Kritik av drevet mot drottningen
Ska komma med några egna synpunkter på drevet mot drottningen på grund av vad hennes far gjorde. Så låt mig direkt säga att jag är republikan och anser att ämbeten i landet inte ska ärvas utan man ska få dem på egna meriter. Detta sagt så vill jag ändå kritisera drevet mot drottningen.
Frågan sönderfallet i flera frågor:
För det första, är det rätt att somliga kan ärva sina ämbeten, är det rätt att högste ämbetet i Sverige ärvs inom en enda familj? Den frågan har jag redan besvarat. Det är det inte.
För det andra har vi frågan om hur ämbetet sköts eller har skötts, om personen som innehar det gör det jobb skattebetalarna, villigt eller motvilligt, betalar dem för att göra. Här finner jag ingen anledning att kritisera drottning Silvia. Hon har, vad jag kan bedöma, skött sin uppgift att representera Sverige och göra insatser för svenskt näringsliv med den äran. Detta tycks också media ha ansett under åren då man alltid betonat hennes insatser som positiva för Sverige. Hon hade dessutom mycket väl kunnat vinna ett eventuellt allmänt val av drottning i synnerhet som hon varit mycket vacker och människor tenderar att upphöja vackra personer och föredra sådana framför mindre vackra.
För det tredje har vi frågan om arvtagarnas, kungafamiljens, ansvar för vad deras föräldrar har gjort, och denna fråga har jag redan besvarat. Något sådant ansvar kan man inte lägga på dem.
För det fjärde har vi frågan om drottningen har varit ärlig om faderns roll under nazitiden. Hon har offentligt sagt och menat, att han endast var ett oskyldigt offer för sin tids ruskiga maktapparat, medan sanningen tycks vara att han var en medveten partimedlem och dessutom en av dem som kunde dra ekonomisk nytta av judefördrivningen och judeutrotningen. Här inställer sig då frågan om drottningen var i god tro när hon friskrev pappan från all skuld. Denna fråga har jag avhandlat här, där jag säger att det inte finns någon anledning att ta för givet att hon ljög medvetet. Under alla omständigheter kan vi inte påstå att hon gjorde det, för det har vi inga belägg för. Och visste hon ingenting då är det poänglöst att kräva av henne att skulle ha redovisat saken tidigare. Det är också poänglöst att, som gjordes i Studio Ett idag, kräva av henne att hon ”borde ha tagit reda på saken”. Man tar normalt inte reda på om ens föräldrar begått allvarliga brott eller betett sig etiskt förkastligt om man inte anser sig ha skäl att misstänka att de gjort det. Man kan därmed inte kräva av drottningen att hon tog reda på något hon sannolikt tog för givet inte var för handen.
Slutligen ett feministiskt perspektiv på drevet
Så till min sista och riktigt ilskna kritik av drevet: Varför kom utkrävande av ”ansvar” från drottningens sida inte tidigare? Varför anser man det helt rätt att kritisera henne för hennes bakgrund idag, när hon inte längre är samma unga och lysande skönhet som hon varit?
För mig framstår det här som utslag av den sexism vi ständigt ser omkring oss, den som gör att makthavare gärna värnar om unga vackra kvinnor samtidigt som de gärna rackar ner på och försöker mobba ut lite äldre, mer erfarna, mer kompetenta men inte längre lika vackra kvinnor. Jag ser alltså detta drev som en del av den otäcka åldersdiskriminering, framför allt av kvinnor, även om den idag också drabbar en del män, som vi ser överallt i samhället.
I TV-program, som leds av en man och en kvinna står nästan undantagslöst en ung vacker eller söt kvinna sida vid sida med en äldre, ofta tämligen ocharmig medelålders eller äldre halvt eller helt flintskallig man. I reklamen, på filmer, överallt är det unga kvinnor som visas upp och som anses ha något värde, vid sidan av de äldre makthavande männen. Överallt ser vi hur diskrimineringen mot lite äldre och mycket kompetenta kvinnor slår till, medan de yngre kvinnorna omhuldas och kramas. De unga kvinnorna utgör på intet sätt något hot mot de manliga makthavarna, dels på grund av sin ungdom, dels på grund av att de inte hunnit skaffa sig en gedigen kompetens och imponerande meriter. Däremot gillar dessa män att vila ögonen på något ungt och vackert och gärna att lägga armarna om de unga kvinnorna dessutom, eller ännu värre, få dem med sig i sängen. När dessa samma kvinnor blir äldre och ett reellt hot på arbetsplatserna, då får de se en annan sida av de stöttande och uppmärksamma ledande männen där.
De enda tjänster där maktens män gärna tillsätter kvinnor och gärna relativt unga sådana dessutom, och betalar dem bra, är på befattningar där det kan, eller redan från början handlar om att försvara de manliga makthavarnas sjuka ageranden, endera deras miljöfarliga verksamheter, allmänt omoraliska ageranden eller deras diskriminering av kvinnor. Mycket effektivt! Dels räknar man med att en yngre kvinna inte ska angripas lika hårt av offentliga kritiker som en äldre man, då slipper makthavande män stå där med skammen inför offentligheten, dels är det mycket enklare och billigare att offra en kvinna som inte klarar av att försvara makten tillräckligt effektivt.
Så skam över dem i media som inte attackerar och kritiserar drottningen, som ju också är människa, förrän nu när hon inte längre är landets stolthet och ständigt kallas ”vår vackra drottning”, och dessutom för något hon inte har minsta skuld till.
Vad vill man egentligen? Att kungaparet abdikerar till förmån för Viktoria, så att media återigen får en ung och vacker drottning att höja till skyarna och att känna sig stolta över?
/Kerstin
Länkar:
- Nej, jag tror inte att drottning Silvia ljuger om sin far, Motvallsbloggen 2/12 2010
- Silvias beskrivning om sin fars nazistiska kopplingar, Studio Ett
18/01 20:17 at 20:17
Nej, man kan inte lägga ansvar på barn för vad ens föräldrar har gjort. Man kan däremot tycka att barnen, vid förfrågan, berättar det de vet om vad föräldrarna haft för sig, och vet man inte kan man säga det.
Varenda tysk, född på 40-talet har nog ställt sig frågan vad föräldrarna gjorde under 30- och första halvan av 40-talet.
Min tyske granne påstår sig inte veta i stort sett någonting om Hitlertiden.
Ingen belastar dock honom för det, för han är helt oskyldig i sammanhanget.
– Vi fick inte läsa någonting om det i skolan, säger han.
Samtidigt framgår det ibland, omedvetet från hans sida, att han vet mer än han säger sig veta.
Han kan hålla långa utredningar om Englands bombning av Hamburg, han är från Hamburg, som han anser vara en av världshistoriens värsta krigsförbrytelse.
Vi får vara tacksamma så länge vi inte har den tv-kultur med unga tjejer och äldre män här på samma sätt som man har i Italien och tyvärr också i Frankrike.
Fast med ökande konkurrens så är det nog bara en tidsfråga.
Enligt opinionsundersökningar anser ju övervägande delen av folket att kungen ska abdikera till förmån för Victoria. Men det har kanske med skriverierna om henne i samband med bröllopet?
18/01 22:31 at 22:31
Lasse Strömberg:
Jodå, det kan ju finnas sådant man varken vill veta, kännas vid eller minnas. I vissa fall är det alldeles förståeligt och helt mänskligt.
Och som sagt, jag anser att det finns ett enda och avgörande argument för att hela familjen ska abdikera: att man inte ska ärva höga ämbeten.
Däremot tycker jag att även en drottning ska ges rättvis bedömning som människa. Kungen däremot, tänker jag inte öda två ord på att försvara, ens som människa, Gubbsjuka typer är lika osmakliga oavsett vilken samhällsklass de tillhör.
Sedan finns det annat, anser jag som man kunde ha kritiserat drottningen för, en del av hennes åsikter har ju exempelvis visat sig vara otroligt överklassiga och reaktionära. Däremot uppskattar jag hennes engagemang för de alzheimersjuka.
19/01 06:08 at 06:08
Drevet gjorde inte så mycket väsen 2002 när drottningen – som också satt som ordförande för organisationen för världens barn (!) – sa att ”Palestinska mammor borde hålla sina barn hemma” samtidigt som den israeliska armén slaktade barn, kvinnor och civila palestinier. Hon bad inte ens om ursäkt för det hon sa, vad jag minns.