Några veckor före jul fick jag ett mejl från Kilen, där man berättade att riksdagen har beslutat att dra in bidragen till Kilens verksamhet för hjälp till läkemedelsberoende. Dessa människor får sällan adekvat hjälp från den ordinarie sjukvården, där det dessutom sällan erkänns att sådant beroende kan föreligga. Många av de här människorna har drivits in i läkemedelsberoende totalt utan egen förskyllan.

Jag har ägnat flera år år att ta reda på hur det ser ut på området, sedan jag såg hur illa däran min gamla mamma blev efter att man börjat medicinera henne med lugnande preparat av olika slag, och då jag kom underfund med att hon inte tålde medlen utan blev mycket sämre av dem (och bättre när jag tvingat fram en utsättning).

Jag har då funnit, och faktiskt delvis på grund av egna erfarenheter (hur en läkare ville skriva ut SSRI till mig för en åkomma som inte hade det minsta med mitt psyke att göra) att läkare ofta skriver ut lugnande och sömnmedel på mycket lösa grunder och dessutom utan att följa upp patienterna, för att inte tala om alla dem jag haft kontakt med under dessa år, som berättat om hur läkare vägrar erkänna de biverkningar de kommer till dem och beklagar sig över, och detta trots att somliga av dessa biverkningar står upptagna i FASS.

Mot sig har de som kämpar för de läkemedelsberoendes behov av kunnig hjälp, Kilen ex., hela det läkemedelsindustriella komplexet, som är rent ofantligt starkt och har gigantiska resurser för lobbying och för att föra ut sina glättade bilder av de produkter de försöker sälja in till läkare och patienter och som de försöker utvidga användningsområdena för.

Med Tillstånd från Lena Westin på Kilen publicerar jag här det brev jag fick 6/12 2006:

Till alla KILENs vänner!

Vad händer? Hur går det med KILENs pengar?

Först och främst: TACK för det stöd som vi får för KILENs arbete! Stödbrev, stöduttalanden, telefonsamtal, uppmuntrande e-mail och ryggdunkningar – allt har betydelse för att vi skall orka.
Det får oss att förstå att vi inte bara är några få personer i en kontorslokal i Stockholm som kämpar… Vi vet att vi är många som kämpar och som slåss för allas våra rättigheter! Det känns varmt, det känns tryggt, det känns rätt! Det betyder också att vi faktiskt inte kan förlora! Vi kan bara bli av med lokaler, löner mm. Men rätten till kunskap om läkemedel och det absoluta kravet att bli lyssnade på och att bygga upp kunskap ur våra, konsumenters, patienters erfarenheter – det kan ingen ta ifrån oss!

Så det positiva i denna situation är att vi vet vad vi vill! Och att vi vet att vi har rätt.

Vad händer då rent faktiskt?

KILEN har under flera år, men alldeles särskilt under det senaste året, fört samtal med alla riksdagspartier om en långsiktig finansiering av verksamheten. Samtliga partier har varit inbegripna i denna diskussion och två modeller har formulerats – 1. KILEN finns med i Konsumentverkets regleringsbrev eller 2. KILEN finns med i Folkhälsoinstitutets regleringsbrev, vilket i praktiken skulle innebära att statsbidraget till KILEN utbetalas av Konsumentverket eller Folkhälsoinstitutet.

17 september.
Borgerlig valseger. Ingen oro beträffande KILENs pengar – de borgerliga partierna hade ju visat i ord och handling att KILEN är en viktig verksamhet. Under socialdemokratisk ledning tillsammans med samarbetspartierna v och mp, har ledamöter från fp, kd och m skrivit motioner om KILEN, ställt frågor / interpellationer till socialministern etc.

KILEN kontaktade alla “gamla” ledamöter inom socialutskottet för att påminna om KILENs fråga, för att inte verksamheten skulle bli bortglömd i samband med budgetarbetet. Trevliga samtal och försäkringar om att KILEN fanns med i partiernas budgetar. Ledamöter i alliansen samt politiska sekreterare i alliansen försäkrade oss på olika sätt att KILEN skulle finnas med utifrån deras planering.

Kontakter med Socialdepartementets handläggare och “budgetskrivare”: Flera samtal, vi skickade åter in vårt äskande – 4 miljoner till KILEN och 5 miljoner för att utveckla konsumentdatabasen till en Konsumenternas Biverkningsenhet. På uppmaning skickade vi in skrifter, rapporter etc. till Socialdepartementet.

6 oktober.
Statsministern presenterar utskotten. Vi upptäckte till vår glädje att flera av våra vänner fanns med från alliansen i Socialutskottet. Bl.a. Kenneth Johansson, centerpartist – nu ordförande i Sociautskottet. Barbro Westerholm, folkpartist, och samarbetspartner sedan många år, Chatrine Pålsson, kristdemokrat, även hon har följt KILENs frågor och samarbetat under många år. KILEN tog återigen nya kontakter med dessa ledamöter för att försäkra oss om deras stöd. Kontakten med moderaterna har under den senaste tiden främst varit med Cristina Husmark-Pehrsson, numera socialförsäkringsminister. Vi pratatde med samtliga ledamöter om vikten av att KILEN finns med i budgeten. Man lovade att föra det vidare till sina förhandlare.

10 oktober.
Vi välkomnade den nya socialministern Göran Hägglund.

16 oktober.
Budgetpropositionen presenteras. KILEN omnämns i budgeten för att vi skall utfasas – KILEN skall bort!
Vi blev mycket förvånade, chockade.
Alla positiva signaler om ett långsiktigt stöd var som bortblåsta.

Vi kontaktade Kenneth Johansson, socialutskottet ordförande. Han var förtegen, sammanbiten. Lovade att ta upp frågan på alliansgruppens ministermöte med Göran Hägglund nästa dag. Efteråt informerades vi om att vi skulle kontakta socialminister Göran Hägglund för en öppen diskussion om KILENs ekonomi och framtid. Vi kontaktade omedelbart socialdepartementet med denna förfrågan om ett sammanträffande.

24 oktober.
Möte på Socialdepartementet. Vi fick inte träffa Socialminister Göran Hägglund, vi träffade hans statssekreterare Karin Johansson. Vi hoppades på ett konstruktivt möte med positivt resultat.
Men… Vi informerades endast om att ”det finns inga pengar avsatta för KILEN i statsbudgeten”.
Statssekreteraren avvisade helt en konstruktiv och öppen diskussion om hur KILENs verksamhet och ekonomi skall kunna säkras för 2007 och framåt.

Vi informerades om att inget parti i alliansen, ingen ledamot från något parti, hade uttryckt att KILENs verksamhet var viktig och att medel till verksamheten skulle finnas med i budgeten.
Vi blev förvånade. Ledamöter från olika partier har låtit oss förstå att man har tagit upp frågan om KILEN för behandling. På direkt fråga till Barbro Westerholm, fp, och Kenneth Johansson, c, får vi veta att statssekreterarens påstående inte stämmer. Chatrine Pålsson, Barbro Westerholm och Kenneth Johansson har tagit upp KILEN.

Vi informerades även om att Läkemedelsverket skall få pengar för att ta hand om “det hela” (konsumentdatabasen? Annan KILENverksamhet?), bl.a. eftersom departementet vill ha insyn i arbetet.

November.
Massor av stödbrev har sänts till Socialminister Göran Hägglund och till socialutskottets ledamöter – från Sverige och från hela världen.

Socialdemokraterna har motionerat om stöd till KILEN – där de uppmanar regeringen att se till att KILENs verksamhet kan fortleva.
Miljöpartiet har motionerat om stöd till KILEN – där de avsätter medel i sin “skuggbudget” till KILENs verksamhet samt till en utveckling av KILENs konsumentdatabas till Konsumenternas Biverkningsenhet.
Vänsterpartiet har motionerat om stöd till KILEN – där de avsätter medel till KILEN i sin “skuggbudget”.

21 november.
Vänsterpartiet, Elina Linna, lämnade in en fråga, en interpellation, till Socialministern om KILEN. Frågan besvarades och följdes av en interpellationsdebatt i Riksdagen den 21 november. Debatten kan läsas på KILENs hemsida, www.kilen.org. För en papperskopia, kontakta KILEN. Socialministern menade att konsumentrapportering nu skall överföras till Läkemedelsverket och att han har fullt förtroende för att sjukvården kan klara de problem som KILEN arbetar med.

24 november.
Efter förfrågan inbjöds KILEN till Socialutskottet för att föra fram KILENs fråga och konsekvensen av en nedläggning. Överläggningen varade i en timme.

30 november.
Socialutskottet slutbehandlade motioner och beslutade sig för att godkänna den föreslagna budgeten (vilket alltså betyder 0 kr till KILEN)

4 december.
Miljöpartiet anordnade en hearing i Riksdagshuset på temat “Depression och ångest – ett växande problem. Läkemedel, biverkningsrisker och alternativ. KILEN var med som talare, se information om hearingen, www.miljopartiet.se.

15 december.
Debatt i riksdagen om sociala frågor. Frågan om KILEN kan komma upp under denna debatt.

19 december.
Votering i Riksdagen om budgeten för sociala frågor. Slutbesked för KILEN.

KILEN tackar för allt stöd, alla stödskrivelser, artiklar och engagemang! Och vi tror att vi måste göra ännu mer! Skriv artiklar! Skriv insändare! Tala med politiker! Flera ideer!! Vi, personalen på KILEN, försöker nå ut till media med de problem som KILEN arbetar med och med konsekvensen av att det statliga ekonomiska stödet tas bort.

Samtidigt som KILEN har ett stort stöd bland många – hos allmänheten, bland professionella i Sverige och världen, så finns också motsatsen och motkraften. Motkraften är väldigt stor, mycket av motkraften består också av skitsnack, ryktesspridning – alltså personer som inte tydligt och rakt kan kritisera KILEN utan föredrar att förtala och sprida rykten. Att detta kan pågå, även utifrån myndigheter och verk som bas, är på ett sätt ofattbart. Det bidrar till nödvändigheten med oberoende granskning av myndigheter och aktiviteter rörande läkemedel och säkerhet för oss konsumenter. Människor på olika håll i världen har upprörts över kränkande e-mail från möjligen påhittade personer. Den som vill ta del av mera information runt förtalskampanjer kan kontakta KILEN.

Bästa hälsningar!

KILEN genom
— Lena Westin

KILEN – Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa
Consumer Institute for Medicines and Health

Länk till Kilens hemsida

Det är ett faktum att somliga människor, dock inte alla, inte tål de lugnande medlen och mår mycket illa av dem. Det är dem den här texten handlar om, inte om dem som tycker sig ha blivit hjälpta av medlen.