Förorten har framtiden i egna händer

Utan att blunda för fattigdom och segregation tycker jag det är dags att skriva in sig i ytterligare en berättelse om förortens framtid. Artikeln bygger på iakttagelser av samhällsbyggande från tre delområden i Angered, nämligen Gårdsten, Hjällbo och Hammarkullen. Grundläggande skillnader i strategival har lett till olika sätt att möta de utmaningar dagens globala samhälle erbjuder. Min utgångspunkt är att den ökande graden av komplexitet och snabb förändring som präglar dagens samhälle öppnar för helt nya och ytterst gynnsamma möjligheter till utveckling i just dessa områden. Läs mer

Innerstadens kreativa kris

Framtiden finns i staden. Här finns utbildningen, vården, kulturen och jobben. Därför vill alltfler bo i en stad och väl där vill alltfler bo centralt. Det blir en ekvation som blir allt svårare att uppfylla. Samhällsteoretiker av olika slag har fångat upp signaler om alltmer immanent produktion, som ofta fungerar utmärkt i en fabriksfri miljö. Råmaterialet är då varken trä eller järnmalm utan kreativitet. Runt storstadens resterande men utdaterade industrimiljöer ska den goda staden växa fram. Läs mer

Förorten – något att vara orolig för?

Vad som håller på att ske bland unga i landets förorter har varit föremål för en intensiv diskussion under de senaste åren. Medierna har rapporterat om ett flertal oroligheter, framförallt i Malmö och Göteborg, med stenkastning, bränder och öppna motsättningar mellan ungdomar och polis. Inte sällan har det gjorts en koppling mellan utanförskap, oroligheter och för vissa unga en befarad inslussning in i mer organiserad kriminalitet. Det har också talats om att de kriminella ligorna, som tar lagen i egna händer, hotar vittnen och företrädare för domstolsväsendet med mera, utgör ett hot mot rättsstaten och i slutändan även mot demokratin. Kraven på beslutsfattare och myndigheter om att något måste göras åt situationen är många och kommer från ett flertal olika håll. Olika uppfattningar om vad som är det ”egentliga” problemet samt åsikter om vad de samhälleliga interventioner man önskar få utförda bör bestå av, uttrycks i stor skala. Som så många gånger annars i sammanhang som detta är emellertid de ungas egna röster relativt få, och när ungdomar väl får komma till tals görs de inte sällan till talespersoner för stora grupper samt tilldelas specifika positioner. Läs mer

Jens Assur – Foto (3)

Bild Jens Assur Läs mer

Annorlunda, men ändå en Duras

I Marguerite Duras roman De små hästarna i Tarquinia tillbringar några vänner sin semester på en liten ort vid havet. Men det här är knappast en bok om semester.

Istället är semestern en scen som intas, eller en fond mot vilken några människor och deras enträgna vilja att komma underfund med sig själva och varandra, men oförmåga att förändra något, avtecknar sig. Eller som Duras låter en av kvinnorna i boken säga: att det väl gör detsamma vilken plats man är på, för någonstans måste man ju vara även på semestern. Läs mer

Välfärd på svenska

Evert Svensson fyllde i somras 80 år. Under trettio år, från 1950-talets slut, var han riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Nästan lika länge, 1968-1986, var han ordförande för Sveriges Kristna Socialdemokrater, Broderskapsrörelsen. De sistnämnda gav nyligen ut Evert Svenssons bok Vägen ut ur fattigdomen. Det är till stora delen en historisk redogörelse för framväxten av den svenska välfärdsstaten, från dess förhistoria i ett fattigt bondesamhälle på 1800-talet till det läge vi befinner oss i dag: Efter den ekonomiska krisen 2008 och med en borgerlig regering som till råga på allt lyckats bli omvald. Läs mer

Om två verkliga statsmän

Winston Churchill hade hjälp när han skrev sina memoarer medan Charles de Gaulle skrev allting för hand eftersom det var ett litterärt verk han ville åstadkomma.
Ändå var Churchill kommen ur aristokratin och de Gaulle var officer sedan ungdomen – men deras olika personligheter var för sig, var sammansatta på ett mycket specifikt och sällsynt sätt. Läs mer

Klar som en fjällbäck

Jag läser Blonde, Joyce Carol Oates åttahundrafemtio sidor mastiga berättelse om hur den unga Norma Jeane Baker lever och blir till ikonen Marilyn Monroe. Åttahundrafemtio sidor om en smärtsamt jobbig barndom, en omskriven karriär och om en trasig människa.
Men så blir jag genom ett inslag i litteraturprogrammet Babel nyfiken på den Vietnameskanadensiska Kim Thúys debutroman Ru, köper och läser den. Tar en liten paus i Blonde. Läs mer

Revolutionen i Egypten analyserad

Al-Qaidas ”andreman” Ayman al-Zawahiri skräder inte orden om Muslimska brödraskapet i Egypten i sina böcker Bitter skörd och Riddare under profetens mantel: ”Brödraskapets avståndstagande från väpnad kamp har gjort dem till renegater från kampens historia…” Läs mer

Språkspel om undergången

Eva Kristina Olsson säger ”ejder” ofta, både genom författarskapet och i nykomna diktsamlingen Ejdervita. Naturligtvis är hon medveten om att ordet framkallar bilder av utskärgårdens kobbar och fjärdar med vingsplatter på läsarens inre näthinna. Läs mer