Andra har skrivit om hur det fortfarande pågår strider i Libyen (1) och vi har kunnat läsa om hur TNC valde en ny ordförande, premiärminister, och hur denne, eller rådet, har utnämnt ett antal andra personer att ingå i den nya övergångsregeringen fram till det första valet ska/kan hållas.

Den nye ledaren av rådet/TNC heter Abdurrahim el-Keib, är från en mindre stad några mil väster om Tripoli, utbildad elektroinenjör, har en amerikansk doktorsgrad och har undervisat på University of Alabama i 20 år (somliga skriver att han bott i USA 35 år). Det var ju knappast en överraskning att man skulle hitta en libyer till som var mer amerikan än libyer, att ersätta Jibril med.

El-Keib leder nu en ny regering där de flesta personerna har bytts ut. Och här kommer den verkliga överraskningen, denna regering sägs i Guardian vara rent sekulär och ut åker även LIFG-ledaren Abdul Hakim Bilhaj, mannen som styr i Tripoli och som har makten över de väpnade grupperna där:

The other loser was Abdul Hakim Bilhaj, who once fought alongside the Taliban in Afghanistan and was jailed both in Libya and Guantánamo Bay. He fought the Gaddafi regime backed by Qatar and the United Arab Emirates, and was expected to win a place after stating he now supports democracy and the rule of law.(2)
(Min översättning: Den andre förloraren var Abdul Hakim Belhaj, som tidigare stred tillsammans med Talibanerna i Afghanistan och som sattes i fängelse både i Libyen och i Guantánamo Bay. Han bekämpade Ghdafiregimen, uppbackad av Qatar och Förenade Arabemiraten, och förväntades få en plats i rådet efter att han sagt att han nu stödjer demokrati och laglighet.

Så kommer en passage i The Guardian som väl inte heller kan förvåna någon som försökt sätta sig in i vad som hände i Libyen:

The cabinet is likely to find approval from Libya’s western backers, concerned about hardline Islamists; President Mustafa Abdul Jalil had declared previously that sharia law will form the basis of a new constitution. But the failure to include Bilhaj raises a question as to how stable the new transitional authority will be. Its chief task is to draft a constitution and to oversee elections next year.
(Min översättning: Regeringen kommer antagligen att accepteras av Libyens västerländska uppbackare, som oroats av hårdföra islamister; President Mustafa Abdul Jalil hade deklarerat att sharialagar skulle utgöra grunden för den nya konstitutionen. Men misslyckandet att få med Belhaj ger anledning att fråga sig hur hur stabil den nya övergångsregeringen kommer att bli. Dess huvudsakliga uppgift är att utarbeta en konstitution och att organisera val nästa år.

Och var Jalil hör hemma i sammanhanget sägs inte klart i artikeln i Guardian.

Så råkar jag ramla in på en video där Morris intervjuar en man vid namn Moeen Raoof, en fredsaktivist.(3) Tyvärr kan jag inte hitta något sätt att lägga in videon här, men lyssna på den. Raoof säger nämligen två saker som förvånar inte bara mig, utan även Morris och som är uppseendeväckande. Han påstår att denna regering överhuvudtaget inte finns i Libyen utan att medlemmarna befinner sig på Malta och i Turkiet. De kan inte, säger han, vara i Libyen på grund av oroligheterna där. Libyen är helt enkelt utan en regering just nu.

Tripoli styrs, säger han vidare, av en militär under Belhajs befäl och nu planerar några av klanerna som behärskar andra städer, att försöka ta tillbaka Tripoli. Han förutspår därför en attack på Tripoli och på Belhajs styrkor inom kort.

Det andra verkligt uppseendeväckande påståendet han kommer med är att Nato fortfarande bombar i Libyen. Det är skälet, hävdar han, att det är heltyst om Libyen just nu. Det är tyst om detta för att FN-resolutionen 1973 inte gäller längre varför man agerar utan FN-uppdrag idag och därmed olagligt. Libyenaktionen är ett rent misslyckande om det inte hela tiden handlade om att splittra och skapa kaos i Libyen, menar han.

Om detta är korrekt så är det anmärkningsvärt att ingenting rapporteras om saken i Väst – eller är det kanske bara följdriktigt?

/Kerstin

Länkar:
1) Libyen: ”Eskalerande strider” mellan olika ”rebell”-miliser, Klasspespektiv 13/11 2011
2) Libyan PM snubs Islamists with cabinet to please western backers, The Guardian, 22/11 2011
3) Libya – TNC Leadership all Abroad – Moeen Raoof, 108Morris108
- Syria & Libya NGOs Weapons Parallels – Moeen Raoof, 108morris108 24/11 2011.

Fler länkar om Libyen idag:
- “These are all troubling signs for all those who wanted a secular Libya,” Global Civilians For Peace in Libya 17/11 2011 (citat ur: “I was scared; I wiped off my makeup and went home,” said Jasmin Abdul Aziz, a 22-year-old student who was one of five models at the event and once paraded a $5,000 dress studded with diamonds in a Qaddafi-era fashion show. “Before, we would wear shorts in the streets. Now, look around you, nobody does.”….The man responsible for maintaining security in the city is Abdel Hakim Belhaj, the head of the Tripoli Military Council and former Guantanamo Bay inmate…..Belhaj was the leader of the Libyan Islamic Fighting Group, which opposed Qaddafi in the 1990s and is listed by the U.S. as a terrorist organization. )
- As puppet NTC regime unravels imperialists seek to avoid culpability for destruction, Abayomi Azikiwe, Global Civilians For Peace in Libya 17/11 2011(citat ur: After being promoted by the corporate media and imperialist leaders as the best man to lead the neo-colonial regime in Libya, Interim Prime Minister Mahmoud Jibril has abruptly resigned from this post. Jibril is now claiming that he was opposed to the brutal assassination of leader Muammar Gaddafi and that he wanted the martyred head of the Al-Fateh Revolution alive in order to stand trial inside the country…..Jibril, a US-educated former professor, who traveled in Europe over the last several months to encourage the overthrow of the Libyan government, now says that Gaddafi was “killed based on a request by a certain foreign power.” (Bloomberg, November 15….Jibril also went as far as to say that foreign powers have designs on exploiting the wealth of Libya. He has pointed out that the Gulf monarchy of Qatar, which is a junior partner in the war against Libya, has its own designs on playing a role in the North African state…..Mustafa Abdul-Jalil, the putative leader of the NTC, said that he is attempting to resolve the fighting. Nonetheless Abdul-Jalil has openly admitted that he is incapable of disarming the militias in the capital and in other regions of the country…..Despite the fact that three weeks after the US-NATO bombing began, Libya accepted the AU peace plan only to have it rebuffed by the imperialists and their allies inside the country. This was done by falsely claiming that the Libyan government under Gaddafi refused to accept a ceasefire.)