Sex, handledning och litteraturmoral

Lyra Ekström Lindbäck – Moral, Therese Bohman – Aftonland
Lyra Ekström Lindbäck

När jag berättade för en vän att jag planerade att läsa och skriva om Lyra Ekströms Lindbäcks roman Moral från förra året, föreslog hen att jag också skulle kolla upp Therese Bohmans Aftonland från 2016. Båda böckerna handlar nämligen om medelålders forskarhandledare som har sex med sina tjugo år yngre doktorander – och för den delen om doktorander som inleder sexuella förbindelser med sina handledare. Detta slags gränsöverträdelse skapar rum för många litterära ingångar, och jag har alltid tyckt att den akademiska miljön är underanvänd som socialt mikrokosmos och samhällelig metafor i svensk litteratur. Läs mer

Litterära återbesök i Wien speglar samtiden

Orson Welles ur "Den tredje mannen!"

Lite av en slump som allt mer börjat se ut som en tanke har jag de sista åren gång efter annan hamnat i diktens Wien. Alltså det idag närmast mytiska Wien, tiden mellan kejsardömet Österrike-Ungern och andra världskrigets efterdyningar. En period som gjort att nutidens blick givit den gamla kejsarstaden ett nostalgiskt skimmer utanpå det mesta. Ett drömt sceneri som passar bra för romantiska Habsburgsreaktionärer och nostalgiska secessionsesteter med arkitektupprorstendenser. Men också för deprimerade människorättsvurmare vilka förtvivlar över samtidens likheter med nittonhundratalets första Centraleuropeiska decennier. Läs mer

Att söka ett främmande hem

En essä om autism, relationen till djur och mycket annat
Anna Nygren

Ett spöke är enligt wikipedia ”en avliden persons ande, själ eller immateriella skuggbild. […] Det har gjorts otaliga tester och experiment av fenomenet och flera vittnesrapporter tas fortfarande emot världen över, men det finns inga vetenskapliga bevis för spökens existens.” Ett annat ord för spöke är hemsökelse. Jag dras till det ordet eftersom det innehåller två spännande led: Hemmet och Sökandet. Det är någon eller något som söker ett hem. Hemmet kan vara (via Freuds heimlich-ungeimlich-kuslighet) hemskt – och hemligt. Men också platsen där man kan vara. Sökandet efter detta är kanske vad döden går ut på, eller livet, eller båda, i en logik där det ena inte kan separeras från det andra, där det smälter samman, där det hemlika blir hemligt och oklart och slutligen främmande. För vad om hemmet är befolkat av främlingar? Vore det en mardröm, eller en utopi? Läs mer

Om jaget och Gud

Anna Nygren

Att försöka vara ett jag, och att samtidigt försöka att inte bli för jagcentrerad. Jaget är en fråga för religionen, för filosofin, för politiken, för ja, för jaget. Det är lätt att säga att dagens kulturklimat är för personfixerat, och det är sant, men det är också en komplicerad fråga, fylld av privilegier och makt, fylld av tvivel och upplösanden av krampaktiga försök att hålla sig samman. Kan en slippa vara (i/med) sig själv, kan en bli mindre av ett ego, eller är vägen till antiegoismen en egoistisk vandring? Läs mer

Målaren – Leonardo da Vinci

Vad skiljer olika konstnärer från varandra? En essä om läsningen av Peter Glas böcker om Leonardo da Vinci. Texten är lite längre än vanligt, så vi kan betrakta den somJulläsning. Håll till godo och God Jul! Läs mer

Hur lång räckvidd har vår moral?

Bild: Rickard Olsson.

För en tid sedan fick jag anledning att läsa om den brittiske moralfilosofen Henry Sidgwicks bok The Methods of Ethics. Läsa om och läsa om förresten; min första läsning av boken (för mer än 30 år sedan) var så slarvig och fragmentarisk att det kändes som om jag närmade mig texten för första gången. Läs mer

Människans natur – en strategi för tanken

Foto: Andres Serrano

Sommaren, hösten, vintern -94 blev till en vändpunkt genom en rad katastrofer, som gav anledning att fråga, inte bara: vad är det som händer med naturen? utan också: vad är det som händer med människan?

Falun, Bjuv, sedan händelserna utanför Sturecompagniet – och mitt i allt detta en naturkatastrof med teknologiska förtecken: Estonias undergång i Österhavet, varpå våren -95 följde som ett knivhugg, sedan har det fortsatt så. Läs mer

Vad är utilitarismens idé?

Bild: Rickard Olsson.

Hos många människor väcker blotta ordet ”utilitarism” ont blod; en kall och rationellt kalkylerande nyttomoral, som varken tar hänsyn till individ eller känslor. Är detta en korrekt bild av utilitarismen, ja kanske. Men samtidigt måste vi fråga oss om det inte är just så vi ska närma oss frågor om vad som är rätt och fel, gott och ont. Läs mer

Om min vithet

Bild: gammal mans mask.

Jag är en gammal vit man, inte helt ljushyad, men tillräckligt för att klassifikationen skall vara giltig. Jag är på väg att bli lite vithårig också. Vita människor tänker vita tankar, får man nu veta. Och män tänker manstankar, och de gamla tänker gamla tankar. Det man är, tänker man. Så det är bra att veta, vad man är. Läs mer

”Hos oss alla finns mycket kärlek, och mycket avstånd”

Hela Per Olov Enquists författarskap har varit präglat av ett oupphörligt behov av att förstå. Förstå vad som låg bakom utlämningen av de baltiska flyktingarna efter andra världskriget (Legionärerna, 1968). Förstå motståndet mot arbetarrörelsen i Västerbotten i början av århundradet (Musikanternas uttåg, 1978). Förstå Hess (Hess, 1966). Förstå en kvinnas bindning till religionen och en mans till idrotten (Sekonden, 1971). Läs mer