Gasen i botten Dagstidningen Bild har den största upplagan och är det närmaste boulevardpress man kan komma i Tyskland. Bröderna Schumacher blev etta och tvåa med sina racerbilar i Magny-Cours i Frankrike. Bild hyllade bröderna på sitt speciella sätt. Dagens lättklädda flicka var inte som vanligt bara en utan två stycken - tvillingsystrarna Sia och Shane, med följande bildtext: "Systrarnas största dröm är att en gång få ge full gas med bröderna Schumacher. Sina airbags har de försiktigsvis redan pumpat upp."

Ericssoneffekten? Sverige har blivit väldigt populärt i England på sistone. Sven-Goran - ni vet? (För er som inte vet så är ledtråden fotboll).En ganska lustig bieffekt av hans popularitet är att försäljningen av Ericson-telefoner ökat (med inte mindre än 400% på kort tid). Nokia får väl kontra med en friidrottstränare.

Könsfråga? I Albas lilla serie om de västsvenska riksdagsledamöterna har vi upptäckt en intressant tendens. Det är betydligt lättare att få kvinnorna att berätta om sig själva och sin verksamhet än männen. Är detta det konkreta resultatet av kvinnorörelsens gamla paroll om att det privata är politiskt? Eller är kvinnorna helt enkelt mer angelägna om att nå ut till sina väljare? Hur som helst har vi en känsla av att vi är en sanning på spåren - och inte är den särskilt smickrande för männen.

Kultur och politik Ett tema som Alba tidigare behandlat är om kultur är lönsam för samhället. En av de första som hävdade att det är så var frilansjournalisten och forskaren Lisbeth Lindeborg. I början av 90-talet var debatten livlig och hon fick många attacker längs vägen. Vid ett tillfälle hade kommunförbundet möte i Saltsjöbaden. En av hennes främsta kritiker, Alvar Svensson, skulle delta. Lisbeth Lindeborg fick höra om detta och tog sig in på konferensanläggningen. Någon tog till orda: "Vi kan inte börja mötet, vi har en objuden gäst". Lindeborg, som är en ihärdig person, fick till slut yttra sig under fem minuter innan hon gick därifrån. Undrar om Alvar, som så många andra, numer bytt åsikt i frågan?

Framtidstro Den kristna högern i USA har sedan lång tid stort inflytande i framför allt det republikanska partiet. Vilket är en återspegling av den religiösa mentaliteten i stort i samhället. En undersökning visar (enligt den tyska tidningen Der Spiegel) att 47% av amerikanerna anser att Gud skapade människan för mindre än 10.000 år sedan. 40% menar att Gud satte igång en evolutionsprocess för flera miljoner år sedan. Den darwinistiska tanken att Gud inte spelar någon roll för evolutionsprocessen stöds av bara 9%, medan resterande 4% inte har någon ståndpunkt i frågan. Det är kanske inte så konstigt att alla nyvalda presidenter prisar Gud i sina installationstal.

En liter Hitler Saarbrücken ligger ett stenkast från de franska höjder som har varit föremål för minst tre fransktyska krig. Under andra världskriget tillhörde de franska områdena Tyskland. Tomi Ungerer var barn under kriget och har skrivit en bok om den tiden. Han berättar bland annat att fransmännen sa Ein Liter (en liter) istället för Heil Hitler.

Kulturminne? Visst är det fint att tillhöra kultureliten, även om det ibland måste ske till priset av att vara en del av kulturmaskineriet. Som Peter Curman och Ana Valdes. De är med och fördelar pengar till kulturtidskrifter. Vilket de glömde när tidningen Boken kom upp till diskussion i någon av Stockholms många kulturkretsar. Tidningen skulle få minskade anslag och det talades om att skriva en protestlista. Kultur är inte bara fint, det rör ibland även upp känslorna. Så Curman och Valdes var på vippen att skriva under uppropet. Men i sista stund kom de på att de skulle protestera mot sig själva.

Vem älskar polisen? Vem kan säga nej till kärlek, även om den är platonisk? Själva har vi några kärleksminnen från göteborgskravallerna under EU-mötet. På husväggen till polishuset i Linnéstaden har någon klottrat ordet "Kärlek". Dagarna innan EU-mötet klottrade någon dit "Avväpna polisen". Sen kom kravallerna och debatten. In i TV-studion tågade ordförande för ungmoderaterna Tove Lifvendahl. På hennes T-shirt fanns budskapet "I love Bush", fast där ordet "love" var utbytt mot ett hjärta. Det var något ömsint över det hela. Nu har någon tvättat bort "Avväpna polisen" på husväggen. Kvar finns dock kärleksbudskapet.

Alla älskar kultur Kulturarbetare över hela världen kämpar ofta under små omständigheter. Därför hamnar de företrädesvis i stadsdelar med låga hyror. I Berlin har de östra stadsdelarna attraherat dessa kulturarbetare av olika slag. Direkt efter murens fall var det i området kring Hackesche Höfe med sina pittoreska innegårdar som det öppnades verkstäder, teatrar och enkla restauranger. De mondäna och rika kulturkonsumenterna älskar den kreativa miljö som detta skapar. Snart kom flyttbilarna med deras möblemang och hyresnivåerna trissades upp. Kulturarbetarna däremot flyttar vidare. Idag är Hackesche Höfe mest ett tillhåll för turister.

Kulturen drar vidare Idag är det området kring Warschauer Markt som gäller för den alternativa kulturen. Med sin typiska blandning av nyrenoverat och förfallna hus där processerna om ägandeskapet ännu inte avgjorts. På bara några få år har dessa stadsdelar radikalt förändrats från gammal öststatsslum till en vital miljö. I miljonstäder som Berlin sker dessa förändringar snabbt. I småstäder som Göteborg finns samma processer, men här går de nästan omärkligt långsamt. (jämför för övrigt med Manchester som du kan läsa om i bilagan Kultur och ekonomi under Konstiga Företag.)

Skillnaderna består Öst är öst och väst är väst och aldrig ska de mötas. Heter det och det tycks stämma bra på Tyskland. I östra Tyskland finns en bitter underton när återföreningen kommer på tal. Föreningen beskrivs i västra Tyskland som att öst anslöt sig till väst, inte att länderna slogs samman. Det mesta från östtiden har låg status, med undantag från att kulturen är mest dynamisk här. Alla berlinare som arbetar i offentlig tjänst har lön efter var man bor. De som bor i Östberlin tjänar 20 procent mindre än de som bor i Västberlin, eftersom boendekostnaderna är högre på västsidan. Det kanske kan vara en modell att överföra till Sverige?

Dansen kring en partiledare Jan Björklund eller Lars Leijonborg? Frågan om vem som ska vara Folkpartiets partiledare har varit en följetong. Kul för icke folkpartister. Trist för folkpartister. Till vår oförställda glädje har nu Sverker Oredsson i Lund offentliggjort vem han vill se som partiledare: nämligen Cecilia Malmström. Albas krönikör sedan drygt ett år.

Litet men stort avstånd Global Forum i Göteborg i början av september besöktes av idel ädel (nåja) adel. Bland talarna fanns Göteborgs starke man Göran Johansson och den ständigt närvarande Alf Svensson. Till råga på allt råkade dessa herrar sitta intill varandra på första raden när de inte satt på scenen. Men någon konversation mellan dem förekom inte. Det är väl ett himmelens avstånd mellan deras världsåskådningar?