De flesta människor gillar gamla hus. De drömmer om att få bo i en lägenhet med stuckaturer och högt till tak bara för att det är så vackert och ger ro i själen. Vad man kanske inte tänker på är att det finns andra skäl att behålla gamla byggnader. Alba fick en pratstund med Einar Hansson, arkitekt på Ekocentrum i Göteborg. Einar Hansson ser flera anledningar till att bevara gamla hus. Han berättar att husen är en sorts museibank, som berättar historia för eftervärlden. Förutom själva byggtekniken kan husen berätta om hur relationerna mellan människorna i staden såg ut vid tiden då man byggde. Det finns också ekologiska aspekter på bevarandet. Att vårda byggnader, restaurera och återanvända är mer miljövänligt än att bygga nytt. Men Einar Hansson ser även en bostadssocial poäng. Eftersom det inte är billigare att bygga nytt än att restaurera, kan hyrorna i nya hus bli dyrare. Bostäder med olika hyror ger olika typer av hyresgäster, vilket i sin tur kan leda till möten mellan människor. Naturligtvis är skönhetsvärdet en anledning att bevara det gamla. Einar Hansson menar att det är svårt att bygga lika bra som man gjorde förr. Han påpekar att det förvisso finns en del bra nybyggen, men i gamla hus finns det en patina som nya saknar. Stad för trygghet och möten Fram till 1930-talet var staden varierad, bostäder, företag och affärer låg intill varandra. Staden var byggd för att människor skulle kunna mötas och känna sig trygga. Varefter tiden gick ändrades byggnationen, menar Einar Hansson, och staden skulle vara en ordnad idyll med bostäder och parker intill varandra. Vilka kriterier finns då för en bra stadsmiljö? Einar Hansson berättar att just mångsidigheten i en blandad miljö skapar en levande stad och möten mellan människor. Till exempel bostäder, restauranger och kanske en verkstad intill varandra där man kan gå emellan. Ett annat sätt att skapa träffpunkter kan vara att göra kvarter med korta gatulängder. Det underlättar när man ska korsa gatan, kanske för att hälsa på någon man känner eller gå in i en affär. Flera, olika typer av människor skulle kunna mötas, menar Einar Hansson, om åldern och standarden på husen var mera varierad. Olika verksamheter och personer skulle samsas i samma del av staden, istället för den segregering som finns idag. En förutsättning för att byggnader ska kunna rymma olika typer av verksamhet vid olika tidpunkter är att husen går att anpassa. Einar Hansson berättar att äldre hus ofta har tjocka, bärande ytterväggar i bottenplanet, och att nedersta våningen brukar ha högre i tak. Det gör att man inne i huset ganska enkelt kan bygga om efter den verksamhet som ska finnas i lokalen. Ombyggnad är inte att bevara Att bevara gamla hus och områden, och att restaurera dem är inte alls samma sak, menar Einar Hansson. Han ger bevarandet av stadsdelen Haga i Göteborg som exempel. De som bodde i Haga innan ombyggnaden känner inte alls igen sig idag, säger Einar Hansson. Det är inte fel att göra som man gjorde, men Haga är inte alls detsamma som det var innan. Einar Hasson låter skeptisk mot att riva ner gamla hus och bygga något liknande. Även om fasaden ser likadan ut är det inte säkert att det nya huset har det äldres inre kvaliteter. Han slår fast: -Ytlighet är första faran för arkitekturen. text: EVA SJÖBLOM