Det är skillnad på folk och folk, det visade valresultatet om EMU. Skillnaden mellan hur människor på landsorten och storstaden röstade var avsvärd, detsamma gäller mellan yngre och äldre generationer. Många av samhällsdebattörerna och politikerna som röstade ja försöker framhäva valresultatet som konsekvensen av ett samarbetsfientligt och nationalististiskt folks tänkande.

Vad som däremot inte diskuteras i dessa tider då partierna slickar sina sår och försöker bli sams igen efter en uppslitande valrörelse, är att frågan om hur klyftan mellan "folk och folk" ökar i Sverige. Det handlar om något så stort som att maktlösheten breder ut sig. Och då menar jag frustrationen över minskat inflytande över besluten som påverkar våra liv och andra människor i vårt land. Det är självklart att svenska folket tackar nej till ett förslag som skulle minska makten över deras liv ännu mer. Egentligen är det ganska enkel matematik, om än ganska svårsmält för dagens makthavare.

I Stockholm är det inte någon hemlighet att landstinget befinner sig i ekonomisk kris och tänker låta kollektivtrafikanterna betala en stor del av skulden med en höjning av månadskortet från 500 till 750 kronor. En inte så liten höjning med tanke på att det bara är två år sedan den sista höjningen. Vad dessa politiker inte verkar förstå är att en höjning på 250 kronor är något som kommer att leda till att färre har råd med att köpa månadskort. För stockholmarna är det paradoxalt att se på när politiker som har skattebetalda månadskort kan bestämma om en höjning som inte kommer att påverka dem själva men leda till att många låginkomstagare inte har råd att åka med kollektivtrafiken. Denna utannonserade höjning är som att be den ökande gruppen låginkomsttagare att planka på tunnelbanan, bussen och pendeltågen.

Under våren 2002 lanserade Grön Ungdom i Stockholm en s.k. plankakassa. Tanken var att låta medlemmar i Grön Ungdom betala in en mindre månatlig avgift för att i retur få sina böter betalda om de åkte fast för att åka gratis på tunnelbanan. Anledningen till detta politiska beslut var att utmana stockholmspolitikerna att våga höja landstingsskatten för att kunna inför nolltaxa i kollektivtrafiken och för att många ungdomar helt enkelt inte har råd. Grön Ungdom och miljöpartiet vill att all kollektivtrafik ska vara gratis därför att undersökningar visar att det får fler att ställa bilen hemma och bidra till en bättre miljö som inte bara är bra för naturen utan också för människornas hälsa. Kollektivtrafiken ska vara till för alla och inte för de som har råd.

Om och om igen får vi lära oss att det är skillnad på folk och folk. Människor som röstar nej till EMU för att kräva att makten ligger nära folket är nationalister och människor som plankar på tunnelbanan för att de helt enkelt inte har råd är ligister som skor sig på andra. Jag köper inte den bilden. Min politiska kamp går ut på att skapa ekonomisk rättvisa och en stark demokrati. Med mig har jag ca 60 % av svenska befolkningen och en majoritet av stockholmarna som ledsnat på politiker som vill att folket ska betala deras misstag.

2003.10.23