Den hedenhössvensk som vill bli av med sin falska känsla av överlägsenhet och lära sig lite mer om kunskapernas historia rekommenderar jag verkligen TV-serien ”Den muslimska renässansen”, som kan ses via Svt Play. Men programmen kan endast ses 30 dagar så passa på innan det är för sent.

Här får vi lära oss att praktiskt taget allt som vi västerlänningar är så stolta över och tror oss så överlägsna på grund av, har vi indier, perser och araber, alltså islam, att tacka för.

Jag har lärt mig mycket från de här programmen, och detta trots att jag föreläste på universitetet om Vetenskapens ursprung (bl.a.) under 90-talet, och om hur mycket vår kultur har fått just från araberna och den muslimska kulturen i Mellersta Östern. För tjugo år sen talades det väldigt lite om detta och jag tyckte det var viktigt att poängtera det här när antiislamismen började blir allt tydligare.

Programmet visar också att det är under epoker av yttrandefrihet och med stort kunskapsintresse som kunskap och vetenskap, liksom teknologin, utvecklas. Islam hade en sådan period under senare delen av det första årtusendet e.Kr.och det var mot slutet av den perioden som arabernas kunskaper, och de kunskaper dessa hade fått från bortre Asien, spreds till Europa. De hade också tagit vara på och översatt de gamla grekernas skrifter och filosofi till arabiska. De grekiska filosofernas tänkande hade förlorats för Europa när Romarriket föll sönder. Tack vare att det mot slutet av 1000-talet satt lärda, i huvudsak judar, i det då muslimska Spanien och översatte de gamla grekernas skrifter från arabiska till latin fick de europeiska lärde kunskaper om de gamla grekernas tänkande. Detta skulle så småningom leda fram till det vi brukar kalla ”den vetenskapliga revolutionen”, det vill säga det vetenskapliga sättet att tänka och samla in kunskaper och data. Denna revolution kan sägas ha tagit sin början med Kopernikus förslag om att solen var centrum i vårt solsystem, den heliocentriska världsuppfattningen,  som han framförde 1543. Men redan grekiska filosofer hade föreslagit detta flera hundra år f.Kr., och indier ännu tidigare. Vår vetenskapliga revolution brukar anses ha varit genomförd i och med att Newton presenterade sin gravitationsteori 1687.

När det arabiska väldet började falla samman så småningom, blev det samtidigt alltmer kunskapsfientligt. Om det blev det för att det hotades utifrån eller om det förlorade sitt vetenskapliga försteg för att de styrande blev allt mer kunskapsfientliga och blev allt mer auktoritära är inte lätt att säga. Det är svårt att urskilja vad som var orsak och vad som var verkan men det förefaller klart att de båda fenomen uppträdde ungefär samtidigt. På samma sätt kvävdes tankefriheten och kunskapsutvecklingen i det antika Grekland när det grekiska väldet började falla samman.

En liten jämförelse med våra dagar kanske, egna funderingar:
Nog verkar ”vi” i Väst just nu börja förakta kunskap och försöka förhindra fritt tanke-kunskaps- informations- och kulturutbyte (bara ett ex: det nya förbudet mot Iranska TV-sändningar till Europa och det fullkomligt ensidiga informationsutbudet). Och nog är Väst hotat just nu, av Bortre Asien och av de enormt snabba framsteg vi ser där.

Det börjar väl synas allt tydligare att Väst hotas av ekonomisk kollaps idag. Det är en nedgång som har sin grund i det kapitalistiska systemets megahunger efter profit. Dessutom hotas vår kultur och vår kunskapsuteckling av den närmast maniska inriktningen på privatiseringar och på konkurrens, på alla nivåer i samhället. Om alla måste konkurrera med alla så kommer massor av kunskaper att förbli outnyttjade eller utnyttjas av väldigt få. Då gäller det nämligen att hålla sina kunskaper för sig själv, eller inom det egna företaget och att undvika att de sprids till andra som kan ha nytta av dem. Det är en bra stagnationspolitik med tanke på att det inte är konkurrens, och försök att undanhålla människor goda idéer, som gett människan en sådan imponerande utveckling utan hennes fantastiska förmåga att samarbeta och dela med sig av idéer. Nya idéer och epokgörande upptäckter vilar alltid på äldre idéer och kunskaper och sprider man inte sådana fritt, då förhindrar man utveckling av kunskaper och teknologi. Endast om man uppmuntrar till sådant samarbete och skapar förutsättningar för det blomstrar ett samhälle eller en kultur.

Här kan vi ta vanvettet med privata skolor och det eviga tjatet om att skolor ska konkurrera för bättre resultat, som ett exempel. På den tiden alla skolor var statliga ordnades regelbundet kurser och konferenser för lärare och skolpersonal för att sprida goda pedagogiska idéer. Idag har ingen skola lust att dela med sig om de har sådana goda idéer eftersom det skulle minska deras konkurrenskraft – ett vanvettigt system alltså. Ännu vansinnigare är de fixa idéerna om att likrikta all utbildning i Europa.

Redan de nya universitetssystem som infördes i Sverige, i slutet av 60-talet och början av 70-talet, när man inrättade linjer och studenterna läste sådana i sammanhållna grupper, var sannolikt förödande för den intellektuella kreativiteten. När de flesta studenter valde och kombinerade ämnen helt fritt från termin till tremin, som de gjorde dessförinnan (jag lyckades göra så trots att jag kom in vid universitet samtidigt som man började ändra systemet) kom de att studera tillsammans med andra studenter som hade infallsvinklar på studieområdet från olika håll vilket stimulerade till tänkande av nya tanker. Med det nya linjesystemet blev de svenska universiteten mest rena korvstoppningsfabriker, vilket inte är kreativitetsskapande, ja förödande för den intellektuella kreativiteten skulle jag vilja säga.

Så se programmen, de är intressanta, spännande och filmiskt väl och vackert illustrerade.

/Kerstin

Länkar:
Från öst till väst- Mellanösterns historia, Svt