Feelgood för gubbar

Jan Guillou – Den som dödade helvetets änglar
Foto: Anna-Lena Ahlström

Får man skriva hur som helst? Göra vilka tidshopp som helst och till exempel använda sig av fantasyinslag i en annars helt realistisk roman? Får man byta stilart, genre och perspektiv mitt i berättelsen? Ja. Som läsare behöver jag inte följa med. Jag kan alltid lägga ner boken. Läs mer

Vilse i det koloniala paradiset

Abdulrazak Gurnah – Efterliv
Bild: Abdulrazak Gurnah

”Efterliv” är den tredje romanen av Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah som översatts till svenska, och det är väl ingen alltför djärv gissning att hade det inte varit för priset så hade det inte heller blivit någon översättning och utgivning. Vilket givetvis inte betyder att bokens ämnen och motiv är ointressanta för en svensk läsare eller att den är litterärt svårgenomtränglig. Läs mer

Eva Silvén – Friktion. Ernst Manker, Nordiska muséet och det samiska kulturarvet

Eva Silvén är etnolog och har varit verksam vid Nordiska muséet i Stockholm. Nu har hon skrivit en forskarbiografi om en av museets tidigare medarbetare, sameforskaren Ernst Manker (1893-1972). Forskarbiografin är en vetenskaplig subgenre i gränsområdet mellan den del av vetenskapsteorin som benämns forskning om forskning och idé- och lärdomshistoria. Ernst Mankers forskargärning sträck Läs mer

Ingela stannade i Grimeton

Ingela Strandberg – ingenstans mitt segel
Ingela Strandberg Fotograf: Carin Rudehill

Jag ser en lätt humoristisk parafras på Carlo Levis romantitel Kristus stannade i Eboli framför mig; Ingela stannade i Grimeton. För det är ju i den lilla halländska byn med sin berömda radiostation som Ingela Strandberg är född (1944) och uppväxt, och det är där hon byggt sitt litterära universum. Läs mer

Åsbrink samlar artiklar förpackade i bok

Elisabeth Åsbrink – Tack och hej leverpastej
Bild: Elisabeth Åsbrink.

Det finns korta texter som har publicerats och som gör sig bra i tryck som artiklar eller noveller i tryckta medier och som tål att sparas. Men vem vill ha texter i lösbladsystem? Det självklara svaret är att förpacka en samling korta texter i en bok. Elisabeth Åsbrink har gjort ett försök. Läs mer

Flyktiga men fängslande historier

Emilio Fraia – Sevastopol
Emilio Fraia

Vad är en berättelse? Vad berättar man genom att delge andra diverse historier? Vilka historier kan eller bör man tro på? Var går gränsen mellan fantasi och ”verkligheten”? Hur tillförlitliga är egna och andras minnen? Läs mer

Lyhört i humor och sorg

Quynh Tran – Skugga och svalka
Quynh Tran Fotograf: Kevin Chang

Jaget glider omkring som en skugga av Má och storebror Hieu, nästan osynlig. Men den röst vi följer är trots det en allvetande berättare som ser och hör dem överallt. Läs mer

Korta skruvade historier

Agota Kristof – Det kan kvitta
Agota Kristof fotograf: Ulf Andersen

Det här är fjärde översättningen på några få år, efter ”Trilogin”, memoaren Analfabeten, och kortromanen I går. Den här gången en novellsamling, om nu novell är rätt beteckning på de kortkorta minihistorierna. Ofta inte mer än ett par sidor, den längsta på drygt sju. Man känner igen Agota Kristofs stil och ton, men långa stunder ändå inte. Det kan nog bero på att det till stor del rör sig om väldigt skruvade texter, och ska man berätta något på en och en halv sida gäller det att sätta igång direkt. Risken är att det tar slut innan man kommit in i historien, som man kanske får försöka tänka sig vidare själv. Det blir nästan lite som att läsa dikter emellanåt. Läs mer

Skarpa iakttagelser om rasismen

Toni Morrison - De andra
Toni Morrison fotograf- Michael Lionstar

Toni Morrisons ansikte i profil på framsidans foto och jag tänker; en titan, en amason. Så grandios, en person som vet vad hon kan och vill och knappast någon man lallar med. Det är känslan jag får. Och hon tycks ha att brås på, på första sidan berättar hon om sin mormors mor i en häftig bild
”Denna majestätiskhet framgick tydligt när hon steg in i ett rum och det hände något som jag aldrig förut hade upplevt: utan att ha blivit uppmanade till det reste sig alla män upp.” Läs mer

Oväntad nobelpristagare vidgar Afrikas gränser

Abdulrazak Gurnah – Paradiset + Den sista gåvan
Bild: Abdulrazak Gurnah.

För en tid sedan tiltade Theodor Kallifatides den mysiga stämningen i SVT:s litteraturprogram Babel när han om den bok han läst av Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah torrt konstaterade att den inte varit någon läsupplevelse. Själv hörde jag till de många som trott sig vara hyfsat litterärt bevandrade, men nu fick trängas bakom skämskudden för att vi inte ens hört talas om Gurnah, och givetvis än mindre läst honom. Läs mer