Länge har den dominerande synen på kunskap och kunskapsförmedling varit att den utgår från bokstaven och läraren, vilken till stor del återspeglas i skolornas arkitektur. Vi vill i detta nummer fästa uppmärksamheten på skolbyggnadens betydelse för kunskapsinhämtandet.
Det är en allmänt accepterad uppfattning att språket är centralt för vad vi lär oss. Världen får struktur och blir begriplig när vi kan formulera begrepp och relationer med ord. Därför blir läsandet, skrivandet och böcker centralt i utbildningssystemet och poängteras alltmer ju högre upp i systemet man kommer.
Men kunskapsinhämtandet är mer komplext än så. Vi lär oss begripa sammanhang på olika sätt. När det gäller sambanden mellan praktik och teori, vill några börja i teorin medan andra vill göra tvärtom. Det senare har lett fram till teorier om tyst kunskap. Kunskaper om programhantering i datavärlden är för de flesta ofta en kombination av dessa former. En del av kunskaperna sitter i huvudet, medan andra delar sitter i händerna.
Just komplexiteten i kunskapsinhämtandet är en av trådarna som kan skönjas i artiklarna. Förslaget att låta skolgården vara en integrerad del av undervisningen kan vara ett uttryck för att olika kunskapsområden flyter alltmer samman. Här finns även texter som visar på samband mellan den tysta kunskapen och andra kunskaper.
En del konkreta förslag om förändringar av skolornas arkitektur finns trots allt. Vi beskriver ett projekt som lades i malpåse när det skulle förverkligas. De flesta skolbyggnader är skapade för en annan tid. Vad kan man göra åt dem? Här öppnar sig ett nytt kunskapsområde som borde betraktas som en stor utmaning för alla som har någon kontakt med skolvärlden. Som så mycket annat handlar möjligheterna om pengar.
Dagens skola talar sitt eget språk och ger besked från vuxenvärlden om dess syn på ungdomen. Kanske borde slutsatsen bli att dagens skolor är odemokratiska arkitektoniska skapelser? Som favoriserar en viss typ av kunskapsinhämtande på bekostnad av andra? I så fall är det inte konstigt att alltfler känner sig alienerade i dagens skola och det blir svårt att se hur skolan ska kunna fostra eleverna till demokratiska medborgare. Men om viljan finns går det att göra mycket för att ändra på detta.
Redaktionen

ARTIKLAR I TEMAT:
Gunilla Granath
Pedagogiska rum är synnerligen fyrkantiga

Tommy Nordahl
Skolbyggnadens historia

Kristian Larsen
Stumma väggar som kommunicerar

Petter Åkerblom
Utnyttja skolans uterum

Daniel Olsson
Skolan mitt i samhället

Roger Westman
Integrerad skola under mottot "liten blir stor"

Ezra Ehrenkrantz
Flexibla lösningar för en långsiktig plan

Heidi Edholm
Mer än en plats för böcker

ÖVRIGA ARTIKLAR:
Susanne Törneman
Så minns vi Rut Hillarp

Recensioner

Refl