Extra KRUT NR 1/2003
Kultur i lärprocessen
 
 

”Kulturen har en växande samhällsekonomisk betydelse. Kultursektorn är i EU i dag dubbelt så stor som bilindustrin och den har en betydande tillväxtpotential.” Så skriver Mona Sahlin m.fl. socialdemokrater i en nyligen lämnad motion till riksdagen. Det här är en insikt som de delar med betydligt fler och den får naturligtvis följdverkningar. Inte minst i skolan. Redan för några år sedan kom departementsrapporten En strategi för kultur i skolan och den ledde till omfattande satsningar på det här området.

Frågan är vilken kultur, konst och estetik som avses i de satsningar som görs och har gjorts runt om i skolorna. Vad är det viktiga med den? Vilka är målen? Och hur ska man hjälpa eleverna att bäst utveckla sin kompetens på det här området? Flera av det här KRUT-numrets skribenter efterlyser mer reflektion kring detta. Klart är att någon typ av kulturell kompetens är önskvärd. Eleverna ska få lära sig att förhålla sig till den kultur de dagligen översköljs av och också lära sig att själva använda dess uttrycksformer. Men det slutar inte där. Ett estetiskt perspektiv och estetiska läroprocesser har blivit väldigt populära i senare års skoldebatt. De ses lite självklart som någonting positivt, men det är inte alltid riktig klart definierat varför.

Helt klart är ändå att trenden är att kulturen allt mer blir ett verktyg i kunskapsinhämtningen. Kulturen blir en hjälp i processen att ta till sig och förstå i andra skolämnen. Ibland får den också vara problemlösaren, det som ska få struliga elever att tycka att skolan är rolig. Det här ställer nya och ibland svåra krav på lärare som inte alltid är utbildade för det. Ämneskunniga lärare inom det estetiska området och andra ”kulturexperter” som tas in i skolorna utifrån uttrycker också viss oro för att arbetet med kultur i skolan avprofessionaliseras.

Här finns mycket att diskutera. Det allra viktigaste är kanske att aldrig sluta ifrågasätta, kanske inte varför vi behöver det estetiska lärandet – för det är nog det enda som är givet – men till vad och hur vi ska nå dit.
/Redaktionen

 

Extra

ARTIKLAR I TEMAT:

Anders Marner
Estetiska läroprocesser och/eller estetiska ämnen?

Anne Bamford
Om konsten att utveckla kritiskt tänkande

Monica Lindgren
Kultur och estetik i skolan – vad och för vem?

Siri Reuterstrand
Är konsten ett mål eller ett verktyg?

Siri Reuterstrand
Kulturen kommer på besök

Rolf Enström
Livets lek blir musik

Christer Wigerfelt
Innan kultur blir utbildningspolitik

Carl-Magnus Höglund
Sikta mot stjärnorna och landa på trädtopparna

Tarja Häikiö
Om behovet av vidgat estetikbegrepp

ÖVRIGA ARTIKLAR:

Linda Kahlin
Avhandlingen / Sociala kategoriseringat i samspel
Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal

Extra ÄLDRE NUMMER AV KRUT
Extra KRUT NR 1/2003
Extra KRUT NR 2/2003
Extra KRUT NR 3/2003

Refl

KRUT NR 4/2003

Refl

KRUT NR 1/2004

Refl

KRUT NR 2/2004

Refl

KRUT NR 3/2004

Refl

KRUT NR 4/2004

Refl

KRUT NR 1/2005

Refl

KRUT NR 2/2005

Refl

KRUT NR 3/2005

Refl

KRUT NR 4/2005

Refl

KRUT NR 1/2006

Extra KRUT NR 2/2006

Refl

KRUT NR 3-4/2006

Refl

KRUT NR 1/2007

Refl

KRUT NR 2/2007

Refl

KRUT NR 3/2007

Refl

KRUT NR 4/2007

Refl

KRUT NR 1/2008

Refl

KRUT NR 2/2008



alba avslöjar
 

BILAGA TILL
ALBA.NU

TIDNING FÖR
KULTUR,
VETENSKAP
OCH SAMHÄLLE

 
 
Kritisk
utbildningstidskrift
 
KRUT NR 3/08
 

Kultur i lärprocessen

 
 
REDAKTION
 

Carl-Magnus Höglund
Siri Reuterstrand
Christer Wigerfelt
Temafoto:
Gisela Svedberg

 
ANSV UTGIVARE
 

Göran Folin

 
ISSN
 

0347-5409

 
PRENUMERATION
 
4 NR/ÅR
200 KR FÖR ENSKILD
240 KR FÖR INST.
PG 70 89 89 - 9
Lösnummer 60 kr
 
KONTAKTADRESS:
 

Andra Långgatan 20
413 28 Göteborg

Tel 031-127640, 128640
E-post:
tidskriften.krut@telia.com

 
Hemsida:
www.krut.a.se