Det är onekligen intressant att konstatera hur olika vänstern har reagerat på Natos ingripande i Libyen. World Socialist Web Site, Fjärde Internationalens engelskspråkiga site, är mycket kritisk till Natos angrepp på Libyen. Där skriver man 3/10 2011 bl.a. följande om Libyen:

There is a definite parallel between the situation in Sirte and the brutal US offensive in the Iraqi city of Fallujah during November-December 2004. About 10,000 US troops and marines levelled the city of 250,000 people, indiscriminately bombing homes, factories and mosques. The operation was intended to crush the Sunni insurgency against the illegal occupation by terrorising the entire Iraqi people. As is now the case in Sirte, the fighting in Fallujah was less a war or battle than it was an outright massacre, with a vastly outnumbered and lightly armed group of resistance fighters overcome by the world’s most destructive and technologically advanced ground and air forces.

(min översättning: Det föreligger en definitiv parallell mellan situationen i Sirte och den brutala USA-offensiven i den irakiska staten Falludja under november-december 2004. Omkring 10.000 USA-soldater och marinsoldater slog ut staden med 250.000 invånare genom att utan urskillning bomba bostäder, fabriker och moskéer. Operationen syftade till att krossa sunniupproret mot den illegala ockupationen genom att terrorisera hela det irakiska folket. Som fallet är nu i Sirte, var kampen i Falludja mindre ett krig eller ett slag än en regelrätt massaker, där en tämligen liten och klent beväpnad moståndsstyrka slogs ner av världens mest destruktiva och teknologiskt avancerade mark- och luftstyrkor. (1))

I artikeln konstateras vidare att:

NATO’s conduct of the war in Libya during what appears to be its final stages is also undoubtedly intended to send a signal to governments throughout the Middle East and internationally. In March, Sarkozy made this clear in no uncertain terms, declaring: “Every ruler should understand, and especially every Arab ruler should understand, that the reaction of the international community and of Europe will from this moment on each time be the same.” (1)

(min översättning: Natos aktion i Libyen, under vad som förefaller var dess slutfas, är också och otvivelaktigt ämnad att sända signaler till regeringar i Mellersta Östern och internationellt. I mars klargjorde Sarkozy detta i fullständigt tydliga ordalag när han deklarerade att:”Varje ledare skulle förstå, och speciellt varje arabledare, att reaktionen från det internationella samfundet och från Europa kommer från och med nu och varje gång att bli densamma.” )

I en annan artikel på samma site kan vi, apropå att Jalil nyligen utlyste ett tvådagars eld-upphör i Sirte för att ge civila en chans att lämna staden, läsa:

Having supposedly given time for civilians to flee, all those left in the city will be regarded as legitimate targets by NTC fighters.

A similar campaign was waged in the lead up to the US assault of the Iraqi city of Fallujah in November-December 2004. After demanding that civilians flee, the commanders of the 10,000 US troops and marines who invaded the city regarded everyone still there, especially men, as justifiable targets. The entire urban centre became a free-fire zone, while civilian buildings were systematically levelled as a means of killing snipers and other anti-occupation fighters. Similarly in Sirte, snipers have played an important role in pushing TNC militia out of the city centre.

Those left in Sirte include the most vulnerable layers of the population. One fleeing resident told the BBC that “those left behind were either too badly injured to leave, or lacked cars and petrol.” Petrol reportedly costs 600 dinars, or about $450, for 20 litres. Mohammed Dahab, a 30-year-old engineer who was born in Sudan but has lived in Sirte since he was 5, told Spiegel Online: “The only ones left are the poor, including many African foreigners.” (2)

(min översättning: Genom att ge civila en chans att fly, kommer alla som är kvar i staden därefter att betraktas som legitima mål för NTC-styrkorna.

En liknande kampanj utlystes under inledningen till USA:s angrepp på den irakiska staden Faludja i november-december 2004. Efter en uppmaning till civila att fly, betraktade de 10.000-hövdade USA styrkan och marinsoldaterna, som invaderade stan, alla som var kvar där, speciellt män, som legitima mål. Hela stadens centrum blev en zon för fritt skjutande medan civila byggnader attackerades med målsättningen att döda alla krypskyttar och andra anti-ockupationskämpar. På samma sätt har krypskyttar i Sirte spelat en viktig roll för att driva ut TNC-milisen ur stadens centrum.

Bland dem som är kvar i Sirte finns de mest utsatta lagren av populationen. En flyende invånare berättade för BBC att ”de som fanns kvar var endera för illa skadade för att kunna lämna staden eller saknade bilar eller bensin.”  Bensin, rapporteras det, kostar 600 dinarer, eller omkring 450 dollar för 20 liter. Mohammed Dahab, en 30-årig ingenjör som är född i Sudan men har bott i Sirte sedan han var fem år, berättade för Speigel Online: ”De enda som är kvar är de fattiga, inklusive många afrikanska utlänningar.”)

Från andra håll rapporteras att ett stort antal svarta flydde till Sirte under den etniska rensningen av Tawerga, staden som rebellerna beslutat sig för att utradera totalt därför att den huvudsakligen befolkades av svarta. För dessa, men även för andra, de som står på ”rebellernas” listor över vilka som uttryckt stöd för Ghadafi, är det förenat med livsfara att försöka lämna staden eftersom rebellerna kontrollerar alla som lämnar staden och griper alla som de anser vara fientligt inställda mot dem eller mot TNC. Dessutom riskerar flyende att bli beskjutna eftersom båda sidor beskjuter varandra.

Går man till olika artiklar och TV-reportage i den engelskspråkiga världen får vi ofta motsägande information. Där kan vi läsa eller höra hur flyktingar från Sirte säger att de aldrig har stött Ghadafi, och andra, mestadels anonyma personer, som menar att de gör just det, och somliga som säger sig bara vara emot Natos inblandning i Libyens affärer.

Vad ska man då tro? Det är inte lätt att veta men vi kan nog ta för givet att de flesta som flyr inte är beredda att säga att de stödjer Ghadafi, även om de gör det, eftersom det kan kosta dem livet när de kontrolleras av de belägrande rebellstyrkorna. Hur många som stödjer honom kan vi däremot inte veta och det var Nato-makterna inte beredda att ens försöka ta redan på  innan de erkände NTC och började bomba Libyen för att bereda rebellkrigarna väg och möjlighet att kontrollera landet, trots försök från både Ghadafi och AU (Afrikanska  Unionen) att lösa problemet på ett fredligare sätt. Det hade högst sannolikt gått att få Ghadafi med på att det anordnades allmänna val med internationell kontroll.

Vad vi ser i Libyen är alltså en Nato-operation för att få kontroll över Libyen, dess olja och dess politik, och också för att få en bas utifrån vilken de (US-AFRICOM) kan angripa eller ingripa i andra afrikanska stater och skaffa sig ett politiskt och ekonomiskt grepp om hela Afrika. Angreppet har ingenting med humanitet eller räddande av civila att göra. Nato struntar totalt i civila i de länder man vill skaffa sig kontroll över. Detta har vi sett överallt i världen där befolkningar har motsatt sig att bli styrda från USA, som i praktiken styr Nato liksom FN.

/Kerstin

Tillägg kl 19.10:
Ryssland och Kina använde sig av sina veton mot försöken att införa FN-stödda sanktioner mot Syrien, sådana som brukar vara upptakten till rent militära angrepp. Åtminstone Rysslands veto var förväntat från min sida, med tanke på att Rysslands enda marinbas vid medlelhavet finns i Syrien. Irritationen från Nato-makternas sida blev stor.

2.700 människor beräknas ha dött i Syrien pga upproren, säger man på Ekots hemsidad, vilket givetvis är en tragedi. Det kan dock, säger jag, jämföras med de mellan 30-50.000 som dött, och många fler som skadats, pga av Natos bombningar i Libyen och Natos stöd till de s.k. rebellerna (TNC).

Länkar:
1) The slaughter in Sirte, Patrick O’Connor, World Socialist Web Site 3/19 2011
2) NATO assault on Sirte inflicts more Libyan civilian casualties,  Patrick O’Connor , World Socialist Web Site 4/10 20110
- Om konsten att missbruka Trotskij-citat, Martin Fahlgren, Socialistiskt Alternativ 30/9 2011
- Starka reaktioner på veton mot Syrien-resolution. Ekot 17.45 5/10 2011

Fler bloggare som skriver om Libyenkriget:
– Klassperspektiv
– Mavera
– Nyhetsbanken
– StAn
– Third World
– Vinden viskar mitt namn
– NSNBC, No Spin News

Det kom en uppmaning från bloggen Klassperspektiv som kommentar till Motvallsbloggen, som jag stödjer och gärna bidrar till att sprida dessutom. Alltså för jag in kommentaren som en egen bloggpost istället. Så här skriver Klassperspektiv:

Submitted on 2011/10/04 at 18:24
”Var med om att uppmana alla besökare att kontakta redaktionerna för de stora medierna – nyhetsredaktioner på TV och radio, nyhetsredaktioner på de stora tidningarna – och kräva att de ger ordentlig uppmärksamhet åt den humanitära katastrofen i Libyen!

Trycket på mainstream-medierna ökar uppenbarligen, eftersom vi de senaste dagarna sett några lama skildringar av människor som flyr från Sirte. Men mainstream-media har ännu inte beskrivit den fulla dimensionen av den humanitära katastrofen. Framför allt: De berättar inte vad denna humanitära katastrof beror på, att den orsakas av bombningar av NATO – där Sverige bidrar med flygspaningar.

Det följande måste förklaras väldigt tydligt, eftersom det inte råder något tvivel om saken:

* Den humanitära katastrofen orsakas av NATO:s flygbombningar.

* NATO:s flygbombningar är ett brott mot FN-resolution 1973 och mot FN-stadgan.

Såväl utländska observatörer som rebellföreträdare (se tidigare inlägg på Klassperspektiv för källor till detta) intygar att NTC-armén inte klarar sig utan NATO:s bombningar.

Allt mänskligt lidande i de belägrade städerna Sirte och Bani Walid orsakas inte direkt av NATO-bomber – mycket beror också på NTC-arméns artilleri- och raketbombardemang. Men utan NATO:s flygunderstöd skulle inte NTC-armén kunna vara där och bombardera städerna med sina kanoner och raketer, utan NATO:s flygunderstöd skulle inte NTC-armén kunna svälta ut Sirte.

Kräv att medierna beskriver den fulla vidden av den humanitära katastrofen i Libyen!

Kräv att medierna uppmärksammar det flagranta brott mot FN-resolution 1973 som NATO och den svenska regeringen begår dagligen!

Huvudpunkterna i FN-resolution 1973 som antagits under Chapter VII of the United Nations Charter:

kräver ett omedelbart eldupphör och totalt slut på våld och alla attacker mot, och övergrepp på, civilbefolkningen;
upprättar en flygförbudszon över Libyen;
auktoriserar alla medel för att skydda civilpersoner och områden med civilbefolkning, förutom ”ockupation av främmande makt”;
förstärker vapenförbudet och särskilda aktioner mot legosoldater, genom att tillåta tvångsinspektioner av flygplan och skepp;
förbjuder alla flyg till Libyen;
fryser tillgångar som till hör Libyska myndigheter och bekräftar åter att sådana tillgångar skall användas till det libyska folkets fördel;
utvidgar reseförbudet och frysningen av tillgångar för ett antal ytterligare individer och libyska enheter (FN:s säkerhetsråds resolution 1970).
etablerar en panel med experter för att bevaka, och för att verka för genomförandet av sanktionerna.”

Sprid texten, följ uppmaningen i den.

Och ja, vi är ganska många, trots medias lögnaktiga krigspropaganda och tigande om vidden av tragedin i Libyen, som anser att media sviker inte bara oss svenskar genom att inte informera oss korrekt, utan värre, att de trampar på allt vad humanitet heter när de inte talar om vad som faktiskt händer i Libyen just nu, exempelvis under belägringen av staden Sirte (c:a 100.000 invånare).

Nato bombar staden hela dagarna, boningshus, sjukhus, skolor. Rebellerna, som omringat staden, skjuter med tungt artilleri in över civilbefolkningen. Man förhindrar tillförsel av mat, har bombat sönder elverk och vattenförsörjningen så att människor varken har elektricitet, något att äta eller att dricka, så att barn börjar dö av svält, så att sjukhusen, som är överfulla, de som inte är helt sönderbombade, saknar det mesta för att kunna hjälpa och rädda dem som är skadade.

DETTA KALLAR NATO FORTFARANDE FÖR ATT ”SKYDDA CIVILA”.

Det är en ren skandal att svenska attackstyrkor (det vi har numer istället för ett försvar) deltar i denna belägring och utan att de flesta svenskar vet om vad som görs i allas våra namn, och med våra skattepengar dessutom.

Det är en skandal att media tiger och har varit med och spridit en massa propagandalögner för att legitimera Natos bombattacker, men inte talar om vad som faktiskt händer i Libyen på grund av dessa attacker.

Vi kan bara djupt beklaga att det inte tycks finnas en enda Torgny Segerstedt bland de stora drakarnas chefsredaktörer.

/Kerstin

Länkar:
Några av de senaste inläggen på Motvallsbloggen om Libyen. I dessa inlägg finns många länkar till artiklar på engelska om situationen i Libyen:
- Nu går skam på torra land – Natos lögner och hot i Libyen, Motvallsbloggen 2/10 2011
– ”Folket i Tripoli stödjer Ghadafi” – Se videon, Motvallsbloggen 30/9 2011
- Bakom kulisserna – eller om Al-Jazeeras förfall, Motvallsbloggen 28/9 2011
– Propagandamaskinen i superspinn – vad förbereder Nato? Motvallsbloggen 26/9 2011
- New Attack on Sirte at Closing of NATO Summit, Christof Lehmann, NSNBC 6/10 2011

Libya War – Suppressed Voices of Truth 10 (29/9 2011)

En utmärkt sammanfattning av alla lögner om Libyen och Ghadafi, som media serverat oss de senaste sju månaderna skriver OldWolf.  ”Lögn på lögn på lögn….” på bloggen Vinden viskar mitt namn. Läsning rekommenderas starkt.

/Kerstin

Tillägg 5/10 2011 kl. 16.30:
Upptäcker att en bloggpost har fallit bort. Antagligen har jag råkat radera den själv. Alltså för jag in den som ett tillägg här istället:

Ideologier/propaganda
04/10 01:29
Om Ghadafis spionage på den egna befolkningen

När man ser den här filmen blir man faktskt full i skratt, ett elakt skratt. Här står en engelsk journalist och berättar om den hemska Ghadafis kontroll av den libyska befolkningen. Det är till att döma utifrån dubbla måttstockar:

För det första, var det inte utrustning för sådant spionage som den svenska regeringen försökte, eller kanske tom lyckades, sälja till Ghadafi för inte så länge sen?

För det andra, hur är det med FRA-lag och Reinfeldts spionage på svenska folket? Eller med Camerons kontroll av engelsmännen, som torde vara bland de mest övervakade människorna i Europa, av sin egen regim, för att inte tala om amerikanerna efter 9/11 i och med Patriot Act.

Så tänk, Ghadafi var modern och lärde sig av Väst, samt ville använda samma moderna teknik för kontroll av befolkningen som EU och USA använder för att spionera på sina befolkningar. Han var nämligen lika rädd för Al Qaida som Västvärldens politiker påstår sig vara, ja förmodligen räddare och verkligt rädd, och inte utan grund visar det sig ju nu.

Belhadj m.fl. som är Al Qaida-krigare, är annat det än de där stackarna som svenska polisen sparkar in dörrarna till på morgonkulan och utsätter för en chockerande behandling – för att en man i familjen sagt i telefonen att han haft en blixtrande huvudvärk, eller något liknande, som tolkades som kod för ett attentat. Men Belhadj är Nato-makterna tydligen inte rädda för- så klart. Han har ju lovat att han inte är Al Qaida-försvuren längre. Å andra sidan hade han för bara något år sedan lovat att inte bära vapen mot Ghadafiregimen i Libyen, i utbyte mot frigivning från fängelset. Så vad kan hans löften vara värda tro?

/Kerstin

Länkar:
- Handelsminister Björling besöker Libyen och Tunisien, Regeringskansliet, 28/9 2010
- Svensk övervakningsteknik i Libyen, DN 3/2 2010
- Misstag och kritik – Säpos tuffa höst, AB 13/12 2010
- ”Sprängande huvudvärk” utlöste terroristlarmet, GT 4/11 2010
- Responses to Abdelhakim Belhadj The Mask Behind The Many Men, Christof Lehmann, NSNBC 25/9 2011

Här är en video i vilken en röst läser upp de budskap till Ghadafi och hans stridande som påstås spridas av Nato i Libyen, Buskapen läses upp på både engelska och arabiska:

NATO PSYOPS 25 4 11

Om detta är sant: Nej Nato, Ghadafi har inte hotat libyerna. Det är Nato och dess förbundna, gangstergängen från Benghazi, som inte bara hotar utan dödar, fördriver, fängslar, misshandlar, svälter och törstar ut befolkningar i flera libyska städer. Detta är krigsbrott. Må rättvisan komma ifatt er så småningom. Denna min önskan gäller också de svenska politiker som skickat in svenskar att delta i denna människoslakt, liksom de svenskar som deltar i aktionen, krigsbrotten  i Libyen.

Det är naturligtvis inte så att 100% av libyerna älskade Ghadafi. Så ser det inte ut i något land. 100% av svenskarna älskar inte Fredrik Reinfeldt, även om det kan verka så när man läser de borgerliga tidningarna. Men att Ghadafi hade ett starkt stöd när upproret i Benghazi började, det torde stå utom alla tvivel idag. Frågan om hur stort detta stöd var ville Nato-makterna för allt i världen inte få besvarad. Därför vägrade de att diskutera fredligare lösningar med Ghadafi och AU.

Och ljuger som hästar travar gör amerikanska politiker, liksom även våra egna numer, med bistånd från borgerliga media.

Wake up, we are Libyans and we support Gaddafi (3/6 2011)

En dag kommer det att vara lika sant att Nato och politikerna ljög om Ghadafis bombningar av det libyska folket som det är idag att Bush ljög när han hävdade att Irak hade massförstörelsevapen, och att han visste att han ljög.

/Kerstin

/Länkar:
- LIBYA: PSYOPS WAR – NATO to GADDAFI ”WE WILL KILL YOU”, Libya S.O.S 1/10 2011
- BBC: NATO bombar civila på måfå i Sirte, NATO-rebellerna beskjuter sjukhuset. Third World 2/10 2011
– NATO Expansion of Libyan War to Algeria, NSNBC, 2/10 2011
- Lockerbie: CIA made US State Department attorney ‘lie’ to UN Security Council, NSNBC 30/9 2011
- Washington is Conquering Africa using France, Human Rights, Terrorism, and the National Endowment for Democracy, Mahdi Darius Nazemroaya and Julien Teil, NSNBC 2011
- Libya and the Big Lie: Using Human Rights Organizations to Launch Wars, Mahdi Darius Nazemroaya, Global Research 29/9 2011

Lena Sommestad frågar på sin blogg: ”Är det verkligen möjligt, som Ekot rapporterar, att omvandlingen av sjunde AP-fonden till högriskfond skedde med stöd från mitt eget parti?”

Det finns säkert fler socialdemokrater som undrar och det föranleder mig att närmare reda ut hur det gick till när ”soffliggarfonden” omvandlades från en premiepensionsfond med ”medelrisk” till en extrem högriskfond.

I princip så fattas alla beslut som gäller vårt pensionssystem i den s.k. Pensionsgruppen. Denna grupp, som ska slå vakt om Det Nya Pensionssystemet, består av representanter för de fyra allianspartierna samt socialdemokraterna. Vänsterpartiet och Miljöpartiet står utanför gruppen. Pensionsgruppen godkände förslaget om ändringar i premiepensionssystemet innan det gick till omröstning i riksdagen den 3 december 2009.

Den mäktiga Pensionsgruppen bestod då av:

• Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, ordförande.
• Tomas Eneroth (S)
• Lars Gustafsson (KD)
• Tobias Krantz (FP)
• Kurt Kvarnström (S)
• Mats G Nilsson (M)
• Solveig Zander (C)

Men ingenstans i regeringens proposition står det om någon aktiefond med högrisk. Däremot förs det ett långt resonemang om tänkbar risknivå i den ”förvalsfond” (icke-väljarfond) som 7 AP ska förvalta. Genomgången utmynnar i att risknivån och fördelningen på olika delfonder får beslutas av styrelsen för 7 AP. Vi får tänka oss att de vanliga riksdagsmännen bara läst de mest centrala delarna av propositionen, t.ex. :

Regeringens förslag: Premiesparfonden ska läggas ned och ersättas med förvalsalternativ där pensionsspararens medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder. Pensionsmedlen i Premiesparfonden ska föras över till förvalsalternativet.
Fonderna som utgör komponenter i förvalsalternativet ska förvaltas av Sjunde AP-fonden. (1)

Några kanske också läste vad Sjunde AP-fonden tyckte om detta:

Enligt Sjunde AP-fondens uppfattning är det viktigt att Sjunde AP-fonden får avgöra hur generationsfondsprofilen för basalternativet ska utformas närmare. Vidare tillstyrker Sjunde AP-fonden utredningens förslag om att Premiesparfonden ersätts med ett antal tillgångslagsfonder, som ska uppfylla UCITS-direktivets krav. Det bör ankomma på Sjunde AP-fonden att själva bestämma antal och utformning av dessa underliggande fonder så att basalternativet blir så kostnadseffektivt som möjligt. (1)

Vem var det då som undertecknade detta remissvar? Jo, det var Peter Norman, idag moderat finansmarknadsminister, då VD för Sjunde AP-fonden. Tydligen har regeringen funnit behag i det som Peter Norman beslutade som chef för 7AP, eftersom han befordrats till en position med mera makt och högre status. (2)
Peter Norman är alltså den som är ansvarig för utformningen av de fonder som ingår i ”basalternativet”, ”icke-väljarfonden”, ”soffliggarfonden” AP7 Såfa, som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Vi kan emellertid vara rätt säkra på att åtminstone Anders Borg var införstådd med beslutet om en högriskfond. Aftonbladet skriver idag att regeringen var inblandad.

Peter Norman är idag politiker och minister, vilket gör att det borde gå att få honom att svara på frågor. Om inte Sveriges radio kan locka ut honom på banan, så skulle väl en riksdagsman kunna ställa en enkel fråga? Till exempel: Hur resonerade du, när du beslutade om en placeringsprincip som kan utradera hela AP7 aktiefond vid en kraftig börsnedgång?

/Dan Gmark

Länkar:
1) Ändringar i premiepensionssystemet, Prop. 2009/10:44
2) Peter Norman, Finansmarknadsminister, CV
- En dålig morgon för en 54-åring, Lena Sommestads blogg 30/9
- De spelade bort andras pension, Aftonbladet 1/10
- Sjunde AP-fonden förlorade 20 miljarder, DN 30/9 2011
- Miljardras för Sjunde AP-fonden, SvD 30/9 2011
- Miljardras för Sjunde AP-fonden, GP 30/9 2011
- Miljardras för Sjunde AP-fonden, Svt Rapport 30/9 2011
Se även:
– Om pensionerna igen: Sjunde AP-fonden går back, Motvallsbloggen 30/9 2011