangörer helt enkelt lurade dem på gage.

Alla får sina fiskar varma i denna roman. Inte bara kändisar i musikvärlden berättas det om - ganska så ocensurerat - managers skrupelfrihet och storstadsarrangörernas fräckhet gentemot landsortsband tas också fram i ljuset.
För att inte tala om skivbolagens cynism.
Och groupieskulturen, haschrökarovanorna, sprittrösten på ensamma hotellrum samt musikeränkornas långsamma väntan hemma.
Inte undra på att många tröttnade och gick ut för att dansa och träffade någon annan som det kändes tryggare att leva med...

Från första sidan får vi så att säga kriminalintrigen, då bandets sångare dör av elektrochock under en dansbandskväll på 70-talet.
Först tror alla att det var en olycka.
Men det roulette- och casinoliknande nöjeslivet med de spekulativa predikamenten bestämmer över såväl liv som död...
Precis som våra pensionspengar ska göra i dag, kom jag på mig med att tänka under läsningen.

Hur som helst - ni som är gamla popsnören eller Baldakinenraggare och logdanshabituéer - ta och läs denna spänningsroman.
Och njut av en tid som inte finns längre.
På samma sätt...

text: LEIF WILEHAG