Långkörare utanför institutionerna

Teater Uno fyller trettio år i år och är därmed en av Göteborgs äldsta fria teatergrupper. Sedan sexton år håller man till i det gamla posthusets källare vid Drottningtorget. Men nu skall huset byggas om till hotell och Teater Uno flyttar till betydligt mindre lokaler vid Esperantoplatsen. Läs mer

Film och teater ger olika avtryck

Det är filmfestival i Göteborg och jag bokar några biljetter. Det fanns en period i mitt liv då att se en film på bio skulle varit förenat med risk för återfall. Men jag är sedan många år symptomfri. Läs mer

Inte ett ord i onödan

Det skall vara en rättsmedicinare nuförtiden. Ingen deckare med självaktning klarar sig utan en sådan. Den senaste i raden av dem är Rhona MacLeod skapad av den skotska författaren Lin Anderson. Mordbrand är nummer två i, får man förmoda, en blivande lång serie böcker om henne. Den första, Nätfångst, kom för cirka ett år sedan på svenska. Läs mer

Sökandet efter personliga teman

Man säger ofta om bildkonstnären att hon eller han ”målar samma tavla om och om igen”, om författaren att hon eller han ”skriver samma bok” i olika variationer under sin livstid. Vad kan detta perspektiv betyda för skådespelaren som oftast har en dramatisk text att utgå från, skriven av någon annan, som arbetar inom en regissörs visioner och som dessutom förväntas gestalta andra människor? Vilka berättelser och teman är det som skådespelare går och bär på och uttrycker från scenen? Läs mer

Om teaterns rädsla för publiken

Är det ett svenskt uttryck när man säger att publiken sviker? Jag tror det. Den bildade medelklasspubliken, som anses bära upp kulturen i det här landet, är både ett ideal och en potentiell svikare. Den ses som en homogen grupp. Med för teaterns del farligt bestämda åsikter om kvalitet samtidigt som den har starka krav på sig från teaterns sida om lojalitet. En självmotsägelse. Den har rätt att tycka vad den vill men ska vara lojal. Läs mer

Bortom varggränsen

Konstens världsbild är lika oändlig som naturvetenskapens. Kanske lade religionerna, med självutnämnd ensamrätt, beslag ”med rätt att döda” på konstens och fantasins oändliga värld – dessa som fick människor att växa och som antagligen fanns i oss alla från början. Kanske snodde några helt enkelt oändligheten för att de ville ha makt över andra; de humanistiska vetenskaperna måste återerövra konstens och fantasins gränslöshet. Läs mer

Det är nyare tider än någonsin

Nobelpristagaren i ekonomi Edmund Phelps vill ge de rika lägre skatter för att de fattiga ska få det bättre, stod att läsa i en kvällstidning före jul. Om än han inte tror att det någonsin blir så, lägger han till för att göra sitt uttalande mera rumsrent. Läs mer

Meningen i det meningslösa, och omvänt

Johan Jönsons författarskap är produktivt – från sin bunker har han just kommit ut med sin elfte diktsamling, Restaktivitet. Läs mer

Charlie och jag

Jag har blivit med vovve på äldre dar. Som outbränd senior vägrar jag att sitta på torget och mata duvor. Istället går jag i privat skola, med min hund som magister. Min fyrbente lärare är en trefärgad Jack Russel-terrier med irländskt temperament och ena örat upp och det andra ner. Läs mer

Upplagt för debatt om regionernas roll

I slutet av februari lägger Ansvarskommittén fram sitt slutförslag. Under Albas hela existens har globalisering och regionalisering varit ett stående tema, men i medierna i stort har det varit märkligt tyst om de processer som i grunden omvandlar vårt samhälle. Inte många tycks känna till Ansvarskommitténs arbete. Förmodligen ändras det lite när slutrapporten läggs fram. Läs mer