Med anledning av en artikel i GT/Expressen, av en Farbod Rezania, fick jag, av Dan Gunnemark, en lista med alla de felaktigheter som förekom i artikeln ifråga. Dan Gunnemark har arbetat med sfi drygt 30 år och kan det mesta om sfi-undervisning, om organisation av sfi och om lagstiftningen om området. Farbod Rezania å andra sidan, är tydligen Svenskt Näringslivs ansvarige för integrations- och mångfaldsfrågor och han har inte det minsta hum om området sfi (svenska för invandrare).

Jag läste förstås också artikeln och kunde konstatera att den nog är den värsta smörja jag någonsin har läst om invandrare och sfi. Med tanke på att SN och Timbro (SN:s propagandaorganisation) har aviserat en ny massiv åsikts- och desinformationskampanj och tydligen avsatt 12 miljarder för ändamålet, kan vi förvänta oss en ofantlig massa strunt av samma slag från det hållet framöver.

Jag rekommenderar att man läser artikeln SFI har förhindrat integration i 40 år, av Farbod Rezania i GT/Expressen innan man läser Dans lista över felaktigheter men läsaren förstår naturligtvis att Farbod Rezania påstår motsatsen till vad som skrivs under punkterna nedan, eller uttrycker sig oklart när en fråga ställs i listan.

Så här kommer Dan Gunnemarks rättelselista till Farbod Rezanias artikel om sfi i GT:

Inte en stavelse rätt!

1. Är det verkligen Svenska Filminstitutet som har hindrat integrationen? Förkortningen SFI betyder just detta, medan Svenskundervisning för invandrare förkortas sfi.

2. Sfi har faktiskt klarat att ge många invandrare de språkkunskaper de behöver för att få jobb.

3. Det har skett många förändringar på sfi sedan utbildningsformen infördes 1973. Större förändringar har genomförts i snitt vart fjärde år.

4. Vad är det egentligen som drabbar företagen? Kravet på goda språkkunskaper? Avsaknaden av förutsättningar? Vems förutsättningar i så fall?

5. Personer med högre utbildning har mycket stora möjligheter att lära sig svenska. Förutom att de kan studera på Studieväg 3 inom sfi, som är avsedd för högutbildade, så kan de studera svenska som andraspråk på kommunal vuxenutbildning, på de flesta av landets högskolor och universitet, på studieförbunden, på folkhögskolor och inom ett stort antal specialprojekt och kortare eller längre kurser, som ofta riktar sig till speciella yrkeskategorier.

6. Sfi är inte kopplat till flyktingmottagningen. Det är en del av det allmänna skolväsendet och i många kommuner är större delen av kursdeltagarna personer som inte deltar i kommunens introduktionsprogram.

7. Alla kursdeltagare lär sig inte lika mycket svenska. Men sfi är en grundutbildning och därför är det inte tillåtet att fortsätta inom denna skolform när man har uppnått den högsta nivån, som är att vara godkänd (eller Väl Godkänd) på kurs D enligt kursplanen för sfi. De som behöver lära sig mer efter denna nivå fortsätter sina studier i svenska på komvux, på högskolan, etc.

8. Även i Sverige är det tillåtet för akademiker att komma in på arbetsmarknaden genom att ta ett enklare jobb. Många gör det också.

9. Det är tyvärr mycket svårt för en akademiker att lära sig den svenska som han behöver för att klara ett arbete inom sitt yrke bara genom att gå i ett enklare jobb. I många akademikeryrken förlorar man också kompetens om man går några år i ett annat yrke.

10. Språkundervisningen upphör inte när invandraren får ett jobb, om han inte själv vill det. Det finns möjlighet att läsa svenska som andraspråk på kvällstid hos Komvux, på studieförbund, på högskola etc.

11. Att komplettera sin utländska utbildning för att den ska bli likvärdig med motsvarande svenska kan vara bra, men många får faktiskt kvalificerade jobb inom sitt yrkesområde när de har lärt sig tillräckligt mycket svenska.

12. Det anordnas fler kurser i svenska för den som vill förbättra sina kunskaper än det anordnas kurser i engelska.

13. Chansen att få ett jobb idag utan att kunna svenska är mindre än på 70-talet. Det svenska näringslivet har höjt sina krav på språkkunskaper för att någon ska vara anställningsbar.

14. Den ambitiösa individen som vill börja arbeta direkt har möjlighet att studera på sfi på kvällstid (eller t.ex. på förmiddagarna för den som jobbar på kvällarna).

15. Alla personer som inte har kunskaper i svenska som motsvarar godkänt på kurs D på sfi har rätt att börja på eller komma tillbaka till sfi oberoende av hur länge personen bott eller arbetat i Sverige.

16. Utbildningen har fått omfattande kritik, men en stor del av kritiken kommer från personer som är lika okunniga som Rezania.

17. På en punkt håller jag med artikelförfattaren: De folkpartistiska förslagen om språkbonus och språkkrav är i bästa fall verkningslösa.

18. Den som har bott i Sverige i tio år, som har arbete eller som är EU-medborgare kan vända sig till någon av kommunens sfi-anordnare, till Komvux, till närmaste högskola, till en folkhögskola eller ett studieförbund precis som de vanliga svenskar som vill utbilda sig inom något område.

19. Sfi är öppet för såväl EU-medborgare som arbetskraftsvinvandrare så fort de fått uppehållstillstånd i Sverige.

20. Sfi har redan konkurrens. Högskolor utbildar invandrare från nybörjarnivå. Det sker också inom en mängd olika projekt, ofta med EU-bidrag.

21. Antalet ”aktörer på marknaden” har ökat kraftigt de senaste tio åren. Ett stort antal privata företag är idag inne och konkurrerar om sfi med de kommunala sfi-skolorna. I Stockholm, Göteborg och Malmö ligger huvuddelen av undervisningen på privata anordnare. Tyvärr har de privata anordnarna inte uppnått bättre resultat. (I fråga om elevernas språkkunskaper; företagens ekonomiska resultat har ofta varit mycket gott. Detta kan hänga ihop med att de privata oftare än de kommunala anordnarna använder sig av okvalificerade, och därmed billigare, lärare.)

22. Ingen vet om sfi måste betecknas som ett misslyckande eller om det är en mycket lyckad utbildningsform. Riksrevisionen har i sin rapport RiR 2008:13 kommit fram till att ”Sfi-verksamhetens effekter är okända” och ”I dagsläget kan sfi:s effekter inte skattas”. Men detta är ju i så fall något som är gemensamt för sfi och många andra verksamheter, t.ex. grundskolan eller tidningen Expressen. Finns det någon utvärdering av om Sverige skulle ha en bättre utbildad befolkning om vi i stället hade det franska skolsystemet eller om befolkningen skulle vara bättre informerad om Expressen inte existerade?

Om sfi är bättre eller sämre än något annat system av okänd typ som Svenskt Näringsliv skulle vilja införa, är alltså en fråga om tyckande. Rezania tror att det näringslivska systemet skulle vara bättre. Om denna artikel, skriven av en av Svenskt Näringslivs experter på integrationsfrågor, är representativ för organisationens kunskaper inom området, är jag själv övertygad om att deras system skulle bli sämre. Mycket sämre.

Dan Gunnemark 4/8 2008

Länkar:
– SFI har förhindrat integration i 40 år, Farbod Rezania, GT
– SFI har förhindrat integration i 40 år, Farbod Rezania, Expressen
– Svenskt Näringsliv, personalförteckning
– Riksrevisionens rapport om utvärdering av effekterna av sfi
– Exempel på kurser för utländska akademiker
– Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk
– Ytterligare ett “läsmåste” för politiskt intresserade, Motvallsbloggen

Skriv in ”sfi-undervisning” i sökfältet överst till höger för att läsa tidigare inlägg på Motvallsbloggen om sfi-undervisningen. Även jag har arbetat som sfi-lärare, sammanlagt i tolv år, mellan åren 1974 och 1992.

För att få lite information om den desinformation, vad gäller Sveriges ekonomi, som SN och Timbro, med benäget bistånd av massmedia och politiker, har utsatt oss för de senaste 25 åren, se Dan Josefssons utmärkta blogg samt den ävenså utmärkta bloggen Ekonomikommentarer.