Enligt fredsforskaren Johan Galtung var attacken på Libyen planerad sedan länge. (Se även mitt inlägg här, med videon med Wesley Clark.) Så här skriver Johan Galtung bl.a.:

[3] The British and French signed a military agreement November 2 2010 and began planning the attack on Libya no later than January 30, 2011.  There is a series of military web-sites documenting this.
…….
[5] The US-Britain and France assured the CIA-created opposition that if they attacked the army of Libya, they on their side had a well developed plan to attack (a number of military web-sites specify the fighter planes to be used).

(Min översättning: [3] Britterna och fransmännen signerade en militäröverenskommelse i November 2010 och började planera attacken på Libyen inte senare än 30:e januari 2011. Det finns en serie militära web-sidor som dokumenterar detta.

[5] USA, Storbritannien och Frankrike försäkrade den CIA-skapade oppositionen att om denna attackerade Libyens armé, skulle de, å sin sida, ha en välutvecklad plan för att attackera (ett antal militära websidor specificerar de vilka attackplan som ska användas).

Kongressman Dennis Kucinich skickade ett meddelande till kollegerna i Kongressen baserat på denna information:

Congressman Dennis Kucinich (D-OH), twice presidential candidate, sent a letter March 29, 2011 to colleagues in the US Congress based on this information, pointing out that Obama had taken time for all the consultations with 28 NATO members, 22 Arab League members, 15 UNSC members, and for extensive coordination with France and Great Britain, but “no time to come to the United States Congress”, …..

(Min översättning: Kongressmannen Dennis Kucinich (D-OH), två gånger presidentkandidat, skickade ett brev 29:e mars 2011 till kollegerna i USA:s kongress som var baserat på den här informationen och påpkeade att Obama hade tagit sig tid till konsultationer med 28 Nato-länder, 22 medlemmar i Arabförbundet, 15 av UNSC:s medlemmar och för en extensiv koordination med Frankrike och Storbritannien, men ingen tid för att komma till Förenta Staternas kongress….  )

Men det här är inte allt. Hilary Clinton gav klartecken till Saudiarabien att gå in i bl. i Bahrain och krossa den begynnande demokratirörelsen mot att man röstade ja till öveflygningsförbudszon i Libyen

“Two diplomatic sources at the UN–a European and a member of the BRIC group–independently confirmed that Washington, via Secretary of State Hillary Clinton, gave the go-ahead for Saudi Arabia to invade Bahrain and crush the pro-democracy movement in their neighbor–the opposition wants constitutional monarchy, a legitimate parliament, fair elections, no corruption–in exchange for a “yes” vote by the Arab League for a non-fly zone over Libya.  The diplomats said that this was the reason for not voting for UNSC 1973; they argued that Libya-Bahrain-Yemen were similar.
Of the Arab League 22 members only 11 were present at the meeting.  Six of them were Gulf Cooperation Council members–the US-supported club of oil rich kingdoms/sheikhdoms.  Syria and Algeria were against.  Saudi Arabia only had to “seduce” three other members to get the vote.  There was the great 2011 Arab revolt.  Then, inexorably, came the US-Saudi counter-revolution.

(Min översättning: Två diplomatiska källor i FN – en europé och en från BRIC-gruppen har oberoende av varandra bekräftat att Washington, via utrikesminister Hilary Clinton, gav klartecken till Saudi Arabien att invadera Bahrain  och krosssa demokratirörelserna i sin omgivning – där oppositionen vill ha konstitutionell monarki, ett legitimt parlament, hederliga val, frihet från korruption – i utbyte mot ett ”ja” från arabförundet till en överflygningsförbudszon i Libyen. Diplomaterna sade att detta var orsaken till UNSC 1973; de menade att-Libyen-Bahrain-Yemen var likartade.
Av Arabförbundets 22 medlemsstater var endast 11 närvarande vid mötet. Sex av dem var Gulfstaternas samarbetsråd (Gulf Cooperation Council) USA:s sup porterklubb av rika kunga/sheikdömen. Syrien och Algeriet var emot. Saudiarabien blev tvunget att svika (förråda) tre andra medlemmar för att få rösten. Detta var den stora 2011 arabrevolte. Sen, obevekligt, kom den US-Saudiska motrevolten. )

Läs mer på Research Nexus.

Ju mer information man får fram, om man gräver lite, om attacken på Libyen, desto mer tyder på att det som vi fått presenterat oss, i våra media, som en resning i Libyen av ungefär samma slag som den i Tunisien och den i Egypten, i själva verket är en resning som initierats av Natos medlemsstater, med USA i spetsen, även om Frankrike har tagit på sig ett slags ”det är vi som vill bomba i Libyen – ansvar”.

I samband med den här artikeln av Johan Galtung vill jag rekommendera läsning av en artikel på Voltaire.net om Saudiarabiens historia, om dess, vad gäller antal personer, omfattande kungahus, varav somliga är inblandade i Libyeneländet, och om vad författaren kallar Mellanösterns kontrarevolution. På Third World kan man också läsa om problemen i Syrien, som av allt att döma är relaterade till Libyenattacken, och gå vidare till en diskussion, på Press TV, på engelska, om Syrien. Bloggen StAn skriver också mycket om Libyen, liksom Mavera (som läser ryska förresten och därför får tillgång till information från det hållet som vi andra kanske inte kan läsa), som båda rekommenderas.

/Kerstin

Länkar:
US-NATO AFRICOM bases in Libya? The Empire Hits Back, Johan Galtung, Research Nexus
– The Middle East Counter-revolution, Voltaire.net
– På Third World kan man läsa om problemen i Syrien och gå vidare till en diskussion, på engelska, om Syrien på Press TV.
- Tyskland erkänner rebellrådet i Libyen, SR
- Dödstrött på Kdaffiregimens propaganda, SR
- ”Inbördesstrider i syriska armén”, DN
- NATO’s ‘Alternate Universe’ in Libya, Wayne Madsen, COTO Report- NATO Extends Authorisation For Libya Bombardment To September, Patrick O’Connor, Countercurrents.org
– The Obama Doctrine: Lawless Imperial Aggression (Part II), Stephen Lendman, Countercurrents.org