Lyssnade på Tendens idag på eftermiddagen. Programmet handlade om de amerikanska soldater som kommer hem från alla dessa amerikanska krig, världen över, och som drabbas av allvarlig PTS (posttraumatisk stress) och hur illa de mår, samt hur ett inte ringa antal av dem tar livet av sig för att de inte orkar leva med sig själva och sina minnen.

SÃ¥ vad gör man i USA för att rÃ¥da bot pÃ¥ problemet att mÃ¥nga ex-soldater aldrig kan Ã¥teranpassas till samhället efter sina vidriga insatser och/eller upplevelser i USA:s kolonialkrig? Jo, läkemedelsindustrin forskar för att försöka fÃ¥ fram piller som gör att de glömmer sina ”obehagliga” minnen!

Målsättningen alltså: Skicka ut grabbarna att mörda och bete sig vidrigt mot människor i andra länder och stoppa sedan i dem piller som gör att de inte kommer ihåg vad de har gjort!

Hur skulle det vara att istället låta bli att skicka ut en massa unga män för att mörda för Halliburton, Chevron, Exxon Mobile m.fl. andra stora amerikanska företag?

Tillägg kl. 17.00:
Social kontra biologisk ingenjörskonst
MÃ¥nga är de som har skällt pÃ¥ den ”social ingenjörskonsten” där det handlade om att skapa sÃ¥ goda sociala och materiella förhÃ¥llanden för människor att de mÃ¥dde bra. Nu är vi, som jag skrivit om tidigare pÃ¥ bloggen, istället djup inne i den ”biologiska ingenjörskonsten” som handlar om att pÃ¥ biokemisk väg fÃ¥ människor att stÃ¥ ut med odrägliga omständigheter och levnadsförhÃ¥llandena, varvid man inte behöver bry sig om omständigheterna. Jag vet vilken typ av ingenjörskonst jag föredrar.

Länk:
– Glömska pÃ¥ beställning, Hustrun till en krigsveteran berättar, Tendens, P1
– Glömska pÃ¥ beställning, Tendens, P1

Idag vill jag gratulera Jenny Westerstrand som har fÃ¥tt Roks utmärkelse ”Ã…rets kvinnogärning” pÃ¥ grund av att ”hon har bidragit till att synliggöra och pÃ¥verka den verklighet som mäns vÃ¥ld mot kvinnor utgör. SÃ¥ här lyder motveringen:

I sitt långvariga akademiska arbete har hon stridit hårt för kvinnor som är utsatta för prostitution/sexhandel. Hösten 2008 lade hon fram sin avhandling Mellan mäns händer. Kvinnors rättssubjektivitet, internationell rätt och diskurser om prostitution och trafficking. Avhandlingen utgör ett stort och viktigt led i en angelägen forskningsgren, och får förhoppningsvis vägande betydelse för såväl lagstiftare som den enskilda kvinnan.

Jag hoppas att Jenny inte ska mattas i denna kamp. Även om det ser mörkt ut just nu så måste kampen fortsätta. Den har pågått i omkring 150 år och nu behövs den mer än på femtio år.

Länkar:
– Ã…rets kvinnogärning tilldelas Jenny Westerstrand, Roks
– Jenny Westerstrands blogg

Ibland blir man glad. Det blev jag när jag idag hörde Cecilia Uddén, Godmorgon Världen, rapportera från en husrivning i östra Jerusalem, området som palestinierna skulle ha enligt överenskommelsen om Israels upprättande 1948, om jag inte är helt felunderrättad. En palestinsk familj hade just fått sin bostad riven. Huset var byggt utan byggnadstillstånd, av den enkla anledningen att palestinier i praktiken aldrig får byggnadstillstånd någonstans. Detta är förstås sorgligt och knappast anledningen till min känsla av glädje, tvärtom, men även i det sorgliga finner man ibland källor till glädje. Det är nu heller ingenting nytt att Israeliska staten och militären river palestinska hem. Det har de sysslat med sedan 1948, och att försöka sopa igen alla historiska spår av de palestinska byar de rivit och fördrivit palestinierna från.

Nej, det som gjorde mig glad var att höra den israeliske rabbinen Arik Ascherman, medlem i organisationen ”Rabbiner för mänskliga rättigheter”. Han var med och protesterade mot rivningen och hans utläggning om vad hans religion sade honom gjorde mig sÃ¥ otroligt glad. Det är alltsÃ¥ ställt utom alla tvivel att även judar tolkar sin religion olika och att det ocksÃ¥ i staten Israel finns rabbiner som anser att den judiska tron bjuder judarna att ”hela (här= läka) världen och att alla människor mÃ¥ste hjälpas Ã¥t att göra det”. ”Människor”, sade han, ”är sÃ¥ mycket viktigare än stenar och arkeologi”.

Det var en lisa för själen att höra en israelisk rabbin kritisera rivningarna av palestinska hem i östra Jerusalem, trots att man anser att kung David bodde där en gång och att hans trädgårdar låg där. Det var också en lättnad att höra rabbinen förklara att han inte stödde de religiöst fanatiska judar som nu planerar att skapa ytterligare bosättningar i området. Vore jag religiös skulle jag utbrista: Gud vare med dig Arik Ascherman. Som det nu är, icke troende som jag är, sänder jag honom bara en tacksamhetens tanke och hoppas att han inte tröttas i sin kamp för mänsklighet och omsorg över alla gränser, även över religionsgränserna.

Visst, vi som är kritiska till statens Israels agerande gentemot palestinierna har ju alltid vetat att alla judar inte är likadana, lika lite som alla kristna är det, eller alla muslimer. Somliga av dem, som försvarar staten Israel och som beskyller oss, som är kritiska till Israels agerande gentemot palestinierna, för att vara antisemiter, tycks däremot utgå från att alla med samma religion är precis likadana. Det var därmed så innerligt skönt att i radion få höra en av de israeliska rabbiner som inte tolkar sin religion som att den ger de israeliska judarna, eller staten Israel, rätten att bete sig hur som helst mot icke-judar, spotta på dem, mörda dem, riva deras hem och fördriva dem. Det kändes djupt befriande att få uppleva att man delar sin åsikt med en del av de rabbiner som bor i Israel.

Tack Cecilia Uddén för din rapport från östra Jerusalem.

Länk:
– Cecilia Udén om en rivning av ett palestinskt hus i östra Jerusalem, God morgon Värden, SR
– arik w. ascherman
– Vem är supermakt här egentligen? Klas Sandberg, Vindskupan
– Gunnar Hökmark är en skam för Sverige, Pierre Gilly

Ytterligare ett ”mÃ¥ste-läsa”: Klas Sandberg skriver om hur det är i Gaza nu. Inget stort bombardemang längre, bara det ”vanliga stilla vardagsdödandet” av palestinier, som försöker försörja sig pÃ¥ sina Ã¥krar.

Man får nästan tarmvred när man läser om Israels fruktansvärda och ständigt pågående brott mot palestinierna, i varje fall känns det som man får det.

Länkar:
– Blowing Away Palestinians with Remote Control Guns, Live Leak
– No to the reconstruction of Gaza, Jerusalem Post
– Reconstruct Gaza? A Likud adviser says ’No, ’Just World News’ with Helena Cobban’
Tack Klas Sandberg för länkarna.

Om man vill läsa lite om hur Islands finanskris uppkom kan man göra det i Vanity Fair, som har en artikel om saken, Wall Street on the Tundra. Om hela eländet inte vore så sorgligt skulle man skratta gott när man läser artikeln. Den handlar om hur unga optimistiska och totalt okunniga ekonomer drev Island mot ruinens brant efter att politikerna, i Milton Friedmans anda, släppte på regleringarna.

Det gick alltså inte så bra som den kunnig och omdömesgille Johan Norberg trodde då han tog Island som exempel på hur bra allting blir bara man avreglerar finansmarknaden. Han hävdar dock fortfarande att krisen orsakats av för lite avreglering, så jag undrar vilken reglering han anser att Islands regering glömde att lyfta, och varför han inte insåg detta misstag tidigare?

Länk till andra som skriver om krisen:
– Finanskrisen och nationalekonomins misslyckande, EKONOMIKOMMENTARER

Somligt kan ses från ett flygplan som man inte ser när man befinner sig på marken. Somligt kan ses från en satellit som man inte kan se från ett flygplan. Somligt måste man dessutom tänka till för att se t.o.m. från satelliten.

Ett ”mÃ¥ste-läsa” för alla som är intresserade av de stora dragen i dagens ekonomiska kris: Mikael Nybergs artikel DET KOMMER INGEN SKÄNK FRÃ…N OVAN .

Det går definitivt för långt, när tom SvD:s ledarblogg för en ren förtalskampanj mot bloggaren Jinge, för hans konsekventa och välgrundade kritik av Israels politik gentemot palestinierna, en kritik som många människor idag delar med Jinge. För att inte tala om att SvD:s ledarblogg smutskastar alla dem som besöker och läser Jinges blogg. När man dessutom anklagar Lars Ohly, för att vara antisemit för att han säger att han läser Jinges blogg, så anklagar man samtidigt varje besökare på Jinges blogg för att vara en sådan.

Vi är många som, med Jinge, anser att alla människor har samma människovärde och att alla därför ska dömas/bedömas efter samma måttstock.
Vi är många som anser att det inte finns något folk som står över alla andra folk, inte finns någon stat som står över alla andra stater.
Vi är många som anser att det inte finns någon stat som är okritiserbar oavsett vad den gör.
Vi är många som anser att de stater som bryter mot FN:s resolutioner och som återkommande angriper och dödar oskyldiga människor och fördriver dem från deras hem, är värda stark kritik alldeles oavsett vilken hudfärg de i dessa stater boende har eller vilken religion de omfattar.

När således staten Israel fördriver, trakasserar, mördar och bombar ihjäl människor vars enda brott är att de har bott i och odlat ett område i Mellersta Östern sedan flera årtusenden, då anser vi oss vara i vår fulla rätt att kritisera staten Israel, dess ledare, för detta, precis som vi anser oss ha rätt att kritisera USA:s ledare när de attackerar, mördar och bombar oskyldiga irakier eller afghaner, eller afrikanska ledare, som Mugabe m.fl. som attackerar och mördar andra afrikaner osv. osv.

En sÃ¥dan här smutsig kampanj, som nu förs, av Israel och dess fanatiska försvarare, är med stor sannolikhet kontraproduktiv dessutom. Om man definierar begreppet ”antisemitism” sÃ¥ att varje kritik som framförs mot Israels politik (vilket är nÃ¥got helt annat än att kritisera eller skuldbelägga alla världens judar för denna politik) är liktydig med ”antisemitism” riskerar man att alltfler till slut säger att ”OK, dÃ¥ är jag väl antisemit dÃ¥”. Om eller när detta inträffar kommer begreppet att förlora den negativa laddning som det haft sedan slutet av andra världskriget och allt färre kommer sÃ¥ smÃ¥ningom att skämmas för att kalla sig ”antisemit”. Det är en mycket riskabel utveckling om sÃ¥ sker för därifrÃ¥n till en ökning av verklig antisemitism är steget inte lÃ¥ngt. Jag är rädd att de styrande i Israel egentligen inte har nÃ¥got emot en sÃ¥dan utveckling i USA och i Europa men judar i dessa omrÃ¥den, som inte längtar efter att flytta till Israel, har all anledning att frukta eller oroa sig för en sÃ¥dan utveckling.

Vore jag icke-israelisk troende jude idag skulle jag be skaparen bevara mig frÃ¥n mina vänner. Vore jag icke-israelisk sekulariserad jude skulle jag ställa mig starkt kritisk till detta onyanserade och fullkomligt urskillningslösa användande av epitetet ”antisemit”. Vore jag ledarbloggare pÃ¥ SvD skulle jag tänka om.

Länkar:
– Men vi vill ju ha svar om favvobloggen, SvD
– Jinges blogg