Albas tidigare nummer

 Nummer 1Demokrati i storstad
Demokrati har många ansikten. Villkoren för folkinflytandet varierarmellan den lilla glesbygdskommunen och den brusande storstaden. Storstädernai Norden försöker nu efterlikna glesbygdens större närhettill politiker genom att dela upp staden och införa en ny politisknivå, stadsdelsnämnder. Alba granskar hur närdemokratinhanteras i Göteborg, Köpenhamn, Stockholm, Oslo och Malmö.
 Nummer2 Regioner och regionalisering
En ny länsindelning är på gång för oss västsvenskar.Historien har äntligen hunnit ikapp dem som förespråkatnya länsindelningar då och då under hela efterkrigstiden.Något har hänt som gjort att frågan om länsindelningplötsligt blivit högintressant. Regionernas ökande betydelsei Europa och det svenska medlemskapet i EU har aktualiserat regionfrågani Sverige. Många politiska frågor väcks i regionaliseringsprocessen.Vi tar vår utgångspunkt i vårt eget nya län.

 Nummer3 

Science, sex & sanningar
Vetenskapens roll i samhällsutvecklingenväxer. Samtidigt som forskningen får allt större betydelseför ekonomin, kommer intresset för verksamheten att öka.För forskarna har myntet en framsida: deras prestige kommer om möjligtatt bli än högre. Men myntet har även en baksida: forskningenblir alltmer politiserad.

När forskning populariseras blir den iblandalltför förenklad och oproblematisk. Om det lockar ungdomar tilluniversiteten är tveksamt. I anknytning till vetenskapsfestivalen villvi ge några bilder av forskning som konfliktcentrum och plats förkonkurrens, kontroverser, slutenhet, öppenhet och mycket annat. Menibland uppstår även ljuv musik.
Under vetenskapsfestivalen hade Alba dessutom dagliga rapporter.

 

 Nummer4 

Kunskapslyftet - platt fall?
Kunskapssamhället bryter fram och forskningen framstårsom en strategisk resurs. Är det vetenskapsmannen som blir den nyahögkvalificerade arbetaren? Och hur blir det då med den gamlaarbetaren? Finns det utrymme för alla i kunskapssamhället, ellerutvecklas det till ett 2/3- eller rent av 1/5-samhälle?

För Alba är svaret enkelt: alla ska ha en meningsfull platsi kunskapssamhället. Demokratin måste därför fördjupasför att utvecklingen ska bli positiv, i annat fall hotar barbari.
I detta perspektiv är Kunskapslyftet positivt, ambitionen att ge allagymnasieutbildning.


 Nummer5 

Vi traskar på med Kunskapslyftet
Nu drar Kunskapslyftet igång på allvar. Kritik saknasinte, redan på detta stadium. Själva väljer vi att avvaktamed kritiska synpunkter. För den enskilde kursdeltagaren kan Kunskapslyftetvara ett stort kliv i utvecklingen, eller för att travestera Neil Armstrongnär han klev ner på månen:

- Detta är ett litet steg mot kunskapssamhället, men ett stortsteg för mig.

 Nummer6 Kulturlivet in på livet
Krisen på Stadsteatern engagerar kanske bara ett litet skikt i samhället.Men kultur har förmågan att väcka känslor ävenhos folk som inte anser sig vara intresserade av detta. Själva läggervi örat mot samhällsutvecklingen och försöker lyssnain högt och lågt. Var finns tecknen på förändring?