Risken att skadas eller omkomma när man åker tåg är utomordentligt låg statistiskt sett. 2010 hade det gått 20 år sedan den senaste olyckan när en resande omkom ombord på ett tåg i Sverige. Men den 12 september slog slumpen till. Eller var det bara slumpen?

Vid Kimstad mellan Norrköping och Linköping höll man på med banarbete. Arbetet skulle utföras på natten och vid halvåttatiden på kvällen var en av arbetsmaskinerna, en tung spårgående traktorgrävare, på väg ut till arbetsplatsen. Det var ju dubbelspår, så det skulle inte vara något problem att arbeta på det ena spåret medan tågen gick på det andra. När föraren skulle köra upp maskinen på spåret halkade traktordäcken av rälsen innan spårföljarhjulen hade fällts ned. När traktorföraren sedan vred fordonet för att komma upp på spåret igen, kom ett tåg på det andra spåret, ett X2000 från Stockholm till Malmö. Lokföraren hann precis uppfatta att det stod någonting alldeles för nära det spår som tåget kom på, innan smällen kom. Traktorgrävarens frontskopa rev upp hela sidan på tågets drivenhet och när sedan grävaren snurrade runt, slog den upp stora hål i vagnsidorna utefter hela tåget. Traktorgrävarens förare kastades ur sitt fordon och fick inga svårare skador. Men på tåget skadades 18 personer, två av dem svårt, varav en avled på sjukhuset.

Hur kunde något sådant inträffa? Trafikverkets utredning av händelsen har en lista på bakomliggande orsaker. Traktorföraren saknade erfarenhet av ”arbete i spårmiljö”. Han hade inte heller läst säkerhetsinstruktionerna för spårgående arbetsmaskiner. Tillsyningsmannen, som skulle ansvara för säkerheten på platsen, fanns på en annan plats. Entreprenören hade inte uppmärksammat risken för ” intrång i säkerhetszonen” vid sin säkerhetsplanering.

Men bakom de bakomliggande orsakerna finns andra bakomliggande orsaker. Det är Trafikverket som ansvarar för banan, men detta verk har numera ingen personal för att utföra praktiskt arbete på spåret. Allt sådant läggs ut på anbud. Företaget som hade fått entreprenaden för just detta arbete hette Strukton Rail. Strukton Rail lejde i sin tur ut jobbet till ett annat företag, Svensk Järnvägsteknik. Men traktorföraren var inte anställd på det företaget, han var inhyrd från en firma i Vänersborg. Det är kanske inte så konstigt att ”detaljer” som säkerhetsplanering och personalutbildning tappas bort när varje företag i entreprenadhierarkin har vunnit sitt anbud med lägsta pris och det därefter gäller att även pressa lite vinst ur affären. Med så många parter inblandade är det naturligtvis också svårt att hitta vilket företag som är ansvarigt för olyckan.

I Storbritannien har man av tradition haft stort förtroende för järnvägen och människor har känt sig trygga när de åkt tåg. Detta har ändrat sig. Efter privatiseringarna 1996 inträffade en serie svåra olyckor: Southall 1997, med sju döda; Ladbroke Grove 1999, två döda; Hatfield år 2000, 4 döda; Potters Bar 2002.

I järnvägsolyckan vid Potters Bar den 10 maj 2002 omkom 7 personer och skadades 76. Olyckan orsakades av att ett stag som förbinder växeltungorna (de rörliga delarna) i en växel hade lossnat. Det ledde till att den bakre delen av den sista vagnen i tåget styrdes in på ett annat spår och att hela vagnen slungades upp och blev liggande på tvären över en perrong på stationen. Tåget höll 150 km/t vid olyckstillfället.

Det var muttrarna som håller staget på plats som hade gängat upp sig på grund av vibrationerna när tågen passerar. Vid kontroll efter olyckan hittade man fler växlar i samma område med liknande defekter. Om inspektion och underhåll av växlarna hade fungerat så borde den typen av fel ha avhjälpts långt innan de kunde orsaka en olycka.

Tågkraschen vid Potters Bar 2002 fick långtgående verkningar.  2003 tillkännagav Network Rail, det brittiska ”Banverket”, att de i fortsättningen skulle sköta allt spårunderhåll i egen regi.

I boken Det stora tågrånet redogör Mikael Nyberg för en rad svenska järnvägsolyckor som kan kopplas till avregleringen och privatiseringen. Kimstadolyckan är en av dem. Hur många fler olyckor måste det inträffa innan ett sammanhållet system för banunderhåll, med yrkesfolk som har utbildning och erfarenhet, återinförs i Sverige?

/Dan Gmark

Källor:
– Mikael Nyberg, Det stora tågrånet, s. 119
- Ur spår till marknadspris, Brendan Martin, Clarté nr 3/2010, s. 30 (Förkortad version på nätet)
- Utredningsrapport, Trafikverket 8/2 2011 (Om Kimstadolyckan)
- Potters Bar rail accidents (Wikipedia om olyckan i Potters Bar)
- Potters Bar crash investigation reopens as inquest blames unsafe points, Guardian 30/7 2010 (Citat: ”Basic failures of inspection and of maintenance, driven by the greed and fragmentation of rail privatisation, led us to Potters Bar. Those responsible for creating that lethal culture – the politicians and their business associates – will never share the pain of the victims of their gross mismanagement.”)
- Network Rail fined £3m over Potters Bar crash, Guardian 13/5 2011
- Miljoner i bonus trots tågkaos, SR Ekot 19 december
- Stora brister i Trafikverkets uppföljning, SR Ekot 19 december
-Trafikverkets datafel ligger bakom miljonregn, SR Ekot 19 december