Skolidrotten har varit en levande del av det svenska skolsystemet sedan mitten av 1800-talet. Nationalromantiska utgångspunkter med tankar om att skapa ett friskt och starkt folk låg till grund för ämnet i dess barndom, men dessa idéer kom successivt att övergå i en allt starkare fokusering på folkhälsan och skolbarnens hälsa i allmänhet.

Länge handlade skolidrotten om att ge den enskilda eleven möjlighet att lära sig harmonisk och balanserad kroppskontroll. Det talades följaktligen också om Gymnastik, inte om Idrott.
Under senare tid har det krympande antalet ämnestimmar för skolans idrottsundervisning kommit i fokus i utbildningsdebatten. Det moderna samhällets stora folkhälsoproblem med övervikt, ett alltför stillasittande arbetsliv och minskad rörlighet på fritiden, har gett ämnet Idrott och hälsa ny legitimitet som samhällsnyttigt ämne. Detta i en tid då de flesta skolämnen legitimeras utifrån just den samhälleliga nytta ämnet antas skapa.

Från att under ett antal decennier ha varit ett förströelseämne, en avkoppling från den verkliga skolan, finns det nu möjligheter för skolidrotten och idrottslärarna att få stärkt auktoritet inom skolsystemet.

I detta nummer av Krut har vi valt att publicera några bidrag som problematiserar de rådande föreställningarna om till exempel skolidrotten som lösningen på en folkhälsa i kris. Vi vill diskutera ämnet bortom ”fler eller färre ämnestimmar” och istället diskutera ämnets mål och innehåll i den framtida skolan.
Håkan Larsson visar i sin artikel att genusperspektivet tonats ned i skrivningarna i läroplanen om ämnet Idrott och hälsa, samtidigt som vi sett en motsatt tendens i de flesta av de teoretiska ämnena. Han ger en rad exempel på hur skolidrotten kan förbättras för att inte sedimentera utan faktiskt ifrågasätta de rådande föreställningarna om kvinnligt och manligt. Detta är ett av flera exempel på nya tänkbara mål för skolidrotten i framtidens skola.
/Redaktionen

ARTIKLAR I TEMAT:

Claes Annerstedt
Skolidrott med nya mål

Björn Sandahl
Kan skolidrotten lösa folkhälsoproblemet?

Göran Patriksson
Elever och lärare om ett idrottsämne i förändring

Tomas Peterson
Med ålders som gallringsinstrument

Daniel Olsson
Feministiskt självförsvar på skolschemat

Håkan Larsson
Skolidrotten befäster traditionell genusordning

Refl

KRUT NR 4/2003