Ajgi lever vidare genom sin poesi

Läsaren blir inte ledd eller uppfordrad, man samtalar med honom som med en jämlike, skriver poeten Gennadij Ajgi i sin essä Sömn-och-poesi (översatt från ryskan av Annika Bäckström) som finns med i tidskriften Ariel nr 3-4 2006. Ytterligare essäer, samtal och artiklar av Ajgi kommer i svensk översättning (av Annika Bäckström och Mikael Nydahl) till vintern, i boken Samtal på avstånd. Läs mer

Politik måste vara en intellektuell process

Jag vill ta upp några problematiserade resonemang om demokratins förutsättningar och också diskutera det som ibland kallas för civilsamhälle, som tidigare kallades folkrörelsesamhälle. Men eftersom en väldigt stor del av civilsamhället inte är folkrörelser utan närmast företag som GreenPeace, så finns det anledning att vidga begreppet. Läs mer

Bärsärkar synade i sömmarna

Att ordet bärsärk överlevt får bl.a. skyllas våra vikingentusiaster under 1800-talets göticism. Då gällde att efter Finlands förlust 1809 och i det ryska imperiets skugga moraliskt trygga Moder Svea med ”mandom, mod och morske män”. Man tog hjälp av vad som berättats om bärsärkar i det forna Skandinavien. Deras mod stod i blickpunkten, inte deras råhet eller skräcken de spred. Inte ens deras hedendom stod i vägen. Läs mer

Gräsrötternas möte med maktapparaten

Om du slår upp sidan 1 din samhällskunskapsbok står det att den svenska demokratins främsta byggsten är folkrörelserna. I detta fall menar läroboksförfattarna de traditionella folkrörelserna dvs. arbetar-, fackförenings, frikyrko- och nykterhetsrörelserna. Dessa rörelser står fortfarande starka trots ett ibland skiftande engagemang och medlemsantal. Läs mer

Klassresor med förhinder

En grundtanke med enhetsskolan var att bryta de klassbarriärer som fanns inom utbildningen. Efter principbeslutet 1950 att införa denna skolform, tog statsminister Tage Erlander till orda. Han lovade att man skulle ”försöka riva ner de klassbarriärer, vilka hindrade den fattige från att kunna ta del av det gemensamma kulturarvet”. Läs mer

Ett demokratiskt underskott

Det är en lång och knagglig resa som F! rest genom media sedan vi bildades för ett år sedan. Från början gullades det rejält med oss från, inte minst, riksmedias sida. Väljarstödet var drygt 20 procent enligt deras undersökningar. Sedan började smutskastningen. Läs mer

Rom (4)

Bild Anders Petersen

Anders Petersen är en av landets mest kända fotografer, med flera fotoböcker på sitt samvete. Han har även varit professor vid fotohögskolan i Göteborg. Dessutom är han hedersredaktör i Alba och vi visar en ny bild i varje nummer. Läs mer

Har kvinnan själ?

Vid kyrkomötet i Nicea 325 fastslogs att även kvinnan har en själ och drygt 250 år senare, vid kyrkomötet i Macon år 585 kom man fram till att kvinnans själ, liksom mannens, var odödlig. Men när skall alla kvinnor själva tro detta? Läs mer

Inte så stor skillnad på då och nu

Sara Paretsky är en av föregångarna bland de nu så ofta förekommande kvinnliga deckarförfattarna. Hon skriver i en ganska manlig tradition och hennes kvinnliga deckare V.i. Warshawski är precis lika otroligt smart och tuff (och snygg) som sina manliga kollegor i andra författares böcker. Paretsky är alltid noga med att ta in sociala och politiska frågor i sina deckare och den här senaste romanen ”Svartlistad” är inget undantag. Läs mer

Mellan lättsamt och allvarsamt

Nummer 1-2 (2006) av den göteborgsbaserade tidskriften Fantasin har konstruktion som tema. Mycket har skrivits och mycket skulle kunna skrivas om konstruktion; redaktionens inledning beskriver konstruktionen, eller snarare dekonstruktionen, i detta nummer som ”att rycka fernissan av könet, rummet, litteraturen, medelklassen”. Följer härpå – i Fantasin, som ändå kallar sig litterär kulturtidskrift – djuplodande analyser, debattartiklar eller referensfyllda essäer? Nej. Gör det mig som läsare besviken, snuvad på konfettin? Nej, inte det heller; här konstrueras och dekonstrueras text, kön och klass på andra sätt, på Fantasins sätt. Redaktionen menar att ”en kulturtidskrift kan vara annat än tunga textblock, gamla gubbar och exkluderande referenser” (se Fantasins hemsida). Läs mer