Knappt hade jag skrivit mitt förra inlägg förrän svaret på min fråga, om varför journalisterna varit så tysta ifråga om den nya avlyssningslagen, kom. Det kom i form av en kolumn i AB skriven av Johanne Hildebrandt. Jag har visserligen aldrig haft så höga tankar om henne, men här sänkte hon sig definitivt.

”Vem orkar läsa alla våra mejl? undrar hon nämligen i rubriken, och även i den efterföljande texten:

Jag har verkligen försökt att bli upprörd över lagförslaget men misslyckats kapitalt. Det är ju inte heller så att horder med FRA-anställda kommer att välla fram ur sina hålor där de suttit gömda i decennier för att nu få kasta sig över svenska folkets mejl.

Ovanpå detta visar hon att hon förstår att det inte handlar om att någon kommer att läsa allas mejl, utan att det handlar om att sätta datorer på att söka efter kodord och kodsatser. Men någon förnuftig slutsats av detta drar hon inte. Av detta kan man sluta sig till att hennes insikter i historia måsta vara noll, säger absolut noll, såvida det inte handlar om brist på tankeförmåga.

Naturligtvis kommer de allra flesta inte att lida någon skada alls av vad de skriver och av att datorer står och analyserar deras mejl, men några kommer att bli misstänkta, de flesta av dem alldeles oskyldigt. Några kommer att gripas och sättas i häkte, utan att de gjort något, just på grund av den här lagen, och med hemska konsekvenser för resten av deras liv. Detta händer redan nu, som exemplet med somalierna visar.

Men det gäller ju bara utlänningar, hävdar de troskyldiga och anser i god humanitär anda att därmed är ju det här ingenting att bry sig om. Jo det gäller kanske bara utlänningar – i början.

”Först kom de och tog kommunister och socialdemokrater, men jag brydde mig inte för jag var ju varken kommunist eller socialdemokrat. Sedan kom de och tog judarna, men jag brydde mig inte för jag var ju inte jude…….”

I början av 90-talet var det ingen som brydde sig om alla krav om hårdare tag mot lycksökande invandrare, mot ”de där” som bara kom hit för att leva gott på hederliga svenska skattebetalare, som dagligen och under flera år framfördes i massmedia, av ledarskribenter, journalister och politiker. Men det var bara början och det var inte svårt att inse att samma hetsjakt som massmedia och politiker då bedrev mot invandrare och flyktingar snart också skulle drabba ”hederliga infödda svenskar”. Idag är detta sedan omkring 10 år ett faktum och det blir hela tiden allt värre. Varenda sjuk och arbetslös person har de senaste åren fått veta att de inte är värda vatten, att de är lata, att de fuskar och att de ska klämmas åt, och de har också klämts åt.

Det gör ju ingenting, så länge jag inte blir sjuk själv förstås, eller arbetslös – men det händer ju inte, JAG är ju inte lat och JAG fuskar ju inte!

Först tog de bara utlänningar, muslimer och såna men jag brydde mig inte för jag var ju varken utlänning eller muslim. Sedan kom de och tog…..

Så var så säker Johanne Hildebrandt, oskyldiga ”ursvenskar” kommer att drabbas, och drabbas hårt, förr eller senare, och bara på grund av att de råkat formulera sig olyckligt i ett eller ett par mejl som datorerna fastnat på och nojiga säkerhetsmän tolkar som fan läser Bibeln. Sådant händer alltid när man bygger upp sådana här kontrollsystem. Den som tror något annat är bara naiv eller gravt okunnig och troligen båda delarna. Men i början och ganska snabbt kommer nog bara oskyldiga flyktingar och invandrare att drabbas.

Och det så klart, Johanne Hildebrandt är ju inte invandrare så hon behöver ju inte bry sig.

Har hon aldrig hört talas om meddelarskyddet, undrar man också?

Annars hoppas jag att hon har tillräckligt med förstånd för att lära sig något av att läsa ett par andra inlägg i dagens Aftonblad, som Torsten Kälvemarks inlägg på kultursidan, där han kallar den nya lagen för en terrorlag, och Maj Wechselmanns berättelse på debattsidan, om vad hon råkade ut för på grund av att hon inte trodde på propagandan om ryska u-båtar i Horsfjärden och deklarerade detta offentligt.

Sverige är inte så tryggt som många tror, Sverige är dessvärre fullt av Johanne Hildebrandtar. Det var Tyskland också på 30-talet. Det var likaså USA för drygt fem år sedan. Det senare har hittills kostat omkring en miljon människor livet och en hel del amerikaner friheten och kommer att kosta mycket mer av sådant framöver.

Länkar:
– Ingen länk till Johanne Hildbrandts kolumn. Det måste man betala för att läsa i AB på nätet. Gör inte det, det är den inte värd.
Efter decennier av hån och hot – jag hade rätt! Maj Wechselmann, AB
– Torsten Kälvemarks inlägg hittar jag dessvärre inte på nätet.
Troligt ja till hemlig titt i e-post, AB
Avlyssning och bloggekonomi
Lördag 14 juni ”FRA hotar källskyddet”, Medierna, SR

Läs även Enn Kokks inlägg om saken, Det alltför grovmaskiga nätet”.