Free as a bird, sjunger John Lennon på en några år gammal skiva med The Beatles. Själv flyger han i sin himmel frigjord från tidens tvång. Här nere på jorden har vi vant oss vid den orubbliga ordning som tiden inordnat oss i. Beatlesskivan är därför en provokation mot vår tids logik, men är den bara en tillfällighet?

Vid en ytlig betraktelse är det inget konstigt med Beatleslåten. Pålägg är en vanlig metod att producera popmusik. Först görs en grundmelodi, sedan läggs nya spår med instrument och sång. Vad spelar det då för roll om John Lennon först spelar in sin del av Free as a bird 1977, och de andra i Beatles gör sina pålägg 1994? Om det inte vorde det där med linjär tidslogik.

Alla händelser kan inordnas på en tidsaxel. Först arbete sedan vila. Handling och konsekvens. Den linjära tiden är starkare i det lutheranska norra än i det katolska södra Europa. Den linjära tiden är logikens lagar dragna till sin spets, den är nämligen kausalt ordnad. Det som hände igår kan inte hända imorgon, vi kan inte bli yngre med tiden.

Nu förstår man provokationen med Free as a bird. I verkligheten fanns först Beatles, sedan upplöstes bandet. Därefter spelade John Lennon in en låt som inte gavs ut på skiva. Några år senare blev han skjuten till döds utanför sin bostad. Och vad händer sedan? Först är John Lennon död och The Beatles för alltid upplösta, sedan ger Beatles ut en ny låt. Ur led är tiden.

So what? Jag hör redan invändningarna. Analogier kan vara farliga att använda. En mycket omtvistad författare inom populärvetenskapen är fysikern Fritjof Capra. Han såg analogier mellan österländsk religion och den moderna fysiken och skrev boken Fysikens Tao. Det är som två gardiner med samma mönster men olika färger. Genom att studera österländsk filosofi kan man alltså lära sig något om mikrokosmos, menar Capra. Men kritikens kärna är att analoga mönster inte behöver betyda något annat än att de uppvisar en viss likhet i mönstret. Någon koppling i övrigt behöver inte finnas.

Kvantfysiken tillåter att vissa isolerade händelser kan gå bakåt i tiden men den är inget hot mot den linjära tidsstrukturen. En helt annan del av forskningsfronten ger en intressantare koppling till den nya Beatleslåten. Förr visste man med säkerhet vem som var mor till det nyfödda barnet, men imorgon är det lika osäkert som faderns identitet.

Den nya genetiken har inte bara kraft att ändra våra arvsanlag på helt nya sätt, den har också kraft att ruska om vår linjära tidsuppfattning. Ett befruktat ägg kan delas på mitten. Ena halvan han frysas in och bevaras, andra halvan kan utvecklas till en normal individ. Detta är inte fria fantasier, det har med framgång prövats på djur. Resten handlar bara om verklighetsbaserad fantasi.

För att ta ett exempel. Du får en dotter som har en "halv" enäggstvilling i genfrysbanken. Barnet växer upp och kan få barn fullt i enlighet med den succession vi vant oss vid. Men nu förmås dottern att föda fram den frysta tvillingen. Hon blir alltså mor till sin egen syster! Enligt den linjära tidsstrukturen borde detta vara omöjligt, men med den moderna gentekniken är det trots allt fullt möjligt.

Exemplet skapar naturligtvis många etiska frågor. Men det skapar även frågor om tidsstrukturer. Den moderna gentekniken skapar möjligheter att stuva om den linjära tiden till synes godtyckligt. En följdfråga är om detta kommer att få några samhälleliga konsekvenser? Genteknikens genomslag blir en viktig pusselbit i det mönster som skapar framtiden.

Nya tidsstrukturer har vi egentligen bara ett historiskt exempel på, den linjära. I övrigt kan man identifiera två andra tidsstrukturer, den cirkulära och punkttid. Punkttid är starkt nuorienterad, medan cirkulär tid är ständiga upprepningar. I vissa samhällen dominerar punkttid, medan cirkulär tid är typisk för medeltidens feodala samhällen. Men bägge finns sannolikt samtidigt med olika betoningar i alla samhällsstrukturer. Den linjära tiden däremot är en ny konstruktion.

Den linjära tiden skapades ur penningens och kapitalets abstraktioner, men inte utan vånda och samhälleligt motstånd. Men att ekonomins logik skulle få sådant genomslag på vår tankestruktur i sin helhet är naturligtvis egendomligt.

Den linjära tiden har dominerat vårt samhälle i ungefär tre hundra år. Frågan är om Free as a bird och den moderna gentekniken har en djupare mening än tillfälliga avvikelser från vår normala ordning? Om exemplen är stormsvalor i historien, är vi definitivt på väg mot en ny samhällsordning.

Manuel Castells tangerar problemet i första bandet om informationsåldern - Nätverkssamhällets framväxt. Han använder sig av begreppet tidlös tid, till skillnad mot den linjära tidsstrukturens dominans över rum och samhälle. Tempus blir det ständiga nuet, i nätverkssamhället skapas ett alltiduniversum, inte självexpanderande utan självbevarande, inte cykliskt utan slumpartat.

Kapitalet frigörs enligt Castells från tiden. Den gamla kausala ordningen löses också upp i nätverksamhället. Kopplingarna går inte längre hierarkiskt ordnade utan grenar sig. Du kan själv påverka hur. En berättelse kan läsas på flera olika sätt. Det är upplagt för en ny tidsordning.

Text: CHRISTER WIGERFELT
991208