Vi blev kontaktade av Västsvenska Handelskammaren: ”Har ni inte lust att göra ett tema om utbildning och näringsliv? Vi vill bredda debatten och tror att ni i KRUT kan bidra till det”. Det var en utmaning som vi inte kunde motstå. Tidskriften har nu kommit ut i mer än trettio år. Under dessa år har KRUT inte skrivit mycket om sambandet mellan utbildning och näringsliv.

När vi bläddrar igenom gamla nummer finner vi inget tema som tydligt anknyter till detta. Man kan ana en viss beröringsångest på gränsen till tabu. Men en del passager stöter vi på. Som att bildningsprocessen måste inbegripa hela samhället; att skolans måste öppnas mot samhället och att arbetsplatsbesök måste vara en självklarhet på vägen till vuxenlivet. Vår klassiker Den Dolda Läroplanen handlar också om hur skolan på olika sätt bakom de uttalade pedagogiska målen har som uppgift att anpassa eleverna efter ett samhälle och arbetsliv som vill ha lättstyrda arbetare/medborgare. Förmodligen beror motviljan mot att närma sig ämnet på just denna vänsterkritiska syn på utbildningspolitiken och att diskussioner om hur elever ska bli ”anställningsbara” lätt skulle kunnat tolkas som överlöperi.

Men måste det nödvändigtvis vara så? Finns det automatiskt en motsättning mellan näringslivets/arbetslivets krav och elevernas behov av redskap för att klara av vuxenlivet? Det är i alla fall en viktig fråga att diskutera, anser vi. Intressant nog har den senaste gymnasieutredning fått hård kritik inte minst från de tekniskt mest avancerade delarna av näringslivet för att förminska behovet av utbildning. Utredningen kan även stå som symbol för motsättningen mellan de behov som fanns i industrin för några årtionden sedan och dagens tilltagande globaliseringen.

Förutom att allt fler arbetsplatser berörs av vad som händer i andra länder, har industrisamhället med sina kortsiktiga perspektiv agerat som om jordens resurser är outtömliga. Priset vi fått betala är en global uppvärmning med oviss utgång. Går det för näringslivet att förena demokrati, välfärd och socialt engagemang med profit? Det är en av frågeställningarna vi tar oss an i detta nummer. Här finns även andra trådar att följa, som hur arbetsmarknadens parter ser på behovet av bildning och utbildning och om det livslånga lärandets strategiska betydelse.

/Redaktionen

ARTIKLAR I TEMAT:

L Lindahl/S Gustavsson
Näringslivet som en plats för aktivt lärande

Lisbeth Lundahl
Näringslivet och facket om det nya gymnasiet

Karl-Henrik Robèrt
Hållbar utveckling kräver nytänkande

Sven-Eric Liedman
Utbildningspolitiken och arbetsmarknaden

Christer Wigerfelt
Vet företagen vilken utbildning de behöver?

ÖVRIGA ARTIKLAR:

Bettina Backström Widjeskog
Avhandlingen / Du kan om du vill – Lärares tankar om fostran till företagsamhet

Carl-Magnus Höglund
Segregerat skolsystem i Nordirland

Refl

KRUT NR 4/2003

Refl

KRUT NR 1/2004

Refl

KRUT NR 2/2004

Refl

KRUT NR 3/2004

Refl

KRUT NR 4/2004

Refl

KRUT NR 1/2005

Refl

KRUT NR 2/2005

Refl

KRUT NR 3/2005

Refl

KRUT NR 4/2005

Refl

KRUT NR 1/2006

Refl

KRUT NR 3-4/2006

Refl

KRUT NR 1/2007

Refl

KRUT NR 2/2007

Refl

KRUT NR 3/2007

Refl

KRUT NR 4/2007

Refl

KRUT NR 1/2008

Refl

KRUT NR 2/2008

Refl

KRUT NR 3/2008