Kompetensskräcken&Politik/ekonomi&Skola/utbildning&Vård/omsorg28/08 16:55

Borgarna tror att konkurrens är lösningen på alla problem, trots att vi människor framför allt är samarbetande varelser. Men sätter man folk i situationer där de måste välja, antingen blir det du eller jag, så tvingar man folk att vara egoister. På så sätt bli borgerlig politik en självuppfyllande profetia. För nej, vi är inte egoistiska av naturen. Det är de flesta av oss bara om omgivningen/politiken tvingar oss att vara det.

Alliansen vidtar den ena galna åtgärden efter den andra. Nu ska de “duktiga” lärarna belönas med rejält mycket högre löner, bli förstelärare som det heter. Alltså: Konkurrera om att vara bäst så har du chansen att få en rejäl löneökning”. Samtidigt ska lärarna arbeta i lärarlag, samarbeta alltså. Men man kan inte förvänta sig att människor ska samarbeta positivt och dela med sig till andra av sina goda pedagogiska idéer, till dem som ju då kanske snor åt sig den där löneförmånen. Bättre då att behålla de goda idéerna för sig själv.

Konkurrens är alltså de bästa receptet för att förhindra att goda idéer och metoder sprider sig till allt fler. I det övergripande perspektivet leder sådant till sämre kunskapsutveckling och i slutänden till vår kulturs stagnation och förfall. Hur kan våra styrande vara så korkade att de inte förstår så enkla samband och de vidare implikationerna av detta eviga, påtvingade konkurrerande?

Inom vården har man genomfört samma tulipanaros-politik. Å ena sidan försöker man nedbringa antalet förskrivningar av antibiotika för att stoppa utbredningen av resistenta bakterier, å andra sidan tjänar vårdcentralerna på att skriva ut dessa preparat efter en första femminuterskonsultation, för vilken vårdcentralen får en patientpeng. Tar man labbprover för att utröna vad patienten egentligen behöver så får vårdcentralen bekosta dessa prover. Skriver man ut antibiotika direkt blir det patienten som betalar för medicinen, en ren vinstsituation för vårdgivaren alltså. Om medicinen inte hjälper, ja då kan vårdcentralen inhösta ännu en patientpeng senare, eller flera, när patienten återkommer utan att vara botad.

/Kerstin

Politik/ekonomi&Skola/utbildning&Vård/omsorg16/03 04:08

När jag läser Zarembas beskrivningar av hur det går till på våra sjukhus numer (1) blir jag upprörd men kan inte säga att jag blir förvånad. Att det skulle gå så här med de fina nyliberala “valfrihetsreformerna” kunde jag ha talat om redan omkring 1987. Jag arbetade då som sfi-lärare (sfi=svenska för invandrare) som var försöksområde vad gällde just de nya principerna för styrning av offentlig verksamhet, det som idag kallas New Public Management men egentligen bör kallas “målstyrning”, som handlar om att leka affär med de offentligt finansierade verksamheterna och om att man ska styra dem med regler som ska skapa incitament för effektivisering – för att förbilliga verksamheterna förstås.

I slutet av 80-talet såg den statliga medelstilldelningen till kommuner och privata anordnare av sfi sådan ut att man bara fick statliga bidrag för de invandrare som gått i sfi-undervisningen minst ett halvår (om jag inte missminner mig). Tanken var troligen att invandrarna skulle ges så god undervisning att de stannade kvar på kurserna och inte slutade självmant och innan de lärt sig grundläggande svenska. Resultatet blev att somliga kommuner inte släppte invandrare vidare till de högre studienivåerna förrän efter ett halvår även om de redan tidigare hade nått den kunskapsnivå som hade stipulerats för grundnivån, där jag undervisade.

Jag tyckte detta var vanvett och vägrade att anpassa mig efter denna regel. Klarade en invandrare nivån snabbare så godkände jag denne tidigare och såg till att han eller hon kunde fortsätta sina svenskstudier på den högre nivån direkt, men då till priset av att kommunen inte fick något bidrag för dessa elever. Jag räddades nog från avsked eller allvarliga reprimander och tillsägelser, av att ingen annan, i de kommuner där jag arbetade, förstod varken hur reglerna såg ut eller hur de skulle agera för att få ut mesta möjliga statsbidrag eller för att få till stånd bästa tänkbara sfi-undervisning. Hela idén med målstyrning och sådana här incitament var så ny att få begrep den.

Andra regler belönade direkt dåligt organiserad undervisning men dem tänker jag inte gå in på här. Det räcker att konstatera att idén att leka affär, och försöka styra medelst målstyrning och regler som skulle stoppa fusk, inte fungerade utan skapade ren administrativ galenskap. Varenda själ som förstod hur systemet var tänkt att fungera, fast de var inte så många vid den tiden, som sagt, insåg redan då att det här sättet att styra offentlig verksamhet var rena vanvettet för att det både skulle bli dyrare och ge sämre resultat.

Det skulle alltså ta 30 år och införande av samma tokigheter inom i stort sett alla offentligt finansierade verksamheter för att vi skulle få läsa sådana artiklar om saken som Zarembas. Det visar att man aldrig gjorde någon utvärdering av hur systemet fungerade inom de områden där det försökstillämpades (har för mig att även militären var ett sådant försöksområde). Hade man gjort det hade man förstått att det inte var någon lysande idé.

Jag minns att jag varnade mina vänner som var lärare i grundskolan för vad de hade att vänta sig och menade att de borde förbereda sig så att de kunde protestera rejält när det var grundskolans tur. Ingen trodde mig. Ingen av dem kunde föreställa sig att politikerna skulle vara så galna.

Tala om ett land med hög tillit mellan människorna, vilket varit förödande för det svenska folket när politikerna beslutade sig för lura hela folket och att rasera välfärden och förstöra landet.

Sedan dess har sfi-undervisningen organiserats om vart och varannat år, av politiker som inte begriper någonting, varken om språk, om organisation och administration eller om människor i allmänhet. De har inte fattat att det inte bara var Rom som inte byggdes på en dag utan att stora organisationer och ett helt land måste byggas på ett sådant sätt att nya organisationer får tid att sätta sig och att stora omorganisationer kräver utbildning av dem som ska genomföra dem. Istället för att ge det senare bestämde man sig för att ingen utbildning skulle ges. Här skulle målen sättas upp och sedan skulle kommunerna själva få bestämma hur de skulle uppnå målen. Det var som att kräva av en tioåring att lösa andragradsekvationer och lova honom en belöning när han löst ekvationen, utan att lära honom konsten först.

Sedan skyllde man på invandrarna för att de inte lärde sig svenska fort nog. Och nu berättar Zaremba att sjukvården fungerar totalt vanvettigt – på grund av målstyrningsprinciperna och för att politikerna vill leka affär där det inte fungerar att leka affär.

Tillägg 18/3 kl. 01.05:
I Expressen – till och med – läser jag en artikel av Anna Dahlberg om hur eländigt det kan se ut på privata skolor, både på gymnasier och på sfi-skolor – och ja, jag tror henne. Det började redan med sfi på min tid. Det blev billigare att anställa en icke-meriterad sfi-lärare än en med vana eller utbildning. Och jag gissar att även idag, som då, skyller man på invandrarna när de inte lär sig svenska. Vad gäller grundskola- och gymnasieelever som inte lär sig skyller man, vad jag förstår, istället på lärarna.

/Kerstin

1) Hur mycket ­bonus ger ett benbrott? M Zaremba, DN 25/2 2013
- På vilken prislista står din njursvikt? Zaremba DN 3/3 2013
- ”Om patienten överlevde kunde det kosta mig dyrt”, Zaremba DN 6/3 2013
- Hur mycket oro tål en människa? Zaremba, DN 5/3 2013
- Så sänktes den svenska skolan, Per Kornhall, Expressen 25/3 2013 (Citat: Skolöverstyrelsen lades ner, det nya skolverket bildades och allt ansvar för skolan hamnade över en natt hos, utan egen förskyllan, okunniga kommunala tjänstemän. När dessa försökte få hjälp från skolverket hade tjänstemännen på den nya myndigheten order om att inte svara på deras frågor. Detta stämmer precis, så var det även vad gällde Sfi. På kurser som anordnades för oss lärare vägrade skolverkets personal att svara på frågor om organisationen, hur man skulle organisera det nya systemet för att det skulle fungera, för se nu skulle kommunernas själva bestämma. Och märk väl, detta var den socialdemokratiska regeringen före den borgerliga 91-94, det var socialdemokrater som utsatte Sfi-undervisningen för försök med målstyrning, som misslyckades kapitalt, varför man beslutade att nu skulle samma sak ske med grundskolan! Större politisk idioti får man leta efter.)

Forskning/vetenskap&Ideologier/propaganda&Politik/ekonomi&Skola/utbildning29/10 01:49

Den hedenhössvensk som vill bli av med sin falska känsla av överlägsenhet och lära sig lite mer om kunskapernas historia rekommenderar jag verkligen TV-serien “Den muslimska renässansen“, som kan ses via Svt Play. Men programmen kan endast ses 30 dagar så passa på innan det är för sent.

Här får vi lära oss att praktiskt taget allt som vi västerlänningar är så stolta över och tror oss så överlägsna på grund av, har vi indier, perser och araber, alltså islam, att tacka för.

Jag har lärt mig mycket från de här programmen, och detta trots att jag föreläste på universitetet om Vetenskapens ursprung (bl.a.) under 90-talet, och om hur mycket vår kultur har fått just från araberna och den muslimska kulturen i Mellersta Östern. För tjugo år sen talades det väldigt lite om detta och jag tyckte det var viktigt att poängtera det här när antiislamismen började blir allt tydligare.

Programmet visar också att det är under epoker av yttrandefrihet och med stort kunskapsintresse som kunskap och vetenskap, liksom teknologin, utvecklas. Islam hade en sådan period under senare delen av det första årtusendet e.Kr.och det var mot slutet av den perioden som arabernas kunskaper, och de kunskaper dessa hade fått från bortre Asien, spreds till Europa. De hade också tagit vara på och översatt de gamla grekernas skrifter och filosofi till arabiska. De grekiska filosofernas tänkande hade förlorats för Europa när Romarriket föll sönder. Tack vare att det mot slutet av 1000-talet satt lärda, i huvudsak judar, i det då muslimska Spanien och översatte de gamla grekernas skrifter från arabiska till latin fick de europeiska lärde kunskaper om de gamla grekernas tänkande. Detta skulle så småningom leda fram till det vi brukar kalla “den vetenskapliga revolutionen“, det vill säga det vetenskapliga sättet att tänka och samla in kunskaper och data. Denna revolution kan sägas ha tagit sin början med Kopernikus förslag om att solen var centrum i vårt solsystem, den heliocentriska världsuppfattningen,  som han framförde 1543. Men redan grekiska filosofer hade föreslagit detta flera hundra år f.Kr., och indier ännu tidigare. Vår vetenskapliga revolution brukar anses ha varit genomförd i och med att Newton presenterade sin gravitationsteori 1687.

När det arabiska väldet började falla samman så småningom, blev det samtidigt alltmer kunskapsfientligt. Om det blev det för att det hotades utifrån eller om det förlorade sitt vetenskapliga försteg för att de styrande blev allt mer kunskapsfientliga och blev allt mer auktoritära är inte lätt att säga. Det är svårt att urskilja vad som var orsak och vad som var verkan men det förefaller klart att de båda fenomen uppträdde ungefär samtidigt. På samma sätt kvävdes tankefriheten och kunskapsutvecklingen i det antika Grekland när det grekiska väldet började falla samman.

En liten jämförelse med våra dagar kanske, egna funderingar:
Nog verkar “vi” i Väst just nu börja förakta kunskap och försöka förhindra fritt tanke-kunskaps- informations- och kulturutbyte (bara ett ex: det nya förbudet mot Iranska TV-sändningar till Europa och det fullkomligt ensidiga informationsutbudet). Och nog är Väst hotat just nu, av Bortre Asien och av de enormt snabba framsteg vi ser där.

Det börjar väl synas allt tydligare att Väst hotas av ekonomisk kollaps idag. Det är en nedgång som har sin grund i det kapitalistiska systemets megahunger efter profit. Dessutom hotas vår kultur och vår kunskapsuteckling av den närmast maniska inriktningen på privatiseringar och på konkurrens, på alla nivåer i samhället. Om alla måste konkurrera med alla så kommer massor av kunskaper att förbli outnyttjade eller utnyttjas av väldigt få. Då gäller det nämligen att hålla sina kunskaper för sig själv, eller inom det egna företaget och att undvika att de sprids till andra som kan ha nytta av dem. Det är en bra stagnationspolitik med tanke på att det inte är konkurrens, och försök att undanhålla människor goda idéer, som gett människan en sådan imponerande utveckling utan hennes fantastiska förmåga att samarbeta och dela med sig av idéer. Nya idéer och epokgörande upptäckter vilar alltid på äldre idéer och kunskaper och sprider man inte sådana fritt, då förhindrar man utveckling av kunskaper och teknologi. Endast om man uppmuntrar till sådant samarbete och skapar förutsättningar för det blomstrar ett samhälle eller en kultur.

Här kan vi ta vanvettet med privata skolor och det eviga tjatet om att skolor ska konkurrera för bättre resultat, som ett exempel. På den tiden alla skolor var statliga ordnades regelbundet kurser och konferenser för lärare och skolpersonal för att sprida goda pedagogiska idéer. Idag har ingen skola lust att dela med sig om de har sådana goda idéer eftersom det skulle minska deras konkurrenskraft – ett vanvettigt system alltså. Ännu vansinnigare är de fixa idéerna om att likrikta all utbildning i Europa.

Redan de nya universitetssystem som infördes i Sverige, i slutet av 60-talet och början av 70-talet, när man inrättade linjer och studenterna läste sådana i sammanhållna grupper, var sannolikt förödande för den intellektuella kreativiteten. När de flesta studenter valde och kombinerade ämnen helt fritt från termin till tremin, som de gjorde dessförinnan (jag lyckades göra så trots att jag kom in vid universitet samtidigt som man började ändra systemet) kom de att studera tillsammans med andra studenter som hade infallsvinklar på studieområdet från olika håll vilket stimulerade till tänkande av nya tanker. Med det nya linjesystemet blev de svenska universiteten mest rena korvstoppningsfabriker, vilket inte är kreativitetsskapande, ja förödande för den intellektuella kreativiteten skulle jag vilja säga.

Så se programmen, de är intressanta, spännande och filmiskt väl och vackert illustrerade.

/Kerstin

Länkar:
- Från öst till väst- Mellanösterns historia, Svt

Ideologier/propaganda&Politik/EU&Skola/utbildning12/10 13:51

Hör just att årets fredspris har tilldelats EU för att organisationen bevarat freden i Europa under 60 år. Fredspriskommittén i Norge anser kanske att f.d. Jugoslavien inte ligger i Europa och bortser från alla de andra krig som EU, genom sin och USA:s gemensamma krigsmakt Nato, har bidragit till att dra- och hålla igång.

Ovanpå detta val, som är lika skandalöst som fredspriset till Barack Obama för några år sen, går vår egen statsminister ut och vill att vi svenskar ska ta åt oss lite av äran för priset eftersom, som han uttrycker saken i lunchekot:

….. vi är med och aktivt skapar fred i vår tid. (1)

Den stackarn vet tydligen inte alls var uttrycket “fred i vår tid” står för. Det har använts som ren satir i femito år, av dem som kan Europas 1900-talshistoria. Dessa “bevingade” ord uttalades av Neville Chamberlain när han kom hem till England efter fyrmaktskonferensen i München 1938 och hade accepterat att Hitler införlivade Sudetenland, en del av Tjeckoslovakien, i sitt tredje rike och då Chamberlain trodde att man därmed hade avvärjt ett krig i Europa – inom ett halvår hade andra världskriget brutit ut.

För den kunnige betyder alltså uttrycket “fred i vår tid” det rakt motsatta mot vad det verkar betyda, fred och vad Reinfeldt tycks tro att det betyder, utan att Europa bäddade för krig – igen.

Bara att hoppas att Reinfeldt inte får lika fel som Chamberlain alltså. Just nu ser det ganska illa ut dock.

/Kerstin

Länkar:
1) Ekot kl 13.00 12/10 2012
- Obama’s War Record, Jack A. Smith, Countercurrents.org 14/10 2012 (Detta är vad Smith berättar om Barack Obama, en tidigare fredpristagare, knappast en man som förtjänat priset: He extended Bush’s wars to Pakistan, Yemen, Somalia, Libya and elsewhere while greatly expanding the war in Afghanistan, hiking the military budget, encouraging the growth of militarism in U.S. society by repeatedly heaping excessive praise on the armed forces, and tightening the military encirclement of China.
Summing up some of his military accomplishments a few months ago, Obama declared: “We’ve succeeded in defending our nation, taking the fight to our enemies, reducing the number of Americans in harm’s way, and we’ve restored America’s global leadership. That makes us safer and it makes us stronger. And that’s an achievement that every American — especially those Americans who are proud to wear the uniform of the United States Armed Forces — should take great pride in.”)

Internationell politik&Skola/utbildning19/06 20:47
Det kom ett brev på posten igår. Det innehöll ett litet häfte (15 sidor) från Ulf Bjerén, Folket i Bild/Kulturfront i Blekinge, om Libyen. Det är, som jag skrev när artikeln publicerades på Nyhetsbankens hemsida för någon dryg månad sedan, den bästa sammanfattning om Libyen och om kriget mot Libyen, som jag läst på svenska. Häftet kan rekvireras från Ulf Bjerén:
ulf(plats f. at)bjeren.se. Det kostar bara 10 kr + porto.
Häfte

Artikeln finns att läsa på Nyhetsbankens hemsida men jag vill ändå slå ett slag för broschyren här. Man kan sätta den i händerna på människor som kanske vill veta mer om kriget och om Libyen i allmänhet, på dem som kanske inte har tillgång till nätet eller på människor som utan vidare eftertanke stött angreppet på landet ifråga och kan behöva lite mer information om det.

/Kerstin

(Bloggarens syn på händelserna i Libyen och Syrien, eller varför jag vägrar att medverka i krigspropagandan

Skola/utbildning04/05 14:43

Läser att Alliansen har hyrt in McKinsey, den stora amerikanska reklamfirman, som konsulter för att fixa till den svenska skolan.(1) Det handlar uppenbarligen om att göra den ännu sämre, och då är säkert en amerikansk konsultfirma det perfekta valet:

Inside Story US 2012 – US education badly in need of reform? (3/5 2012)

Men vill man förbättra den svenska skolan är amerikanska konsulter en urusel idé.

/Kerstin

Länkar:
1) Dyra konsulter ska  ge bättre skolbetyg, DN 4/5 2012

Politik/ekonomi&Skola/utbildning14/09 13:20

Björklund är bekymrad över att lärarkåren inte är bra nog så nu måste det till krafttag. Det ska bli lättare, menar han, för lärarna att avancera och göra karriär inom sitt område.

Jag har ett bra och billigt förslag, ett verkligt effektivt incitament för lärarna att anstränga sig mer: Dela ut smajlisar till duktiga lärare, som de kan bära på kavajslagen eller som axelklaffar. Man kan till och med inrätta en imponerande smajlyhierarki och ha ensmajliga lärare, första nivån, tvåsmajliga lärare, andra nivån och tresmajliga lärare på den tredje och högsta nivån. Därmed får lärarna något att sträva mot.

Så kan man avskaffa hela skolstädarkåren samtidigt också och spara in kostnaderna för skolstädningen. Smajlysystemet skulle naturligtvis få alla lärare att lägga på ett extra kol. Menar, det kan ju inte vara kul att fortfarande vara ensmajlig lärare vid 45.

Smajlymärken är väldigt billiga att tillverka dessutom. Man kan tillverka dem i plast. Det här förslaget har alltså fördelen att det blir så billigt att skatterna även fortsättningsvis kan sänkas, för de rikaste, och skolorna blir mycket effektivare trots mindre pengar till dem.

Vill man göra smajlisarna ännu mer effektiva som morötter för lärarna kunde man ju kalla in Sven Otto Littorin igen och låta honom dela ut märkena under en lunch, exempelvis på Mac Donalds.

Slå till direkt Björklund, förslaget är alldeles gratis och både kostnadseffektivt och rationellt.

/Kerstin

Länkar:
- 3,8 miljarder till karriärinriktat lärarlyft, DN 14/9 2011
- 3,8 miljarder till lärarreformer, AB 14/9 2011
- Bra arbetsmiljö kan belönas med smiley, Ekot 22/8 2007
- ”Belöna med en smiley”, Sven Otto Littorin, AB
- Vinn en lunch med patron Littorin, Lena Sundström, AB 30/11 2006
Moderaterna inspirerade av Sovjet och Kina, Motvallsbloggen 29/11 2006

Massmedia&Politik/ekonomi&Skola/utbildning20/02 02:15

Det händer mycket ute i världen just nu, och man borde kanske glädja sig, men jag lärde mig redan på sjuttiotalet att inte dra några som helst slutsatser utifrån vad media rapporterade när det hände spektakulära saker ute i världen, för ofta nog hände i själva verket något helt annat än man kunde tro när man litade på journalisterna. Jag avstår alltså från att kommentera allt det som händer i Arabvärlden just nu och nöjer mig tills vidare med att hoppas att det kommer något gott ut av det. Sedan drar jag mina slutsatser dels utifrån hur det gått, dels utifrån vad som framkommer senare om vad som sker bakom kulisserna.

Så här ska jag istället skriva några rader om TV-programmet Klass 9A, som jag sett de första avsnitten av och som man kör trailers för flera gånger varje kväll.

Om programmet Klass 9A tycker jag inte.
Jag tycker till och med att det är förskräckligt och TV borde skämmas för att sända en sådan produkt. Som alltid handlar det om klippning, som ofta görs mer för dramatikens skull än för informationens. Men vad som sägs, som när läraren Stavros Louca säger att lärarna är så fruktansvärt dåliga, det har ju sagts och det borde aldrig ha sänts i TV, inte ens för att det är spektakulärt och gör ”bra TV”. Om människor visste eller förstod hur journalister alltid utnyttjar sina offer, och konsekvenserna av detta, skulle ingen enda människa ställa upp på sådana här spektakel.

Inser TV-folk vad man gör? Att man utsätter ett antal lärare för något alldeles förfärligt och att många lärare blir helt knäckta av att få höra vad ”superlärarna” säger om dem. Det skulle förvåna mig om de här lärarna, som har ställt upp här, inte känner sig helt under isen efter att de har sett programmen. Knäckta lärare blir inte bättre lärare. De blir sämre sådana om de ens orkar fortsätta. Det skulle inte jag ha gjort om jag hade utsatts för vad de här lärarna får utstå just nu. Det är inte bara elever som behöver uppmuntran, det behöver lärare också. Det kan ju hända att det blir bra till slut (det återstår att se), men under tiden har i så fall flera lärare ändå utpekats på ett mycket fult sätt inför hela svenska folket.

För det första: Vi ska nog akta oss för att ta för givet att lärarna är så där dåliga som de framstår i TV-programmet. Det är nämligen så att en bra lärare måste ha två ting, självförtroende och engagemang. Självförtroende som lärare får man inte om man får höra att man är en fantastiskt dålig sådan, och definitivt inte om hela Sverige får veta det.

För det andra: Självförtroendet sjunker alltid när man ska utföra något under överinseende av någon som kan saken mycket bättre, eller som man tror kan den bättre. När man vet att allt man gör skärskådas och kommer att kommenteras, då krymper man som människa, då åker självförtroendet ofta ner ganska många pinnhål (utom för psykopater). När detta händer då blir man direkt en sämre lärare. Man tappar initiativet, man blir tveksam och vet inte riktigt vad man ska göra. Tappar man initiativet då känner eleverna detta direkt och är det en stökig klass då tar den sina chanser.

För det tredje: Det handlar även denna gång om att lägga skulden på människor, lärarna, som nog aldrig fått en chans. Dels har de med stor sannolikhet aldrig fått lära sig hur man undervisar, lärarhögskola eller inte sådan, och ännu mindre hur man får ordning på en klass full av ungdomar som tycker att de kan göra som de vill. Detta ska lärarutbildningen klandras för men kanske i första hand politikerna.

För det fjärde: Det är mycket krävande att vara en bra lärare. Jag vet för jag har försökt. (Om det lyckades är sedan en annan sak.) Jag försökte engagera mig i mina elever och gör man det ordentligt suger det musten ur en totalt. Det här tror jag ingen begriper som inte undervisat själv och verkligen lagt manken till. Jag orkade bara engagera mig tillräckligt för att (förhoppningsvis) vara en någotsånär bra lärare om jag arbetade halvtid som sådan. De perioder då jag arbetade heltid kom jag hem klockan fyra och kände mig som en urvriden skurtrasa, slängde mig på vardagsrumssoffan och sov tre-fyra timmar – innan jag orkade ta itu med förberedelserna för nästa dags undervisning.

För det femte: Lägger man så, som man gjort de senaste 15 åren, på lärarna alltfler uppgifter, allt från att lägga scheman till att städa klassrummen och dessutom sätter in alltfler i elever i varje klass, då kan man inte räkna med en god undervisning. Ingen normal människa klarar detta. Det går inte att ovanpå allt det där andra engagera sig ordentligt i 150 till 200 elever. Det kanske finns enstaka naturbegåvningar vad gäller undervisning och som dessutom utrustats med en ofantligt massa energi, men man kan inte bygga en skola som kräver enbart sådana lärare. Det är som att kräva att alla människor ska åka slalom som Ingmar Stenmark gjorde.

För detta har politiker, som skurit ner på resurserna till skolan och skurit bort en massa personal från denna, det totala ansvaret, inte lärarna.

Den individuella lönesättningen
Man ska heller inte glömma vad den individuella lönesättningen gör med somliga lärare. Det är, enligt ideologin, så att de bästa ska belönas extra, dels för att de är duktigare dels för att sporra andra att bli lika bra. Det låter ju bra men det är inte så individuella löner fungerar.

Dels handlar det i praktiken sällan om att belöna de verkligt duktiga lärarna utan om att de belönas som smörar för eller gillas av rektorn och det behöver inte ha ett dugg med deras undervisningsförmåga att göra. Dels tycker de som inte får lika mycket som en annan, eller som får lägre lönepåslag än de andra, att ”vad ska jag anstränga mig för, jag får ju inte betalt för det”, så tappar de sugen, och lärare med tappad sug blir inte några bra lärare. Med den individuella lönesättningen har man garanterat sig ett antal lärare som är mycket sämre än de skulle vara med det gamla reglerade lönesystemet.

Ett förfärligt program alltså, som TV borde skämmas över. När tänker TV göra en bra serie om den svenska skolan, en som tar upp problemen på ett allvarligt och hederligt sätt?

/Kerstin

Länk:
- Klass 9 A, Stora brister upptäcks, SVT 1
- Friskolan som kraschade, GP

Rekommenderad läsning:
Vinst går före kvalitet i skolan, Ett Hjärta Rött

Skola/utbildning&Språk10/11 01:01

Nu har jag sett även detta, i en dagstidning, en skribent som alltså skrev något i stil med “Dem bästa författarna skriver alltid….” Slår jag på Google får jag tack och lov bara 24 träffar, men nu vet jag att sådana här språkliga galenskaper har en tendens att sprida sig lika snabbt som smittsamma sjukdomar, så har det väl börjat kommer vi snart att få se det här överallt. Jag gissar på något tusental träffar om ett år.

Det är dystert nog när skribenter inte kan skilja mellan objekt och subjekt, utan skriver “de” (=subjektsform) och “dem” (=objektsform) lite hur som helst, vilket jag skrivit om tidigare på bloggen, i ett anfall av irritation över att jag numer läser alla dessa felanvändningar så ofta att jag börjar göra samma skrivfel själv framför relativpronominet “som”. Men när somliga nu inte ens kan skilja mellan det personliga pronominet “de” och den bestämda pluralartikeln “de”, då börjar det likna rena snurren.

Jfr: “de bästa författarna” (plural/flertal) med
“den bästa/bäste författaren” (singular/ental).
Här har vi “de” som pluralartikel, och då böjs “de” aldrig.

ex 2:
“det största huset”, (singular/ental),
“de största husen” (plural/flertal).
“den bästa boken” (singular/ental)
“de bästa böckerna” (plural/flertal).
Alltså ska det heta “De bästa författarna…”

“Dem kommer klockan fem”, är inte heller imponerande som språklig utsaga. Det ser man också titt som tätt numer. Men här är “de”, som det ska vara förstås, ett pronomen och pronomen böjs till all olycka. Då borde man försöka lära sig använda formerna rätt – om man nu inte är smart nog att alltid skriva “dom” när man inte kan reglerna och inte bryr sig om att lära sig dem. Varför envisas människor med att skriva som de inte kan?

Hallå Jan Bjöklund – här har du en chans att göra något. Se till att lärare lär sig de här språkreglerna och så att de sedan kan lära sina elever skriva rätt.

Det går ju an att läsa sådana här fel på bloggar och personliga hemsidor, men när det nu blir vanligare med fel av det här slaget även i våra tryckta tidningar, inte ens journalister som har språket som sitt viktigaste arbetsverktyg kan skriva korrekt, då är det lite ledsamt.

/Kerstin

Länk:
Låt mig spendera tid med att vara lite “språkpolistisk” igen, Motvallsbloggen 21/7 2009

Skola/utbildning08/10 13:31

Björklund har, får vi veta, fått ansvar för forskningen i landet. Det påminner om när kommuner började anställda förskollärare som rektorer för  gymnasierna i en tidigare omgång av sparnit.

Det lovar inte gott. Björklund är väldigt bra på att tycka och gör det ofta och högt, men fakta är han inte så noga med och verkar han inte ha någon respekt för. Statistik, som är en viktig faktor inom forskningen, verkar han inte heller veta något om.

Det är trots allt ingen dum idé att de som sätts att styra och ansvara för ett område har åtminstone rudimentära kunskaper om området.

Next Page »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster