Albas tidigare nummer

Nummer 1

Demokrati i storstad Demokrati har många ansikten. Villkoren för folkinflytandet varierar mellan den lilla glesbygdskommunen och den brusande storstaden. Storstäderna i Norden försöker nu efterlikna glesbygdens större närhet till politiker genom att dela upp staden och införa en ny politisk nivå, stadsdelsnämnder. Alba granskar hur närdemokratin hanteras i Göteborg, Köpenhamn, Stockholm, Oslo och Malmö.

Nummer 2

Regioner och regionalisering En ny länsindelning är på gång för oss västsvenskar. Historien har äntligen hunnit ikapp dem som förespråkat nya länsindelningar då och då under hela efterkrigstiden. Något har hänt som gjort att frågan om länsindelning plötsligt blivit högintressant. Regionernas ökande betydelse i Europa och det svenska medlemskapet i EU har aktualiserat regionfrågan i Sverige. Många politiska frågor väcks i regionaliseringsprocessen. Vi tar vår utgångspunkt i vårt eget nya län.

Nummer 3

Science, sex & sanningar Vetenskapens roll i samhällsutvecklingen växer. Samtidigt som forskningen får allt större betydelse för ekonomin, kommer intresset för verksamheten att öka. För forskarna har myntet en framsida: deras prestige kommer om möjligt att bli än högre. Men myntet har även en baksida: forskningen blir alltmer politiserad. När forskning populariseras blir den ibland alltför förenklad och oproblematisk. Om det lockar ungdomar till universiteten är tveksamt. I anknytning till vetenskapsfestivalen vill vi ge några bilder av forskning som konfliktcentrum och plats för konkurrens, kontroverser, slutenhet, öppenhet och mycket annat. Men ibland uppstår även ljuv musik. Under vetenskapsfestivalen hade Alba dessutom dagliga rapporter.

Nummer 4

Kunskapslyftet - platt fall? Kunskapssamhället bryter fram och forskningen framstår som en strategisk resurs. Är det vetenskapsmannen som blir den nya högkvalificerade arbetaren? Och hur blir det då med den gamla arbetaren? Finns det utrymme för alla i kunskapssamhället, eller utvecklas det till ett 2/3- eller rent av 1/5-samhälle? För Alba är svaret enkelt: alla ska ha en meningsfull plats i kunskapssamhället. Demokratin måste därför fördjupas för att utvecklingen ska bli positiv, i annat fall hotar barbari. I detta perspektiv är Kunskapslyftet positivt, ambitionen att ge alla gymnasieutbildning.

Nummer 5

Vi traskar på med Kunskapslyftet Nu drar Kunskapslyftet igång på allvar. Kritik saknas inte, redan på detta stadium. Själva väljer vi att avvakta med kritiska synpunkter. För den enskilde kursdeltagaren kan Kunskapslyftet vara ett stort kliv i utvecklingen, eller för att travestera Neil Armstrong när han klev ner på månen: - Detta är ett litet steg mot kunskapssamhället, men ett stort steg för mig.