Bokens omslag pryds av en kronkrönt, men dyster Karl XV invid en ljuvt blickande sångerska, Jenny Lind. I bakgrunden ser tvätterskan Bengta Pålsson trött upp från de plagg hon vrider ur. De tre tonar fram ur ett ångmoln från ett tidigt lokomotiv, som pustar i omslagets nedre del. Ångkraftens, den begynnande industrialismens tid var inne.

I texten sammanvävs den vetenskapliga och tekniska utvecklingen med den politiska, sociala och kulturella. Personskildringar är ofta koncentrerade till biografiska rutor i anslutning till löpande text. Om André Oscar Wallenberg, som grundade modernt svenskt bankväsen, får man bl.a. veta, att han från början var sjöofficer. Förutom bankman - han var först med att anställa kvinnlig personal i banken - blev han en kraftfull riksdagsman, som t.ex. drev på skapandet av svensk ångbåtstrafik. ”Han hade tjugoen barn…” Notisen tycks bekräfta den allmänt personliga potensen hos århundradets många pionjärer.

Ibland kan en boks layout och typografi bli självändamäl och lägga texten i skugga. En läsare kan rentav ställa sig frågan: Hur mycket mer intressant innehåll har det funnits utrymme för, om de typografiska arrangemangen varit mindre anspråksfulla?
I föreliggande bok är de 252 sidorna tätt och väl illustrerade med samtida bilder, dokument och brevutdrag. De kryddar läsningen och gör århundradet både vardagligt, skämtsamt, gripande och högtidligt levande.

Texten är sakrik, utan ytlighet, en i bästa mening populärvetenskaplig genomgång av det svenska samhällets djupgående förvandling under 1800-talet. Från dess början med ökad överlevnad genom jordbrukspolitik och den friställda lantbefolkningens ofta nödtvungna förvandling till industriarbetare och under nödår till USA-emigranter, tillsammans med människor också ur andra befolkningsskikt.

Läsaren får en god uppfattning om hur uppfinningar, teknik, industri och kapital i förening skapade arbete, men också innebar exploatering och social nöd. Kungamakten inskränktes och den långvariga utrikes neutraliteten inleddes. Fyrståndsriksdagen avskaffades och tryckfriheten gav det nygrundade Aftonbladet ett starkt opinionsbildande spelrum. En växande borgerlighet i den nya riksdagens två kamrar debatterade och fattade beslut om ekonomisk liberalisering och om reformer för att också minska social och politisk oro. Arbetarklassen liksom kvinnorna ställde krav på medborgarrätt och jämlikhet. På sikt blev införandet av den allmänna folkskolan 1842 en dynamisk demokratireform.

Konstnärer och författare bidrog bl.a. till att efter förlusten av Finland 1809 och samband med skandinavismen i mitten av århundradet, skapa en ofta romantiskt grundad svensk och nordisk identitet. Ibland bidrog de också till att skapa en uppblåst känsla för Sveriges förflutna, den så kallade storsvenskheten. Mot århundradets slut fick den pågående kritiska samhällsdebatten, särskilt genom Strindberg starkt konstnärligt utttryck.
Vilka händelser eller förhållanden, inrikes och utrikes, i allt detta nya var gränsbildande i historiens årtalsöverskridande förlopp? Hans Dahlbergs utmärkta, vittomfattande skildring slutar omkring 1900. Då knakar Sveriges union med Norge i fogarna och den allmänna rösträtten står ännu för dörren. Bl.a. i dessa avseenden blir århundradets historia oavslutad.

Författaren ger sammanfattningsvis årtal, händelser och förhållanden en djupare innebörd: ”År 1900 var grunden till det moderna Sverige lagd.”. Grunden bestod i: ”Människan var fri att utveckla sig och sträva mot mål hon själv satte upp”.
Hur pass omfattande denna grund blev, kan läsaren i dag, hundra år senare, fundera över.
Person- och bildregister finns. Däremot inte sakregister. Ett urval fack- och skönlitteratur i anslutning till bokens vida ämnesinnehåll hade varit värdefullt.

2003.10.23