Forskning/vetenskap&Infrastruktur&Miljövård&Teknik/teknologi15/11 01:25

När jag nu var inne på miljön, i förra inlägget, och vad våra styrande planerar åt oss, tycker jag att den här filmen kan passa, även om den inte handlar om fracking utan en annan energikälla. Den här kvinnan uttrycker precis vad jag känner:

Dr. Helen Caldicott – March 31, 2012 (Utlagd 25/4 2012)

Den som vill veta vad Helen Caldicot, som australiensiska förresten, talar om när hon uttalar sig om Hanford kan läsa om saken här.

Vill också tillägga att när hon är inne på att aggression och krigslust skulle vara en manlig biologiskt betingad åkomma så håller jag inte med henne. Den krigiskhet som amerikanska män uppvisar är kulturellt betingad och beror mer på den amerikanska macho- och hämndkulturen än på männens biologiskt betingade egenskaper. Vi behöver ju bara se till Hillary Clintons blodtörst för att övertygas om den saken.

/Kerstin

Länkar:
Nuke Power Plants Shut Down In Germany Generate Benefits, Countercurrents.org 13/11 2012

Forskning/vetenskap&Miljövård&Politik/ekonomi14/11 17:22

Sätter in den här filmen på grund av en artikel jag just läste på Nyhetsbankens hemsida. Detta är den optimistiska lösningen på framtidens olja- och gasbrist. Det är förfärliga konsekvenser vi ser framför oss. Ska vi tro på vad som sägs i den här filmen är metoden på väg in i Europa. Vill vi se den i Sverige?

Fracking Hell: The Untold Story (Link TV, utlagd 11/1 2011)

Detta är den sköna nya värld som Västvärldens eliter planerar för oss. Ju mer jag ser av eliternas planer för framtiden desto gladare känner jag mig för att jag har min framtid bakom mig.

Slå gärna på “fracking” på Google och läs mer om metoden på nätet.

/Kerstin

Länkar:
20 000 liter giftiga kemikalier ska hällas ut i det östgötska grundvattnet. cornucopia.se 14/11 2012
Stoppa Fracking (Fracturing) vid utvinning av skiffergas, LRF Östergötland
Svensk naturgas på export, P1 morgon 13/11 2012 (Anm: Lyssna gärna på experten Anna Nordling, som hävdar att om vatten i USA har förgiftats så har något gått fel. Vem betalar henne tro?)
U.S. the New Saudi Arabia? Peak Oilers Scoff, Aleklett’s Energy Mix 13/11 2012
Foot on the gas – lobbyists push for unregulated shale gas, Corporate Europe Observatory 7/11 2012(Citat: Unnoticed by the general public, one of the first European shale gas wells was drilled in Poland in 20091…..Avoiding a regulatory framework for shale gas at the EU level is at the top of the industry’s wish list. Backed up by their government, Polish Members of the European Parliament (MEPs) are trying to paint a rosy picture of shale gas development, hoping for more energy independence from Russia.)

Djur/natur&Internationell politik&Miljövård&Teknik/teknologi01/11 02:34

Globalism is the #1 Risk Facing Humanity (utlagd 25/10 2012)

Men, så här skulle inga företag bete sig om det bara fick frihet att göra som de ville och slapp alla regleringar, enligt nyliberal ideologi.

Nämn något område där dessa nyliberaler och libertarianer har fått rätt? Jag kan inte komma på ett enda.

Men jag vet hur de försvarar sig mot anklagelser av den här typen (för jo vi är många som har hört undanflykterna,): “Men, det där beror på att företagen inte har full frihet än, och att ekonomin inte är helt fri från skatter och regleringar.”

Vem inbillar sig att om företagen hade denna efterlysta frihet, då skulle alla företag börja städa upp efter sig istället för att förgifta världen och då skulle de sluta sprida gifter omkring sig. Då skulle deras styrelser och aktieägare inte tycka att vinstmaximering var så viktigt längre.

Man ska nog ha en intellektuell kapacitet något under en tvåårings för att tro på en sådan saga.

För att inte tala om att nyliberaler med sådana ursäkter som den ovan liknar företagsledningarna vid tvååringar i trotsåldern: “Får jag inte göra som jag vill, då djävlas jag – så det så!”

/Kerstin

Djur/natur&Miljövård&Politik/ekonomi&Teknik/teknologi30/10 13:13

Igår skrev jag i en bloggkommentar att det var risk för att vattennivån i New York skulle stiga 2-3 meter över den normala. Kommentaren finns inte på denna blogg, utan på en grannes (granne med landsbygdsmått, bara 6 mil från vårt torp). En del läsare känner säkert till den, den heter Cornucopia? – Evig tillväxt i en ändlig värld (1).

Jag hade fel i min kommentar. Det blev inte en stormflod med ett vattenstånd 2-3 meter över det normala, det blev drygt 4 meter. Ett antal tunnlar för biltrafik, lokaltåg och tunnelbana är nu fyllda med saltvatten och tidpunkten för när New Yorks lokaltrafik kan fungera normalt igen är ”oklar”. Jag gissar på tre veckor, och den gissningen är säkert också fel (2,3). Nu är situationen den att USA:s största stad, tillika världens finanscentrum, håller stängt idag, och kommer att gå på kryckor under en obestämd tid framöver. Man kan fundera på om detta kommer att påverka ”marknaderna” negativt eller kanske positivt?

Sedan verkar det som om USA håller på att fixa sig ett eget mini-fukushima (4). Vid kärnkraftverket Oyster Creek, inte långt från New York, stiger vattnet. Vattenståndet var i natt 6 fot, 180 cm, över normalt. Om det når 7 fot kan bassängen för utbränt kärnbränsle inte längre kylas normalt. Vid konstruktionen av kylsystemet har man nämligen inte förutsett att så här extrema väderhändelser inträffar, eller bara vart hundrade år, och då är ju sannolikheten väldigt liten. Men talesmannen för USA:s atomenergikommission lugnar allmänheten. När kylningen upphör har man hela 25 timmar på sig innan vattnet i bassängen börjar koka, och det ger operatörerna gott om tid för att vidta åtgärder. Den åtgärd som förutses är att ta brandslangar och spruta in vatten för att ersätta det vatten som kokar bort. Någon mer som minns bilderna från Fukushima, med brandkåren som försöker spruta in vatten för att kyla bassängen med utbränt kärnbränsle?

För övrigt kan jag rekommendera läsning av bloggen Cornucopia? Många intressanta inlägg om ekonomi – energi – ekologi, inklusive jordbruk. Men kommentarerna kan man inte lita på. Där uttrycks det många knepiga åsikter och en del kommentatorer har helt enkelt fel (5).

/Dan Gmark

Länkar:
1) Stormen Sandy stänger USA-börserna, Cornucopia? 29/10 2012
2) Worst Disaster in Subway’s History, Tracking the Storm 7:48 a.m., NY Times
3) Vatten forsar in på en tunnelbanestation via hisschaktet, bild från Port Authority NY&NJ 30/10 2012
4) Dangerous Water Levels at Nuclear Plant, Tracking the Storm 4:25 a.m., New York Times 30/10 2012
5) Sandy vs Gudrun, Cornucopia? 30/10 2010

Miljövård&Politik/ekonomi&Teknik/teknologi01/09 19:29

Den 29 augusti åkte allianspartiernas ledare tåg från Stockholm till Linköping för att fira att de hade lyckats hålla ihop i åtta år. För att få lite publicitet om denna viktiga händelse tillkännagav de samtidigt, att nu ska de ta itu med järnvägen, som ska få 55 miljarder ”extra”. Enligt regeringens promemoria innebär detta ”en kraftfull satsning för att skapa ett robust och modernt järnvägsnät för det tjugoförsta århundradet”. Det sägs vidare att satsningen ”skapar bättre förutsättningar för jobb och tillväxt”.

Naturligtvis svalde tidningar, radio och TV regeringens reklambudskap. Men när man tittar närmare på vad regeringens förslag innehåller, så handlar det om mycket prat och lite verkstad.

Till att börja med ska de nya banorna mellan Bollebygd och Mölnlycke i Västsverige (och mellan Järna och Linköping i Östsverige) inte påbörjas förrän år 2020 respektive 2017. De som blivit arbetslösa på grund av krisen i det västsvenska ”fordonsklustret” får vänta i åtta år på denna stimulans av arbetsmarknaden. De som nu pendlar in till Göteborg och tvingas sitta i bussar som fastnar i köer både morgon och eftermiddag får vänta i minst tolv år på att Boråsbanan ska kunna svälja några tåg till per dag. Något verkligt alternativ till bussarna blir inte järnvägen på denna sträcka förrän banan byggts ut till dubbelspår hela vägen. En sådan utbyggnad ska enligt regeringen bara ske om, och när, det finansiella läget tillåter.

Att utlova 35 miljarder till järnvägsbyggen, med start år 2017 är ett billigt sätt att ”investera för jobb och tillväxt”. Inga pengar behöver anslås nu, frågan om finansiering överlämnas till den regering som sitter efter nästa eller nästnästa val. Frågan är om det över huvud taget kan betraktas som ett löfte. Vem ska ställas till ansvar om man inte har börjat spränga för järnvägstunneln under Landvetters flygplats om åtta år? Vem ska pendlarna Borås – Göteborg ställa mot väggen om de inte får fler tåg år 2024?

Utom de 35 miljarderna till framtida järnvägsbyggen så utlovas 20 miljarder ”extra” till drift och underhåll. Med den summan ligger det till så här. För ett år sedan lade regeringen fram statsbudgeten för 2012 och där fanns också en prognos för några år framåt. Av denna framgick att man planerade för halverade investeringar i järnväg de närmaste åren, jämfört med nuläget. Järnvägs-Sverige gick naturligtvis i taket, alla insatta visste ju hur trängande behovet av ny räls, nya luftledningar och nya signalsystem var, för att inte tala om dubbelspår och utbyggnad av mötesstationer på överbelastade banor. Det såg helt enkelt ut som om regeringen planerade för en omfattande överflyttning av gods- och persontransporter till landsväg.
Den dåvarande infrastrukturministern fick verkligen några frågor om indragningen av investeringspengar, och hon hävdade då att kapacitets- och förseningsproblemen skulle lösas med klyftigare upplägg av tidtabellerna och differentiering (läs höjning) av banavgifterna. När en journalist frågade varför man inte kunde påbörja dubbelspårsutbyggnaden mellan Göteborg och Borås svarade hon: Vad ska göteborgarna göra i Borås?

Våren 2011 hade regeringen bett Trafikverket att utreda hur kapaciteten på järnvägsnätet skulle ökas, helst utan några nybyggda banor. Kapacitetsutredningen fick så småningom tilläggsdirektivet att utreda kapaciteten i hela det svenska transportsystemet, alltså inklusive vägar, sjöfart och flyg.

Nu är infrastrukturministern utbytt och Kapacitetsutredningen har redovisat vad den kommit fram till, med mycket övertygande kartor, tabeller och kalkyler. Beräkningarna visar, att för att järnvägsnätet ska fås att fungera som det var tänkt, så måste reinvesteringar på 88 miljarder göras under perioden fram till år 2025. Utredningen har också kommit fram till att om järnvägssystemet ska kunna ta hand om en fortsatt ökning av godstransporterna och persontrafiken så måste det omedelbart byggas nya spår på överbelastade linjer, främst kring Stockholm, Göteborg och Malmö.

När regeringens egen utredning kommit till sådana resultat kan frågan inte sopas under mattan längre. Man måste gå till beslut. I höstens budgetproposition kommer det alltså att stå att investeringarna i järnväg inte ska minskas, som det stod i senaste budgeten.. De ska höjas till den nivå som Trafikverket anser nödvändig för att inte järnvägen ska förfalla. Det är detta som regeringen kallar ”den största ökningen av järnvägsunderhållet någonsin”.

Någon omedelbar utbyggnad för att avlasta de överbelastade linjerna kring de stora städerna blir det alltså inte. Dessa byggprojekt skjuts fram så långt att det kommer att bli nödvändigt att bygga ett antal provisoriska lösningar för att t.ex. pendlingen in till Göteborg ska fungera. Däremot blir det, kan man läsa i slutet av regeringens promemoria, höjningar av banavgifterna. Att öka kostnaden för att resa och transportera gods med tåg kan kanske minska överbelastningen, men i stället kommer vi att få dyrare tågbiljetter och fler långtradare på vägarna.

Även om veckans nyhet om järnvägen inte är vad den synes vara så pekar den ändå på en förändring i regeringens inställning. Det som förut var omöjligt, att påbörja byggandet av Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm, tycks nu fullt möjligt, även om det inte kan ske de närmaste fem åren. Om oljepriset stiger lite till kanske byggstarten kan tidigareläggas? Järnvägsutredningarna för både Mölnlycke – Bollebygd och Järna – Linköping ligger färdiga sedan ett par år, linjesträckningen är fastställd. En handlingskraftig regering skulle kunna ge Trafikverket klartecken att gå vidare redan i år, och då skulle man kunna börja spränga för stationen under Landvetter flygplats 2014 i stället för 2020.

/Dan Gmark

Länkar:
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg. Promemoria från regeringskansliet 2012-08-29
Budgetpropositionen för 2012. Finansdepartementet 2011-09-20.
Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (sammanfattning av huvudrapporten, 48 sidor). Trafikverket 2012-04-27
Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (Remissversion, 272 sidor)
Det stora tågrånet, bok av Mikael Nyberg, Karneval förlag
Det Stora Tågrånet – hur den svenska järnvägen styckades upp och slutade fungera, Motvallsbloggen 16/12 2011
Det stora tågrånet 2 – om kostnaderna för avregleringen, konkurrensutsättningen och privatiseringen, Motvallsbloggen 20/12 2011

Miljövård&Politik/ekonomi&Politik/EU20/01 03:04

Det är verkligen eländigt i världen och ingenting just nu tyder på att det blir bättre, snarare tvärtom. Men här är ett optimistisk inlägg på Motvallsbloggen – för ovanlighetens skull (filmen är ganska lång):

John Perkins – The Secret History of the American Empire

Jag har haft den här inställningen, som Perkins förordar, under många år, men för sådär en 10-15 år sen tappade jag geisten, när jag såg att utvecklingen gick käpprätt åt skogen och i allt snabbare takt. Fast någonstans finns det nog kvar en liten kärna, ett hopp att människor ska vakna och inse hur lurade vi blivit de senaste 25 åren och fortfar att bli. Varför skriver jag annars en blogg?

Sen har han ju rätt, det är vi, massorna som har makten, om vi inser det och använder den.

Videon ovan är från 2009. Undrar om Perkins är lika optimistisk idag? För så här säger han 2010 om vad som ligger bakom ekonomiska kriser i världen, som ex. den grekiska idag:

The truth behind the Greek Economic Crisis

/Kerstin

Ej kategoriserad&Fackföreningar/företag&Infrastruktur&Miljövård&Politik/ekonomi&Teknik/teknologi16/12 19:50
boksida Den 21 februari 2010 skrev jag en artikel på denna blogg om orsakerna till ”snökaoset” på de svenska järnvägarna.(1) Rubriken ”En avreglerad och konkurrensutsatt snövinter” antyder vad jag ansåg låg bakom järnvägens vinterproblem. Detta blogginlägg, om snöplogloken som skrotades, bearbetade jag sedan till artiklar för några olika tidskrifter som visat intresse. En av de tidskriftsredaktörer som hörde av sig var Mikael Nyberg på Clarté. Rubriken på min artikel i Clarté blev ”Tågen står i marknadens spår”.(2)

Nu har Mikael Nyberg kommit ut med Det stora tågrånet, en bok där han samlat vad han kommit fram till efter ett års grundlig undersökning av den svenska järnvägssektorn. (Redan hösten 2010 skrev han en artikel i Aftonbladet med samma titel.)(3) I boken kartlägger han det mygel och det hemlighetsmakeri som möjliggjorde uppsplittringen av SJ och utförsäljningen av centrala delar av järnvägsverksamheten till riskkapitalbolag. Han jämför med andra samhällssektorer som utsatts för ”marknadsanpassning” och privatisering. Mikael Nyberg vidgar även perspektivet och ser på utvecklingen i marknadsliberala länder som USA och Storbritannien. Han jämför med Frankrike och Tyskland, där man har insett att spåren och tågen som rullar på dem är ett system, där en uppsplittring minskar effektiviteten och hotar säkerheten.

Vilka är då orsakerna till att så mycket blivit fel med den svenska järnvägen idag? Grundorsaken är att så många hade en övertro på Marknaden, på dess förmåga att allokera resurserna rätt, minimera byråkratin och att leverera just det som medborgarna behöver och vill ha. Inom det som var offentlig sektor skulle marknadskrafterna bringas att verka genom den frälsningslära som benämndes New Public Management. Offentliga verksamheter skulle enligt denna doktrin delas upp i smådelar, där chefen för varje del skulle ha ansvar för att budgeten för just denna del gick ihop, utan att behöva ta några ”ovidkommande hänsyn”. När en sådan uppdelning var gjord, kunde de små delarna lätt säljas ut.

Boken Det stora tågrånet är till stor del baserad på intervjuer med personer som arbetar inom de olika bitarna av den svenska järnvägen. Vi kan läsa om usel arbetsmiljö, om ständiga omorganisationer och slöseri med resurserna, framför allt de mänskliga. Intervjuerna med de män som var med och styckade och sålde ut SJ är också intressanta. De trodde nog att resultatet skulle bli en bättre järnväg till lägre kostnader. Nu har en del av dem kommit fram till att styckningen av SJ kanske inte var så lyckad. Citat: ”Vi öppnade bara marknaden, vi trodde att marknaden fixar det här. Men avreglering kräver väldigt mycket reglering. Vi var kanske lite naiva.”

Efter genomgången av alla fel och brister med det nuvarande sättet att sköta den del av infrastrukturen som är järnvägen, kommer Mikael Nyberg fram till att det inte går att fortsätta på den inslagna vägen. Radikala reformer måste till om vi ska ha en fungerande järnväg i framtiden, när brist på fossila bränslen och tvånget att minska utsläppen av växthusgaser gör järnvägen viktigare än någonsin. Så här lyder sammanfattningen av vad som måste göras:

”Tre saker är alldeles klara:
Vi tar oss inte ur klimatkrisen utan en planmässig omställning av samhället och dess transportsystem.
Vi avstyr inte kalabaliken i spåren utan en rekonstruktion av någon form av planhushållning inom järnvägen.
Vi behöver omfattande statliga investeringar i underhåll och ny kapacitet på spåren.”

Vi är ett antal personer som kommit fram till samma slutsatser. För att något ska ske måste emellertid politiker och andra beslutsfattare komma till samma insikt. Boken Det stora tågrånet skulle kunna bidra till detta. Jag rekommenderar den till alla som är intresserade av vad som händer med järnvägen, eller posten, apoteken, skolan, äldreomsorgen etc. Vi kan se samma mönster i många sektorer.

/Dan Gmark

Länkar:
(1) En avreglerad och konkurrensutsatt snövinter, Motvallsbloggen 21/2 2010
(2) Tågen står i marknadens spår, Dan Gunnemark, Clarté 23/7 2010
(3) Det stora tågrånet, Mikael Nyberg, Aftonbladet 28/9 2010
- Det stora Tågrånet, en utförlig presentation på Karneval förlag (halva priset 160 kr för den som beställer boken före jul)
- Vinsten först! Carl Tham recenserar, Aftonbladet 9/11 2011

Alliansfusk/lögner&Djur/natur&Miljövård07/11 21:03

I november förra året skrev vi om hur regeringen och jordbruksverket hotade att stoppa odlingen av ovanliga men värdefulla sorter av grönsaker genom att lägga nya avgifter på de små företag som säljer fröerna till dessa köksväxter (1).

Nu gör Landsbygdsdepartementet, med landsbygdsminister Eskil Erlandsson, och Jordbruksverket ett nytt försök att kväva handeln med de köksväxtsorter som inte ägs av de stora multinationella utsädes- och kemiföretagen. Den här gången använder Reinfeldt och hans regering en annan, men lika ”smart”, metod att få stopp på odling som inte storbolagen kan tjäna pengar på. Precis som förra året har man försökt genomföra förändringen under största möjliga tystnad och med minsta möjliga tillfälle för sakkunniga personer att få inflytande på besluten.

Så här har man gått till väga: Enligt den Avgiftsförordning som regeringen infört ska de avgifter som företag betalar till en myndighet för t.ex. tillsyn ”täcka verksamhetens omkostnader fullt ut”. Den första april (!) i år infördes en förändring i förordningen, som går ut på att regeringen kan ge myndigheten tillstånd att höja avgifterna för att kompensera att verksamheten tidigare har gått med förlust. Under åren 2007 – 2010 gick Jordbruksverkets frökontrollverksamhet verkligen med förlust, bl.a. beroende på kostnader för omorganisation i samband med nedläggningen av Statens Utsädeskontroll. Under sommaren bestämde regeringen och jordbruksverket, utan att tala med de företag som berördes, att småföretagen i fröbranschen retroaktivt skulle betala jordbruksverkets underskott.

Det praktiska resultatet blir att de små fröföretagen måste betala cirka tre gånger mer för tillsynen än tidigare. T.ex. Runåbergs fröer, minst 110 000 per år i kontrollavgift. Lindbloms frö, minst 140 000 (2). Men det stora fröföretaget Nelson Garden, med en omsättning på 275 miljoner, behöver inte betala något alls. De har nämligen flyttat sin verksamhet med fröförpackning till Lettland, där myndigheterna vill stödja jordbruket, även det småskaliga (3).

Hur gick det då med de höjda avgifterna för registrering av frösorter, som vi skrev om för ett år sedan? Jo, efter en mängd protester från olika håll, och en del publicitet i media, så backade jordbruksverket och sänkte avgifterna. Landsbygdsdepartementet reagerade också, om än med en viss fördröjning. I juli i år undertecknade nämligen Eskil Erlandsson ett brev till EU-kommissionen där departementet ber att ”ovanliga sorter” av köksväxter ska vara undantagna från registreringskravet (4). Alltså precis det krav som vi odlare och de små fröfirmorna framförde i november 2010.

Men under tiden har registreringskravet trätt i kraft, vilket gjort att det finns färre sorter att välja bland, för oss som letar efter någon speciell sort som ska fungera under de särskilda odlingsbetingelser som vi har i våra egna trädgårdar (5). Och i augusti utfärdade Jordbruksverket denna nya föreskrift om kraftigt höjda avgifter för frökontrollen.

Vi tror inte att landsbygdsminister Eskil Erlandsson menar allvar när han talar om vikten av biologisk mångfald och ”att understödja intresset för odling”(4). Om man ser till vad regeringen gör så är det bara de multinationella kemi- och utsädeskoncernerna som ska understödjas.

/Dan Gmark

Länkar:

1) Jordbruksverket vill inte ha någon mångfald – eller konsten att utrota gamla och uppskattade köksväxtsorter, Motvallsbloggen 7/11 2010
2) Jordbruksverket agerar mot den självständiga svenska fröhandeln
Leif Lindblom, Lindbloms Frö

3) Regimen trefaldigar avgifterna för ovanliga köksfröer, Cornucopia
4) Eskil Erlandsson kräver undantag för fröer, Pressmeddelande  från Regeringskansliet 15/7 2011
5) EU:s sortlistor för köksväxtfröer, Runåberg om hur regelsystemet ser ut efter den 1 januari 2011
- Jordbruksverket klantar till det igen, Flute-tankar 2011-11-07
- Supermiljöbloggen 2011-11-05
- Går solen ner över Svenska fröföretag? Lena Israelsson i Allt om Trädgård 2011-10-18
- Nya kontrollavgifter hotar den ekologiska odlingen, pressmeddelande från FOBO, Förbundet för organisk-biologisk odling 2011-10-18

Internationell politik&Miljövård19/04 15:04

Man inte låta bli att undra hur det står till inuti huvudena på dem som styr världens öden. Nu har vi, av allt att döma, nått peak oil och alla borde då dra slutsatsen att vi måste börja spara på oljan, inte använda den på totalt onödigt skräp. Än mindre begripligt är att man använder mängder av denna vara för att föra krig, tillverka bomflygplan, bomber och annan krigsmateriel, bomba, mörda och förstöra bostäder och infrastruktur runtom på jorden.

På siten Project Sencored läser  jag att USA:s krigsmakt är den värsta av alla miljöförstörare:

The US military is responsible for the most egregious and widespread pollution of the planet, yet this information and accompanying documentation goes almost entirely unreported.

While official accounts put US military usage at 320,000 barrels of oil a day, that does not include fuel consumed by contractors, in leased or private facilities, or in the production of weapons. The US military is a major contributor of carbon dioxide, a greenhouse gas that most scientists believe is to blame for climate change. Steve Kretzmann, director of Oil Change International, reports, “The Iraq war was responsible for at least 141 million metric tons of carbon dioxide equivalent (MMTCO2e) from March 2003 through December 2007. . . . That war emits more than 60 percent that of all countries. . . . This information is not readily available . . . because military emissions abroad are exempt from national reporting requirements under US law and the UN Framework Convention on Climate Change. (1)

(min översättning: USA:s armé är ansvarig för det mest flagranta och omfattande förgiftning av planeten, men informationen, och dokumenten om detta, förblir nästan totalt icke-rapporterade.

Officiella beräkningar av USA:s militära användning uppgår till 320.000 fat olja/dag och det inkluderar inte bränslet som används av contrakterade militärer, inhyrda eller privat utrustning eller produktionen av vapen. USA:s militär bidrar med den största utsläppen av koldioxid, den växthusgas som forskare tror förorsakar klimatförändringen. Steve Kretzman, chefsredaktören för Oil Change International, rapporterar, ”Irakkriget förorsakade åtminstone 142 milljoner ton koldioxidekvivalenter (MMTO2e) från mars 2003 till och med december 2007…Detta krig släppte ut  mer än 60% av vad alla länder tillsammans släppte ut….Denna information är inte lätt att finna… därför att militära utsläpp utomlands undantas från kraven i amerikansk lag om redovisning och FN:s Konvention om Klimatförändring.)

Detta ofantliga slöseri med resurser får inte diskuteras, sägs vidare i artikeln:

During the Kyoto Accords negotiations in December 1997, the US demanded as a provision of signing that any and all of its military operations worldwide, including operations in participation with the UN and NATO, be exempted from measurement or reductions. After attaining this concession, the Bush administration then refused to sign the accords and the US Congress passed an explicit provision guaranteeing the US military exemption from any energy reduction or measurement. (1)

(min översättning: Under Kyotoförhandlingarna i december 1997 krävde USA, för att skriva under överenskommelsen, att alla dess militära operationer världen runt, inklusive FN- och Nato-operationer, skulle undantas från mätning och reduktion. Efter att ha uppnått detta medgivande vägrade Bush-administrationen att skriva under de överenskommelserna och USA:s kongress godkände en stadga som garanterade att USA:s militär undantogs från alla krav på energimätning eller energireduktion.)

Även under Obama fortsätter dessa villkor att gälla. Militären står för 80% av den federala energianvändningen.

Detta ofantliga slöseri med en ändlig resurs är dessutom bara en del av den miljöförstörelse som USA:s militära aktiviteter förorsakar:

As it stands, the Department of Defense is the largest polluter in the world, producing more hazardous waste than the five largest US chemical companies combined. Depleted uranium, petroleum, oil, pesticides, defoliant agents such as Agent Orange, and lead, along with vast amounts of radiation from weaponry produced, tested, and used, are just some of the pollutants with which the US military is contaminating the environment. (1)

(min översättning: Som det nu är är Försvarsministeriet den värsta förorenaren i välden. Man producerar mer farligt avfall än USA:s fem största kemiföretag tillsammans. Utarmat uran, råolja, olja, pesticider, avlövningsmedel som Agent Orange, och bly, tillsammans med stora mängder radioaktivitet från produktion, testande och användande av vapen, bara några exempel på gifter (förorenare) som USA:s militär kontaminerar miljön med.)

Och just nu håller USA på att bygga upp en ny militärbas i Guam, för att kunna kontrollera Asien. Det är basen på Okinawa som flyttas dit, vilket kommer att leda till att ännu mer föroreningar sprids.

Hur somliga kan beundra och se upp till den stat, som utan jämförelse förstör planeten mest, är obegripligt. Hur media kan tiga om det här är möjligen inte helt obegripligt men det är mer än sorgligt.

Våra egna senaste regeringar och riksdagar har dessutom beslutat att Sverige ska bli en pendang till denna miljföstörande stat av megaformat och bidra med mer utsläpp genom vårt deltagande i det ena nykoloniala projektet efter det andra.

Ovanpå denna fullkomligt vanvettiga användning av olja, den resurs som vi börjar se slutet på, fraktar man alltmer runt jorden, alldeles i onödan, och tillverkar allt fler plastprylar som vi inte behöver.

Vill inga människor idag att deras  barn och barnbarn ska kunna leva drägliga liv på den enda jord vi har? Det verkar inte så.

Så nej, världens styrs inte av några visa män. Ibland känns det som om den styrs av rena monster och vi, som tillåter dem att fortsätta förgifta planeten och allt liv på den, vi är inte fria från ansvar.

/Kerstin

Länk:
2. US Department of Defense is the Worst Polluter on the Planet, Project Censored

Ideologier/propaganda&Miljövård&Politik/ekonomi&Teknik/teknologi14/03 14:40

Japan är idag ett hårt drabbat land. Först kom en jordbävning, den kraftigaste som landet upplevt sedan mätningarna startade för 140 år sedan. Omedelbart efter jordbävningen slog en tsunami in över kusten och utplånade hela samhällen. Detta förorsakade haverier i flera kärnkraftverk. Vi vet ännu inte hur omfattande de blir.

Idag är läget att tre kärnkraftreaktorer är så förstörda att de inte mer kommer att kunna användas. Ytterligare sju reaktorer har problem med sina kylsystem. Vi vet också att ett antal människor (siffrorna varierar mellan 3 och 160) har utsatts för doser av radioaktiv strålning långt utöver vad som betraktas som ofarligt för hälsan.

Sådana  nyheter om kärnkraftverk oroar politiker runtom i världen. Besluten att livstidsförlänga de tyska kärnkraftverken och att ersätta de schweiziska med nya tycks vara på väg att omprövas. Men den svenska kärnkraftlobbyn går till motattack. Vi får höra att det är oförskämt att tala om kärnkraftproblem när det är tiotusentals döda i jordbävningen och tsunamin. Vi läser att vi kan vara helt trygga i Sverige, för i Sverige finns ju varken jordbävningar eller tsunamivågor.

Men våra svenska kärnreaktorer har samma grundläggande svaghet som de japanska. De har också dieselgeneratorer som måste fungera om reaktorn snabbstoppas. De svenska reaktorerna fungerar på samma sätt, med ”restvärme” som måste tas om hand och ett kylsystem som måste fungera för att härden inte ska börja smälta. Eftersom vi har samma system för reservkraft i Sverige så kan samma typ av olycka inträffa här när en kärnreaktor måste snabbstoppas.

I juli 2006 inträffade ett elfel på Forsmark 1 vilket gjorde att reaktorn snabbstoppades. Automatiken, som skulle starta dieselgeneratorerna, fungerade inte som den skulle. Endast två av de fyra generatorerna startade. Batteribackupen var utslagen. I kontrollrummet blev förvirringen stor, när instrument och datorer inte fungerade som de skulle. Efter 23 minuter lyckades en klyftig tekniker starta de återstående dieselgeneratorerna manuellt. Vi kan konstatera att Forsmark 1 var mycket nära att hamna i samma situation som de olycksdrabbade japanska kärnreaktorerna.

Händelsen i Forsmark är klassad som en olycka/incident av magnituden 2 på INES-skalan. Harrisburg/Three Mile Island var av magnituden 5. Tjernobyl är av den högsta magnituden, 7. Än så länge har ingen av de japanska olyckorna/incidenterna klassats högre än 4, men de japanska kärnkraftolyckorna pågår fortfarande. Enligt Der Spiegel är det nu reaktor 2 i kärnkraftverket Fukushima 1 som löper störst risk för en total härdsmälta.

/ Dan Gmark

Tillägg den 15 mars kl 13.50:
Erik Berg har på sin blogg Approximation den bästa text jag hittills har läst om kärnkraftkatastrofen i Japan och de slutsatser som bör dras av denna.
Han har tidigare skrivit en utmärkt genomgång av vad som egentligen hände i Forsmark i juli 2006.
/Dan Gmark

Länkar:
– Sju reaktorer har kylproblem, NyTeknik
- Kärnkraftverket i Forsmark, Wikipedia
- Katastrophe in Fukushima, Der Spiegel
- Slutet på atomåldern, Lena Sommestad

Och den internationella kärnkraftlobbyn har gått till motattack:
- This is Our Generation’s Three Mile Island – Lets Not Screw it Up, Depleted Cranium

Next Page »


Motvallsbloggen
lades ut 10/2 2005

Webmaster