Elevinflytande – en utopi?
 
 

Elevdemokrati, elevinflytande, delaktighet. Vad betyder det? Tolkningarna är naturligtvis många och tillämpningarna likaså. I skolans uppdrag finns ända sedan 1919 inskrivet att eleverna skall få fostran i demokrati.

Då var utgångspunkten att demokrati var ett bra sätt att skydda landet mot kravaller och revolutionstankar. Den tidens syn på elevdemokrati hade förmodligen inte mycket gemensamt med dagens klassråd och samverkansgrupper, vilka i sig inte heller är någon garanti för ett verkligt elevinflytande.

Då lärde man demokrati för att utöva den utanför skolan, men i takt med att skolan blivit mindre auktoritär har också argumenten för och synen på elevinflytande förändrats. Rent politiskt vill alla fortfarande att dagens barn och ungdomar ska bli fungerande samhällsmedborgare, beredda att ta ansvar för sig själva och andra. Men i dagens skola ska demokrati läras ut via den praktiska verksamheten.

Tyvärr vittnar forskningen om att det är svårt att omsätta alla dessa vackra tankar i praktiken. Flera av dem vi talat med inför det här numret håller också med om detta. Svårigheterna beror inte på motstånd från lärarna och inte heller på ointresse från eleverna.

Vad beror det på då? Är det för att det är svårt att definiera begreppen? Man talar helt enkelt om olika saker. Det handlar om vilken demokratisyn man har. Den som ser representativ demokrati som ett ideal kanske nöjer sig med att låta eleverna via sina klassråd få bestämma över färgen på brickorna i skolmatsalen. Den som är för en fördjupad demokrati med mer aktiva medborgare vill låta inflytandet genomsyra hela skolarbetet. Mellan dessa tolkningar av begreppet finns ett brett spektrum av ståndpunkter.

Vad dock alla verkar överens om är att demokratin kräver eftertanke och kunskap. Vi hoppas att det här numret av KRUT kan ger er lite av detta. För trots att det går trögt så får vi inte sluta försöka få demokratin att fun­gera.

/Redaktionen

 

Extra

ARTIKLAR I TEMAT:

Carl-Magnus Höglund
Individuellt inflytande istället för demokrati

Carl-Magnus Höglund
Demokrati är inget man kan läsa sig till

Elisabeth Arnér
Kunskap vägen till inflytande

Siri Reuterstrand
Verkligt inflytande gäller även läroprocessen

Daniel Berjlund
Från elevkamp till entreprenörskap

Christer Wigerfelt
Spontana protester fångar eleverna bättre?

ÖVRIGA ARTIKLAR:

Christer Wigerfelt
Klass 9A vrider debatten

Maria Elena Bergman/ José Ignacio Aguaded
IKT kräver mediealfabetisering

Marcus Samuelsson
Avhandlingen

Extra KRUT NR 1/2003
Extra KRUT NR 2/2003
Extra KRUT NR 3/2003

Refl

KRUT NR 4/2003

Refl

KRUT NR 1/2004

Refl

KRUT NR 2/2004

Refl

KRUT NR 3/2004

Refl

KRUT NR 4/2004

Refl

KRUT NR 1/2005

Refl

KRUT NR 2/2005

Refl

KRUT NR 3/2005

Refl

KRUT NR 4/2005

Refl

KRUT NR 1/2006

Extra KRUT NR 2/2006

Refl

KRUT NR 3-4/2006

Refl

KRUT NR 1/2007

Refl

KRUT NR 2/2007

Refl

KRUT NR 3/2007

Refl

KRUT NR 4/2007

Refl

KRUT NR 1/2008





alba avslöjar
 

BILAGA TILL
ALBA.NU

TIDNING FÖR
KULTUR,
VETENSKAP
OCH SAMHÄLLE

 
 
Kritisk
utbildningstidskrift
 
KRUT NR 4/07
 

Elevinflytande
– en utopi?

 
 
REDAKTION
 

Carl-Magnus Höglund
Siri Reuterstrand
Christer Wigerfelt
Temafoto:
Pontus Johansson

 
ANSV UTGIVARE
 

Göran Folin

 
ISSN
 

0347-5409

 
PRENUMERATION
 
4 NR/ÅR
200 KR FÖR ENSKILD
240 KR FÖR INST.
PG 70 89 89 - 9
Lösnummer 60 kr
 
KONTAKTADRESS:
 

Andra Långgatan 20
413 28 Göteborg

Tel 031-127640, 128640
E-post:
tidskriften.krut@telia.com

 
Hemsida:
www.krut.a.se