Inspirerande om motstånd
Det här är en biografi om civilkurage.
”Herr Hitler är en förolämpning” stod att läsa i Göteborgs Handels- och Söfartstidning fyra dagar efter att den österrikiske vicekorpralen tillträtt som rikskansler 1933. Läs mer
Ännu ett svenskt lik i garderoben
Frågan om vad det är som håller samman ett samhälle är klassisk och egentligen mycket svår att besvara. Man kan peka på gemensamma institutioner, ett språk att leva i, en stabil rättsordning med förankring i allmänt utbredda värderingar och en inte så lätt definierad upplevelse av gemenskap som är stark nog att överskrida klassgränser och andra sociala motsättningar. Läs mer
Elegant spel på olika tidsplan
Det finns en egendomlig mekanik i den litterära framtidsskildringen. Är den ljus och lovande, utopisk, blir den också stillastående och ohyggligt trist. Det beror förstås på att den ger sig ut för att skildra ett slutligt utvecklingsstadium där allt är harmoniskt och fungerar väl. Stagnationen föder sin egen fasa. Mycket mer spännande och socialt och litterärt intressant är den mörka framtidsbilden, dystopin, där det mesta gått åt skogen, om det nu finns någon skog, och samhället urartat till en grym djungel eller ett av dödlig ordentlighet präglat system som i George Orwells 1984 eller Karin Boyes Kallocain. Läs mer
En 80-talists svar på Ulf Lundell
Att vara 80-talist
Min generation, 80-talisterna, har hittills inte utmärkt oss på något utomordentligt sätt. Ur samhällsnyttoaspekt är vi ingenting annat än en generation av bölder på den i övrigt mindre och mindre hälsosamma samhällskroppen. Vi vet om det, men vi bryr oss inte. Läs mer
Snabbresa från järnåldern till medeltiden
Dick Harrison är professor i historia men nöjer sig inte med att sprida sina kunskaper och sitt engagemang för historieämnet till sina studenter. Han har även givit sig in i den populärvetenskapliga branschen och blivit prisad för en bok om digerdöden. Nu tar han steget över till skönlitteraturen. Ett vanskligt steg eftersom berättandet i den vetenskapliga litteraturen formmässigt ligger långt från romanen. Läs mer
Östpoesi som inte känns drabbande
Men varför svider inte de medverkande poeternas språk? Med bidrag av Natalja Antonova, Igor Belov, Béla Javorksy, Sándor Kányádi, Sergej Michajlov. Läs mer
Plockgodis från vänsterns Gossen Ruda
Jan Myrdal har nyligen blivit 80 år gammal och som en slags hyllning kommer Murbruk förlag ut med ett urval av texter skrivna under de senaste femtio åren. Bortsett från jubileet – kan texterna vara av intresse för den politiska debatten av idag? Svaret är kanske inte lika givet som man kan tro. Läs mer
Svenskt 60-tal ur landsortsperspektiv
Absurditeten i denna debutroman är mer tragisk än komisk.
Men vissa partier skulle passa som radioteater.
Huvudpersonen Erik hävdar att han är John Lennons bror. Att han blev bortadopterad till ett par i Eksjö i Småland efter födelsen 1950. Han menar att John och han har samma mamma: Julia Lennon. Och att hon skulle ha haft ett kort sexuellt möte med Freddie Lennon, Johns biologiska pappa, trots att hon redan var skild från honom och snart flyttade ihop med en annan man som hon fick två döttrar med. Innan det hade hon fött en dotter som faktiskt bortadopterades vid tiden för krigsslutet 1945. Läs mer
Claires gåtfulla självmord
”Det här är berättelsen om Claire Säwes självmord, men inte självklart vad som ledde fram till det.” Så börjar det andra kapitlet i Eva Ströms roman Claires leende och precis så är det. Precis så rakt och obarmhärtigt, precis så tydligt och svårt att förstå. Claire väljer sömntabletter framför sitt liv, 14 år gammal. Och ingenstans i boken är det självklart varför. Läs mer
Ebbe Carlsson går igen
Alla som var någorlunda vuxna vid den tiden minns säkert vad de gjorde den morgonen för mer än tjugo år sedan då nyheten om att Olof Palme blivit skjuten spreds över landet. Själv befann jag mig några kvarter från mordplatsen på Sveavägen, hemma hos svärmor på Birkagatan. Liksom många, många andra gick jag upp till Sveavägen på förmiddagen, och såg leden av förstämda människor tätna kring kravallstaketen, innanför vilka poliser lite tafatt vankade omkring och tog emot blommor som de lade på trottoaren vid den stora blodfläcken utanför Dekorima. Läs mer