Winston Churchill hade hjälp när han skrev sina memoarer medan Charles de Gaulle skrev allting för hand eftersom det var ett litterärt verk han ville åstadkomma.
Ändå var Churchill kommen ur aristokratin och de Gaulle var officer sedan ungdomen – men deras olika personligheter var för sig, var sammansatta på ett mycket specifikt och sällsynt sätt. Läs mer

Jag läser Blonde, Joyce Carol Oates åttahundrafemtio sidor mastiga berättelse om hur den unga Norma Jeane Baker lever och blir till ikonen Marilyn Monroe. Åttahundrafemtio sidor om en smärtsamt jobbig barndom, en omskriven karriär och om en trasig människa.
Men så blir jag genom ett inslag i litteraturprogrammet Babel nyfiken på den Vietnameskanadensiska Kim Thúys debutroman Ru, köper och läser den. Tar en liten paus i Blonde. Läs mer

Al-Qaidas ”andreman” Ayman al-Zawahiri skräder inte orden om Muslimska brödraskapet i Egypten i sina böcker Bitter skörd och Riddare under profetens mantel: ”Brödraskapets avståndstagande från väpnad kamp har gjort dem till renegater från kampens historia…” Läs mer

Eva Kristina Olsson säger ”ejder” ofta, både genom författarskapet och i nykomna diktsamlingen Ejdervita. Naturligtvis är hon medveten om att ordet framkallar bilder av utskärgårdens kobbar och fjärdar med vingsplatter på läsarens inre näthinna. Läs mer

”Four score (tjog) and seven years ago our fathers brought forth upon this continent a new nation, conceived in Liberty, and dedicated to the proposition that all men are created equal.”

Detta är inledningen till något av världens mest berömda retorik: Abraham Lincolns två minuter långa gettysburgtal. (87 år sedan unionens grundande – uttrycket ”fyra tjog och sju år” är i USA ett retoriskt knep). Det väsentliga med raden är att den slår fast det andra krigsmål för inbördeskriget som Lincoln alltmer betonade: slaveriets avskaffande, inte bara unionens bestånd. Läs mer

I Lars Lerins bildvärld ser allt så självklart ut – betongytor i sol, naturens ödslighet, bensinstationer med grälla skyltar, fiskelägenas violetta kvällsskiftningar. Men läser man hans texter får man klart för sig att den sinnliga närvaro som ligger bakom är besläktad med ångest och ansträngningen med alla nyanser nära varandra är enorm. Han tonar ner en redan målad förgrund, skärper nyansen i vassruggen, han är denne perfektionist som får det att se så befriande enkelt ut som i all stor konst. Läs mer

Detta är en bok om kommuners slogans. Ska man säga något om den boken måste man kanske ta sig till baksidan, eller läsa mellan raderna. Här finns förvisso slogans som överraskar och därmed för alltid etsar sig in i våra huvuden? Läs mer

Nyligen recenserade jag Jan Henrik Swahns Mitt liv som roman, och markerade en möjlig trend i manligt memoarskrivande. Nu har turen kommit till den portugisiske nobelpristagaren José Saramago och hans Små minnen, som utkommit på Wahlström&Widstrand i Hans Berggrens fläckfria översättning. Det handlar dock inte om regelrätta memoarer utan håller sig enbart till hans yngre år. Läs mer