Hur får gamla bilder nytt liv?

Ännu ett praktband har sett dagens ljus. Ett som vissa skikt av befolkningen inte släpper innanför dörren (den textfokuserade), medan andra med stolthet visar upp på soffbordet (den bildglade). Detta om andra världskriget skulle kunna tillgodose bägges passion. Sidorna är många och stora och ger stort utrymme åt både text och bild. Läs mer

Posthum debut

Tyvärr dog Stieg Larsson innan hans debutdeckare blev tryckt. En trilogi hann han dock skriva och succén man redan kan ana är inte alls oförtjänt. Det är svårt att recensera en bok man vet så mycket om redan innan läsningen börjat. Läs mer

Underkant – nr 4 2005

Red Peter Johansson, skalman.is@home.se Läs mer

Ur ett färgstarkt liv

Möten med märkliga människor är underrubriken och det är just vad författaren berättar om i kombination med stundtals ganska oengagerade naturupplevelser. Helt utan behållning är dock läsningen inte och kanske får vi också en ledtråd till vem som egentligen mördade Olof Palme? Läs mer

Hemlös i två kulturer

Hemlöshet kan drabba oss på flera sätt. Under nationella eller internationella kriser kan man helt enkelt bli hemlös i sitt eget land och bli flykting. Men att få ett nytt hem i ett annat land leder inte med säkerhet till att problemen är förbi. Man kan bli hemlös på ett nytt sätt. Identiteten påverkas både av individen själv och hur omvärlden reagerar. Därmed blir vi själva indragna i hemlöshetens dilemma. Läs mer

En skruvad bild av Stockholm

I Danny Wattins debutbok ser man Stockholm lite från ovan. Korta scener målar en bild av en märklig värld. Den påminner om verkligheten, men bara lite. Läs mer

Demokrati och lika värde?

De hemlösa får bära bördan av den övriga befolkningens oförmåga. De släpar runt på andras rädslor för att inte lyckas här i livet. Det är en tung börda att se hur människor dom möter tänker: ”Jag vill inte bli som en sån där.” Läs mer

Provocerande utspel om självstyret i Finland

En eller två folkvalda och beskattande kommunala nivåer? När frågan ställs i Norden har frågeställaren vanligtvis en implicit utgångspunkt: Om någon av de existerande nivåerna ska stryka på foten är det den regionala som är mindre nödvändig. Finland står i den nordiska debatten som ett exempel på att en ennivåstruktur, där bara primärkommunerna har beskattningsrätt och folkvalda organ, kan klara av uppgifter som sjukvård, gymnasieutbildning och regional utvecklingspolitik. Det finns en regional nivå, men den byggs upp underifrån. Läs mer

Hem/löshet – med andra ord

I boken Och likt fotografier, min älskade, våra ansikten snabbt förbleknar skriver författaren John Berger att hemmets ursprungliga betydelse var världens ontologiska mittpunkt. Hemmet betecknade det centrum varifrån man orienterade sig, den plats där världen grundades. Genom hemmet upprättades gränser utåt mot en okänd och främmande värld. Den som förlorar sitt hem, menar Berger, förlorar också mittpunkten i världen – världens grund plockas sönder och man måste “därifrån förflytta sig till en förlorad och förvirrad värld av skärvor och fragment (sid. 71).” Men hemmet upprättar gränser inte bara för vad som är centrum och periferi utan också gränser för vad som är normalt och vad som avviker. Dessa gränser talar om vad som är välbekant och hemlikt och vad som är främmande och hemskt. Det som inte hör hemma avvisas eller stängs ute. Hemmet i detta perspektiv behöver inte ha något med bostaden att göra utan syftar snarare på en blandning av tradition, kulturell identitet, tillhörighet och geografisk plats. Idag är hemmet i högre grad knutet till bostaden samtidigt som det har behållit sina betydelser av det välbekanta, normala och trygga. Våra föreställningar om hemmet är dock beroende av att det finns något som vi anser vara hemlivets motsats. Det innebär att de positiva och negativa laddningar som finns i begreppet hem också avspeglas i olika föreställningar om hemlösheten som framställs ömsom som det smutsiga, oordnade livet och ömsom i ett romantiserat skimmer som det fria, pliktbefriade livet. Den som har ett hem antas ha en plats i samhället medan hemlösa ofta framställs, i media eller hos myndigheter, som några som står utanför samhällsstrukturen. Men vad betyder egentligen hem och hemlöshet för den som inte har någon bostad? Går det att skapa ett hem utan bostad och är hemlös för dem detsamma som bostadslös? Och vad betyder ett hem för dem? Artikeln bygger på 16 intervjuer med kvinnor som är eller har varit utan bostad. Drygt hälften av dem har levt perioder som uteliggare, några under flera år. De andra har flyttat runt i olika jourboenden, hos vänner, släktingar och bekanta. Alla namn är fingerade. Läs mer

Kampen för en brasiliansk välfärdsstat

Under det senaste World Social Forum i Porto Alegre samtalade Ingmar Lindberg och Mikael Löfgren med ett antal personer från den Lula närstående fackföreningen CUT. Det handlade om politik i allmänhet och Lula i synnerhet. En fråga i det samtalet har förföljt mig sedan dess. Den formulerades ungefär såhär: ”Ni, Ingmar och Mikael, har någonting oerhört viktigt att lära oss – Vi vill veta hur ni i Sverige lyckades bygga en välfärdsstat”. Läs mer