Under det liv jag levt har jag haft många tillfällen att konstatera två ting: 1) att en väldig massa människor anser sig kunna allting om alla upptänkliga intellektuella områden, trots att de inte kan ett dugg om dem, eller väldigt lite, samt 2) att män för det mesta anser att de kan mer om (nästan) allting än kvinnor.

Jag råkar ha studerat vetenskapsteori, som är vetenskapen om vetenskaperna (ungefär), under ett antal år, och också till slut doktorerat inom området. Men jag får gång på gång veta att jag ingenting kan om vetenskap eller om vetenskaplig metod.

Nu råkar jag också kunna en del rent praktiska saker, som att handväva exempelvis. Om jag invänder mot vad någon säger om handvävning genom att säga att man faktiskt solvar innan man skedar en väv, protesterar de flesta inte värre än att de kan fråga om jag kan väva. Säger jag att jag kan det och att jag har vävt en hel del, så accepteras min utsaga, om att man solvar innan man skedar, utan vidare. Ingen talar om för mig att jag är dum i  huvudet eller att jag inte vet vad jag talar om.

Säger jag däremot något om vetenskapliga metoder, exempelvis på nätet, så får jag tämligen omedelbart höra att jag är ointelligent och inte kan något om den saken. Talar jag om att jag kan området, så får jag återigen höra att jag är korkad, ja ännu mer korkad eftersom jag tror att jag vet något om saken bara för att jag studerat området under många år.

Mycket underligt det där. Själv skulle jag aldrig få för mig att käfta med en person som är expert inom ett område som jag inte kan ett dugg eller väldigt lite om.

Säger jag något i saken, i ett sällskap, där människor inte känner mig och där man diskuterar vetenskap, så kan jag vara säker på att männen i sällskapet inte bryr sig ett vitten om vad jag säger utan att de fortsätter att tala om vetenskap på ett sätt som visar att de inte har mycket hum om vad de talar om och dessutom att de inte tog någon notis om mitt inpass. Säger sedan istället min man, som förvisso kan en del om den saken också men inte lika mycket som jag, något klargörande om vetenskap så lyssnar alla män intresserat och tar upp vad han säger och diskuterar det med största allvar.

Världen och människorna i den är bra underliga. En sak är helt klar emellertid: Vi tycks ha helt olika uppfattningar om vad som är tecken på intelligens.

/Kerstin

Länk:

– När ska vi erkänna att polischefen bara är som andra män, Eva Lundgren, Newsmill/kommentarfältet, från kommentar 124

Tillägget struket. Jag hade missat datum på den bloggpost jag kommenterade. Den var gammal och jag uppfattade den i hastigheten som ny (gick in på det från min besöksräknare då en besökare hade kommit därifrån och det passade dessutom ganska bra in på mitt inlägg ovan). Inlägget ifråga var alltså helt korrekt den gången det skrevs – för fyra år sedan. :oops: