Lyssnar på Studio Ett i P1 och får veta,  hör och häpna, att Nato beslutat att förlänga den operation som bara skulle ta några dagar och som fortgått under tre månader, till september, alltså ytterligare tre månader: Vem hade gissat det? Förutom jag då förstås, och ytterligare några få.

Ja, så ber Nato Sverige om ”mer hjälp”. Att uppmana våra styrande att bete sig förnuftigt och dra sig ur direkt, det är naturligtvis dödfött, för när storebror kallar så står ”Sverige”, våra styrande alltså, numer i giv akt och i alltid-redo-position.

Sedan berättas det hur en engelsman avslöjar att Ghadafi är skakad och att han gömmer sig på olika sjukhus för att han vet att dessa inte bombas. Detta visar, säger man så, att Ghadafi är paranoid. Märklig användning av ordet ”paranoid” får jag ju säga.

Normalt har begreppet ”paranoid” använts för att beteckna mentalt sjuka personer vars sjukdom visar sig i att de känner sig förföljda och hotade helt utan grund. Men ingen normal människa kan väl hävda att Ghadafi inte är förföljd och inte hotas till livet när Nato precisionsbombar hans hem och redan dödat hans son och flera barn i huset. Därmed måste hans försök att undvika att bli bombad vara tecken på något helt annat än en mentalsjukdom. Jag skulle nog beteckna hans försök att komma undan de bomber Nato försöker fälla över honom som ett fullt friskt försök att överleva en faktisk och alldeles förfärligt livshotande förföljelse. Detta torde gälla alldeles oavsett vad man tycker om Ghadafi och oavsett om man önskar livet ur honom eller inte.

Bara på plats alltså, att notera hur alla ord som används om Ghadafi handlar om att framställa honom som just mentalsjuk, även när han agerar fullt rationellt och förståeligt. Han är troligen som de flesta diktarorer hård mot motståndare, torterar och avrättar dem om han anser det befogat (det gör förresten även USA). Detta tycks vara normalt i arabländerna. Men galen eller mentalsjuk är han inte. Såvida man inte anser att alla som försöker sätta sig upp mot USA och som vägrar låta IMF diktera den interna ekonomiska politiken är galna. Men det kanske är så man ska se saken idag. ”Frisk” är endast den som längtar livet ur sig att få underordna sig USA och Wall Street.

För mer information om andra sidan av Libyenmyntet rekommenderar jag läsning av bologgarna Third World och Mavera.

/Kerstin

Länkar:
- Nato ber Sverige om fortsatt Libyenhjälp, SR, senaste nytt
- Libyen en tickande bomb, Studio Ett
(ska rubriken vara ett skämt eller??)