Vad ordinerar Wadensjö – Primes medicin?
Det är en gammal sanning, säger Nina Wadensjö, som har lett en utvärderingsgrupp inom S (ekot kvart i fem idag), att den som ska vinna ett val måste vinna storstäderna, och, förstår vi, därmed avses i huvudsak Stockholm.
Vilka röstade ändå på partiet? Jo, bland arbetslösa och i gruppen väljare med sjuk- och aktivitetsstöd var Socialdemokraterna starka. Men bland väljare som har arbete i Stockholms län var stödet i det senaste valet så lågt som 13 procent.
Det är det som Nina Wadensjö och hennes analysgrupp vill ändra på.
Socialdemokraterna måste driva en politik som attraherar människor med arbete. I Stockholm vill de arbetande väljarna inte ha skattehöjningar, slår gruppen fast. (1)
Men när man nu har segregerat Stockholm så till den milda grad som man gjort, så kunde man lika gärna säga att ska man vinna val måste man vinna väljarna i Danderyd och Lidingö.
De senaste årtiondena har socialdemokraterna kunnat strunta i de sämre ställda och har också gjort det, eftersom dessa varit i minoritet och dessutom inte haft några alternativ. Därför har man inom S känt sig säkra på deras röster även om man fört en politik som dessa förlorat på. Nu är det dags för S att inse att situationen är radikalt förändrad.
Man kanske kan vinna några få röster på Östermalm, i Djursholm och i Täby genom skattesänkarpolitik, bättre RUT-bidrag och löften om ännu mer segregering, i bostadsområden såväl som i skolorna, men jag spår att för varje sådan väljare som man lyckas locka till sig förlorar man många fler röster till SD. Nu finns det nämligen ett alterntiv för dem som S anser sig inte behöva bry sig om längre.
Det är visserligen sant att SD röstar med M för det mesta, men det vet för det första de flesta inte om. För det andra så tror de på SD:s förföriska tal om att samhället skulle ha råd att bistå de sjuka, ta bättre hand om de äldre och att det skulle bli fler jobb och mindre arbetslöshet bara man skickar ut en massa invandrare.
Dags alltså för S att tänka om – radikalt, och se verkligheten i vitögat. Man kan inte längre vinna val på att bara fria till de mer välbeställda. Man måste ha med större grupper, och det får man inte genom att föra en ännu mer borgerlig politik och en politik som framför allt lockar rika personer i Stockholms innerstad. Hur vore det med lite verklig information till väljarna istället om varför det ser ut som det gör och vad som krävs för att vi ska återfå det socialdemokratiska mer jämlika och solidariska samhället som en stor majoritet i opinionsundersökningar säger sig vilja ha.
Wadensjös rekommendation leder, om den genomförs, med stor sannolikt till en ännu större katastrof för Socialdemokraterna och för Sverige.
/Kerstin
Länkar:
1) SR, Ekot 16.45
- Så fick SD mina grannars röster, Hans Linde, AB
Rekommenderad läsning:
- Hur vi berättar historien har betydelse för politiken, Lena Sommestad
- Påminnelse: härifrån kommer din skattesänkning, Storstad
- ”Goda chanser för S-alternativ”. M Lindgren Åsbrink, Sydsvenskan
- Allmänningens tragedi, Anne-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens Tankesmedja
Tillägg 17/1 2011 kl. 17.30
Och här en länk som berättar en del om vad det handlar om, alltså om vad folk vet om politiken och om vikten av information, men även här har ju S gjort sig av med viktiga medel för sådan:
- Landsfadern som går hand i hand med folket, vars förtroende han bär, har alldeles rätt! Tankesmedjan Det sovande folket
16/01 20:42 at 20:42
Utan att kunna ge några siffror vill jag yppa misstanken att de flesta ”rika” i Stockholms innerstad är personer kraftigt skuldsatta pga bostadslån, och därmed i permanent riskzon för ekonomisk ruin vid ett kraftigt konjunkturfall. ”Rikedomen” är i själva verket prislappen på en bostadsrätt, inte en säker summa pengar, och den prislappen kan ändras ganska fort och radikalt.
17/01 00:46 at 00:46
Björn Nilsson:
Och så tror eller hoppas de att lägenheten bara ska stiga i pris så att de blir rika – och det tror de att Alliansen är bättre på att ombesörja – eller?
Annars är det nog så att de flesta inte begriper hur otrygga de är och hur snabbt de kan ramla ur och sedan befinna sig i total fattigdom. Som en bloggare skriver:
Mina arbetskamrater är mycket trevliga men de tittar varken på nyheterna eller har någon som helst aning om vad som pågår runt omkring oss. Ibland kan jag inte låta bli utan börjar så smått prata om tex sjukförsäkringen, men det hemska är att ingen tror mig! ”Om det någonsin blir så illa som du säger så får man väl köpa privata försäkringar”
Kan läsas här.
Så så lätt är det att lura svenska folket. De kan helt enkelt inte tro att vad som hänt de senaste fyra åren faktiskt har hänt.
17/01 07:24 at 07:24
Så sant som det var sagt. Nu får vi hålla våra tummar och hoppas att S nyktrar till vid kongressen, annars får vi dras med alliansen alldeles oavsett hur bra det går för MP
17/01 10:03 at 10:03
Forskaren Stefan Svallfors och hans rapport om svenskarnas inställning till välfärd och skatter, refereras ofta i debatten. Han skriver i en debattartikel i Efter Arbetet:
MODERATERNAS MANÖVRAR HAR FÅTT god hjälp av socialdemokraternas handfallenhet. Man har låtit sig reduceras till ett parti som pratar för olika ”svaga grupper” i samhället, istället för att vara ett parti för hela samhället (minus de få sant välbeställda). När man i valrörelsen – alltför sent – kom att prata om socialförsäkringens uppluckring formulerades detta ofta som en fråga om att ”vi” som är friska och har jobb ska visa solidaritet med ”dom” som är sjuka och arbetslösa. Men vi är ju alla potentiellt sjuka och många av oss är potentiellt arbetslösa. Stora grupper i medelklassen står idag bara en svårare sjukdom eller arbetslöshetsperiod ifrån personlig katastrof, när huset måste säljas och familjeekonomin kapsejsar. http://efterarbetet.etc.se/debatt/den-socialdemokratiska-v%C3%A4lf%C3%A4rdsstaten-vann
Om syftet med att bedriva politik är att vinna val, blir Nina Wadensjös svar helt logiskt. Men om man sysslar med politik för att man vill förändra något, då skulle man aldrig kunna kompromissa bort sin ideologi hur som helst: Bara byta ut sina ideal mot något som kan ge röster, makt? Makt att göra vad då?
17/01 11:01 at 11:01
På 80-talet tog jag del av en socioekonomisk rapport. Jag har glömt vad rapporten hette och har inte hittat den igen. Rapporten visade att Unga Örnar, SSU och MUF konkurrerade om samma ungdomar. Jag tyckte uppgiften var intressant och ingenting tyder på att situationen förändrats i dag.
S i Stockholm har inga andra att fria till än den välbärgade medelklassen. Det är ju där de själva befinner sig.
17/01 12:02 at 12:02
Kerstin – visst är det så att många av oss kanske är ”lurade”. Men frågan är om det är så betydelsefullt egentligen. Frågan är också vilka luringar vi har gått på. Om det nu är så att endast 13 procent av dem som arbetar i Stockholm inte ser S som ett trovärdigt alternativ, så bör man förstås ställa frågan vad det beror på. Enligt min mening så genomskådade den stora majoritet av de arbetande storstadsborna Partiets och de rödgrönas innehållslösa politik. I den meningen är folket inte dumt utan klokt.
Förra veckan höll Partiet en kriskonferens där bl a Sandro Scocco, Lena Sommestad, Anne-Marie Lindgren föreläste. Lindgrens tillbakablickande föreläsning har fått mest genomslag i media. Det har du säkert sett. Jag har lyssnat på dessa föredrag (finns på SvT Play) och min slutsats är att det ekar ganska tomt. Viljan är det inget fel på, men analysen haltar betänkligt. Sommestad är oerhört sympatisk och vill mycket gott, men förefaller en smula luddig i all sin välmening.
Jag har även studerat Arenagruppens eftervalsanalyser. De finns på Arenagruppens hemsida. En av pdferna består av bidrag från tio enskilda socialdemokrater som efter förmåga försöker analysera vad som gick snett och vad som behöver göras för att Partiet ska kunna återta initiativet. Efter att ha läst dessa tio bidrag, fäster jag mig särskilt vid Klas Eklunds analys. Den är den enda analysen som faktiskt försöker anlägga ett marxistiskt förhållningssätt. Han studerar samhälleliga förändringar lokalt, regionalt och i världsmåttstock. Han analyserar hur klasstrukturen i Sverige har förändrats osv…
Man behöver inte hålla med Eklund om allt vad han skriver, men jag tror att om man inte förstår att det Sverige vi lever i idag ser helt annorlunda ut än det Sverige som växte fram 1945-1975, så är det i princip omöjligt att formulera en politik för framtiden.
Jag tror att det är att lura sig själv om man inte inser att Eklunds analys är tämligen korrekt. Den svåra frågan är förstås vilka politiska konsekvenser man bör dra av detta.
Mvh
Bosse
17/01 17:18 at 17:18
Allihop:
Ja uppriktigt sagt, jag har inte längre någon idé om hur S ska ta sig ur det dike de kört ner sig i sedan 25 år. Det är kanske som de själva tror, hopplöst och nu gäller det bara att försöka ta makten, och använda den på samma sätt som borgarna, som de ju ändå gjort (bra nära i alla fal) under dessa 25 år. Kanske kan det ge dem pengar från samma källor som Alliansen får pengar, alltså att vi får det exakt som i USA, en totalt uppköpt och korrumperad stat.
S har ju medverkat till att föra över så mycket pengar till storföretagen och bankerna att dessa nu har råd att betala för styret av landet oavsett vilka partier som sitter i regeringen.
19/01 13:54 at 13:54
[…] Ingemars blogg, Motvallsbloggen, Martin Moberg, Högbergs tankar, Socialdemokraterna region skåne, Jämlikhetsanden, Annarkia, […]
23/01 03:59 at 03:59
Klas Eklunds analys kan inte ses som något annat än skrivet av ytterligare en förment sosse som redan för 20 år sedan borde ha bytt parti till Moderaterna.
Inget nytt tankegods, däremot frodas och odlas det vidare på de magra myterna om budgetunderskott, hålla hårt i plånboken, skattetryckets inverkan osv. trots att de sedan länge har avslöjats.
Klas Eklunds ”analys” är inte till för att bringa reda och upplysning om vad som gått fel. Det är ett av många försök från högerfalangen, (den falang som numera låtsas att höger/vänster inte finns inom sossarna men likafullt är först ut att racka ner på vänstersossar och kallar dem orealistiska och sig själva för realistiska), att skuffa partiet i samma riktning som Moderaterna tuffar på i, en rikting som M i sin tur tog över efter sossarna 2006, med skillnaden att M kör fortare.
Viljan att fortsatt positionera S åt höger drivs av oro, ty Eklund och alla som ingår i Wallenbergarnas bekanskapskrets, dvs SNL är alla oroliga för att ett riktigt folkrörelseparti kan väckas till liv igen och i det har de inget personligt att vinna.
Nej, Klas Eklund skall man inte lyssna till. Den mannen har haft så grova fel tidigare. Han var ekonomen som var en av de viktigaste viktiga som talade för EMU. Han har aldrig tackat folket att de röstade mot och rätt och räddade Sverige från det värsta otyget. Han har aldrig tackat den vänster som jobbade häcken av sig för att mobilisera folket mot EMU. De hade rätt, Eklund och hans gelikar hade fel.
23/01 19:03 at 19:03
simsalablunder:
Tack för den kommentaren. Den satt fint :-).
24/01 00:42 at 00:42
Kerstin,
Du får tacka Eklunds ”analys” för den kommentaren.
Jag har den av högern mycket hyllade boken ”Vår Ekonomi” av Eklund på muggen och läser andaktsfullt några meningar ur den då och då. Denna mycket tveksamma lärobok, som benämns ”standardverk”, får idel goda vitsord av figurer som Anders Borg, Stefan Ingves, Lars Bergman, Erik Åsbrink, Villy Bergström, Kjell-Olof Feldt m.fl. men deras hyllningar föranleder inte en uppgradering från mugg till bokhylla. Inte bokens innehåll heller.
24/01 01:06 at 01:06
simsalablunder;
Och sen går det att använda bokens blad praktiskt också – antar jag. Eller är det för dålig papperskvalitet också?
24/01 02:47 at 02:47
Det är fel typ papper, hårt och halvglassigt. Men vid nästa börskrasch kan man förmodligen inte vara så kinkig.
31/01 08:47 at 08:47
Kerstin och Simsalablunder: Tack för era verkligt djupsinniga kommentarer till min analys av klasstrukturens förändring och det krympande utrymmet för en nationell, s-märkt politik. Ni har verkligen lyckats föra upp debatten till en ny och mycket högre nivå än vad jag själv skulle orka med.
31/01 14:36 at 14:36
Klas Eklund:
Visst är det lärorikt att böja sig ner ibland och lyssna till oss i den okunniga pöbeln och få höra vad vi tycker :-).
Själv har jag inte läst rapporten/boken men är naturligtvis intresserad av alla dess aspekter. För somliga av oss gäller det att spara på slantarna så att de räcker till fler av de grundläggande behoven än till de intellektuella.
14/02 10:40 at 10:40
Du medger att du inte läst mitt bidrag till valanalysen. Men du vet ändå att den främst är användbar som toalettpapper. Detta trots att en av dina bloggläsare (inte jag) framhåller den som den enda som försöker anlägga ett långsiktigt perspektiv på klasstruktur, ekonomisk politik mm. Ack ja.
14/02 13:04 at 13:04
Käre Klas Eklund:
Jag har inte läst din bok och vet inget om dess innehåll. Du läser min kommentarer (nr 12) ovan men förstår inte vad som står i den fast du både skriver och talar svenska, så ack ja, säger även jag.
Jag uttryckte en fråga till en som har läst boken, påstår inget om boken och det finns många sätt att använda böcker praktiskt på, när nöden är stor, som att stoppa dem i kaminen när elräkningarna börjar överstiga inkomsterna exempelvis.