Teknikutvecklingen har revolutionerat
skapat nya kommunikationsmöjligheter. När de flesta
har tillgång till oändlig informationsmängd har
hierarkierna rasat. Makten har förskjutits till de som har
kunskap att utnyttja informationen. Politikernas makt minskar.
En ny maktstruktur är Internet. Internet har ingen enskild
ägare och ingen politisk styrning.
Resultatet av den nya informationsstrukturen
och avregleringar av viktiga marknader är att vi har fått
en ny global ekonomi. Företagen deltar i en global konkurrens.
De finansiella systemen har integrerats med fri rörlighet
för kapitalet över hela världen.Vi ser en ökad
konkurrens mellan nationer och svårigheter för nationerna
att styra sin egen ekonomi. Det uppkommer en ojämlikhet
i produktionen som leder till en skarp kontrast mellan länder,
regioner och storstäder. De som lyckas profilera sig rätt
och framstå som attraktiva för näringslivet kan
förvänta sig en hög tillväxt medan de individer,
grupper och regioner som står utanför riskerar att
marginaliseras.
Nya förutsättningar
och lösningar
för Sverige
Den globala produktionsuppdelningen
och den ökade rörligheten förväntas ge upphov
till en långsiktig hög tillväxt. Globaliseringen
kan leda till ökade olikheter mellan länder, regioner
och städer De senaste trettio åren har Sverige haft
lägre tillväxt än många andra länder.
Många av de faktorer som anses ha varit orsaken till Sveriges
låga tillväxt har nu avlägsnats eller modifierats.
Vi satsar också mer än många andra länder
på FoU och vi ligger långt fram på IT-området.
Sverige har därför goda förutsättningar att
- om vi spelar våra kort rätt - bli en framtida vinnare
i ett mer eller mindre gränslöst Europa.
Som en följd av avregleringarna, ökad
frihandel och internationell rörlighet kan vi vänta
oss ett ökat konkurrenstryck. Konkurrensen från EU-länder
kan förstärkas av eurons införande i 12 av EU:s
medlemsländer. Sverige ingår inte bland de länder
som inför euron som valuta vid nästa årsskifte,
men vi kommer inte att bli opåverkade av den kraft en gemensam
valuta innebär för en marknad. Kanske kan den gemensamma
valutan bli det som driver fram den elektroniska handeln inom
Europa i stor skala.
Framtidens företag
väljer lokalisering mer fritt.
Företagen kommer inte att vara de stabila organisationer
och skattebaser som vi i Sverige under lång tid vant oss
vid. Våra tillväxtmotorer - storföretagen - har
under de senaste decennierna expanderat utomlands. För att
nå långsiktig stabil tillväxt kan man inte längre
rikta fokus mot enskilda företag. Långsiktig stabilitet
kan bara åstadkommas genom ständig förändring.
Det gäller därför att skapa attraktiva miljöer
för en mängd olika företag att verka i. En av
de mest vitala faktorerna för en tillväxtvänlig
miljö är god tillgång på arbetskraft med
rätt kompetens och möjligheter till grund- och vidareutbildning.
Det är rimligt att anta att vi bör inrikta oss på
ett några tillväxtområden som Skåne, Mälardalen,
Göteborg och kanske något. Med detta menar vi att
det bör föras en medveten politik i syfte att koncentrera
landets resurser till de regioner som kan ha förutsättningar
att kunna verka på en europeisk och global arena. Vi anser
att regionalpolitiken bör föras utifrån dessa
förutsättningar.
Tilllgången till oändlig information
får betydelse för politiken. Den nationella politiken
får nya förutsättningar som en sammanhållande
faktor i ett nätverkssverige med regioner. Den regionala
nivån kan vara den nivå där människors
behov och vilja att påverka den egna miljön framträder
starkast. En utveckling mot ökad regionalisering kan därigenom
vitalisera den demokratiska processen.
Statens uppgift blir att hålla samman
landet, men inte i den centraliserade form vi har. Det Sverige
som ska hållas samman är en lösligare konstruktion
med stor frihet för regionerna, kommunerna och för
medborgarna. En av regeringens främsta uppgift blir att
fungera som i det närmaste en lobbyorganisation där
det gäller att bevaka och tillvarata svenska intressen i
EU och bland andra internationella organisationer.
Det finns i Sverige
acceptans för en utvecklad
välfärdsstat. Samtidigt finns det ett antal faktorer
som påverkar möjligheterna att upprätthålla
dagens nivå. En sådan är den internationella
konkurrens som de mest lättrörliga skattebaserna utsätts
för, och som kan framtvinga skattesänkningar eller
underminera beskattningen. Liksom övriga Västeuropa
står Sverige också inför en åldrande befolkning
och ett snabbt stigande antal människor som lämnar
arbetsmarknaden. Detta kommer att innebära ökade krav
på äldrevård och sjukvård, med stor risk
för ökade kostnader. Det kan därför bli nödvändigt
att acceptera kompletterande finansieringssätt och nya lösningar.
Valet är vårt -
agera idag eller
reagera i morgon?
Förändringarna behöver
inte bli alltför stora under det här decenniet. Det
kan dock innebära ett hot i sig, i och med att vi lätt
invaggas i en falsk trygghet istället för att utnyttja
den frist vi få anses ha en tid. Däremot kan vi -
oavsett vårt agerande - förvänta oss stora förändringar
efter 2010, och när vi närmar oss 2020 kommer samhället
att se mycket annorlunda ut. Förändringarna kommer
att bli större och mer genomgripande än vad vi kunnat
iaktta under de senaste 20 åren. Målet ska dock vara
att upprätthålla en rimlig inkomst- och välfärdstrygghet.
För att öka förutsättningarna att fullfölja
detta bör de kommande tio åren utnyttjas för
att anpassa samhällsstrukturerna och välfärdssystemen
i Sverige till de pågående förändringarna.
Sverige bör redan nu påbörja
ett arbete med att anpassa de mest rörliga skatterna till
omvärlden. Samtidigt bör tillväxtfrämjande
åtgärder vidtas i vissa tillväxtområden
och en utbyggnad av den högre utbildningen. Regionförsöken
fortsätta och byggas ut, samtidigt som landets administrativa
indelning ses över. Vår bedömning är att
en sådan översyn borde innebära att antalet län
reduceras med kanske ett tiotal.
Vi anser också
att det är av yttersta vikt
att Sverige inleder ett generationsskifte. Vid ett stort antal
konferenser och seminarier bland beslutsfattare vi deltagit i
har det visat sig att det i stort sett alltid varit människor
från 50 år och uppåt som dominerat kvantitativt.
Bilden i de politiska organisationerna och intresseorganisationerna
synes vara densamma. Samma förhållande gäller
i många av landets storföretag. Vi tror inte att detta
förhållande är slumpvis utan det sammanhänger
naturligtvis med de rådande maktstrukturerna. Vi har svårt
att se hur sammansättningen av beslutsfattare idag på
ett rimligt sätt speglar det nya Sverige som växer
fram underifrån. Vi tror att Sveriges framtidsanpassning
och utveckling kräver att den nya generationen snarast ges
möjlighet att ta ett avgjort större ansvar på
andra områden än som programledare i TV.
2003.02.06
|