Tradition och återbruk

En gallerirunda i Göteborg i februari

Dagens överflödssamhälle gör sig allt oftare påmint i konsten. Min senaste konstvandring i Göteborg blev en omväxlande upplevelse, både vad gäller material och uttryck, från stabilt måleri till återbruk, fick dessutom en digital final med en lustig dansvideo till nyskapade flöjttoner. Läs mer

På spaning i konstrike

Från en gallerirunda i Göteborg sent i januari

Driven av abstinens efter levande konstyttringar begav jag mig, med all respekt för den scenkonst som nu låtit streama föreställningar för att nå fram till en publik, ut i Göteborgs nedtonade gatuliv för att uppleva ett fysiskt möte med konstnärliga uttryck, som ändå visade sig existera. Läs mer

I Trollhättan däremot IX

Tuula Polojärvi

Då var det dags av runda av mina krönikor om Trollhättan. Inte för att historien om Trollhättan slutar utan för att jag tycker att jag är klar, att jag täckt upp det jag ville med mina krönikor om min hemstad. Och med förhoppningar och aningar om bättre tider för stan; ökad integration, ett nytt fint torg, byggandet av nya lägenheter, en ny stor fin skola – Sylteskolan – som snart är färdigbyggd och stadsbor med gott hjärta som välkomnar de nya eleverna från Kronan. Inte alla kallar det nya politiska beslutet att flytta elever från Kronan till fem andra skolor i så kallade bättre områden för ett misslyckat socialt experiment. Läs mer

Ljuset släcks, dags att lämna scenen

Krönika: Erik Cardelús

Behovet att bli sedd tycks monumentalt bland oss människor. Eller för att anknyta till de välkända orden från Doktor Glas om att alla vill vi bli älskade. I brist därpå beundrade, fruktade, avskydda eller föraktade. Grundläggande i existensen är att bli sedd – att någon riktar sin blick mot oss och konstaterar att vi finns till, att vi är värda uppmärksamhet och få vara med. Annars känns det jobbigt, annars vill vi ställa till det. Böla, bråka och bröla. Läs mer

Konsten att skapa rättvisa i samhället

Krönika: Erik Cardelús

Mycket av dagens politiska debatt bottnar i synen på meritokrati. För meritokratin är en av de bärande bjälkarna i dagens liberala samhällsbygge. Allt enligt tesen att hierarkisk och materiell position bygger på prestation, inte på börd, kontakter eller otillbörligt fix och trix. Alla ska ha samma initiala chanser, så loppet till toppen ska bli giltigt och gynnsamt för oss alla, med en rättvis resursfördelning och ökad effektivitet då allt kämpar på i ett rent och rättvist spel. Läs mer

I Trollhättan däremot VIII

Tuula Polojärvi

Skolverket får inte lämna ut information om olika skolors resultat. Vad gör detta för det så kallade fria skolvalet? Hur ska någon kunna välja då underlag för ett val inte finns? I Trollhättan föreslår man nu också att det ska läggas ned två skolor samt att Kronan skolas 4 – 9 klasser ska få gå på andra skolor i stan, kvar blir lågstadiet på Kronan. Vad är det för fritt skolval när man styr var eleverna hamnar genom att helt enkelt lägga ned skolor och delar av en skola och på så sätt tvinga elever att flytta till andra skolor trots att de och deras föräldrar vill att de ska få gå kvar? Ja, är de föreslagna nedläggningarna bra eller dåliga? Läs mer

I Trollhättan däremot VII

Tuula Polojärvi

Nu är det snart skolavslutning. Sommarlov, smaka på den ni! Då var det åter dags för en lång sommar med sol, hoppas vi och kanske även bad. Klasskillnaderna och segregationen syns tydligt när barnen sen summerar sitt sommarlov i en uppsats på höstkanten. Vem var i sommarstugan eller husvagnen? Vem åkte till Stockholm eller till och med utomlands? Vem fick gå på Liseberg? Vem fick bada mest? Vems föräldrar hade bil så de kunde köra ungarna till havet eller till en sjö för ett svalkande dopp i det blå? Läs mer

Varde ljus

Och allt blev ljust igen efter en fyra månader lång depression. Tajmat med sol och vår, kunde inte varit bättre enligt mig. Min man och jag lugnade ner en hypomani på mindre än en vecka, ett svårslaget personligt rekord. Väldigt nöjd med oss båda, vi är ett bra team. Magnus, min man, känner mig väl och kan mina svängningar i humöret. Jag har en bipolär diagnos och mitt humör svänger med några månaders mellanrum. Just nu är mitt mående stabilt om än något uppåt, vilket är välkommet efter den trista perioden från nyår tills för två veckor sedan. Läs mer

En olympisk minnesflod

textförfattaren p plats i Olympia

Den 18 augusti 2004 hörde jag första gången begreppet ”immateriellt kulturarv”. Jag satt, precis som åskådare gjort så där 2.700 år tidigare, på en grässlänt i Olympia för att se den olympiska gren som skulle avgöras där de olympiska spelen en gång inleddes, och det på en stadion som knappt förändrats sedan dess. Inte en enda svensk deltog och grenen inte den mest publikdragande, nämligen kulstötning. Men evenemanget visade sig särskilt ha väckt Unescos intresse. Läs mer

I Trollhättan däremot VI

Tuula Polojärvi

Jag är snuvig. I normala fall hade jag nog inte stannat hemma från jobbet och inte heller ha ställt in en lunch med en kompis men nu i dessa Coronatider känns det rimligt. Man vill inte smitta ner någon. Så språkkaféet ikväll på Kronan bibliotek får klara sig utan mig. Inte för att det kommit någon till kaféet de senaste två tillfällena. Rädslan för Coronaviruset märks på biblioteket, färre besökare och anställda med beredskap att kanske jobba på ett annat bibliotek i stan vid behov. Läs mer